Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bröderlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broderlig
— 131 —
Bucka
Broderlig, adj. Broderlig, förmanar han
them om brödherligha hielp til the fattigha.
Försp. till 1 Cor.
Broderskap, se Broderskap.
Brödfrätare, m. ther igenom (pesten)
the onyttige brödfrätarne något förminskade
blefvo. P. Brask Puf. 294.
Brödpenning, m. haffua någon liten
brödpenning på sin handel eller embete. L.
Petri 1 Post. Q 2 a.
Brödra, tr. Kalla för bror. de ... brödra
käckt hvarannan. G. F. Gyllenborg 1:102.
Brödrabref, n. (Se Söderwall Ord.)
the (klosterfolk) haffua och draghit annat
folk medh sich til at förlata sich på theras
brödrabreeff, aflat, messor. O. Petri Klöst.
E la.
Brödskota, f. Brödspade (hvarmed bröd
skjutes in i ugnen). Infurnibulum, greessla,
brödskota. Var. rer. voc. 11 a.
Brödstark, adj. Som har stark matlust,
äter mycket. Min Byrger är nu stora
kultingen: han är redan brödstark. Dalin Arg.
2, n. 26.
Brödsäck, m. The (munkar) ther lärde
wore och duglige till att predica, them wille
han wehll försöria medh godh vnderhold.
Men the andre onyttige brödseckiar mötte
wehll see sigh om, och nära sigh vti sin
änneswet. Svart Kr. 102.
Brödtarf, n. Lönen näppliga kan til
bröd-tarf årliga spisa. A. Nicander Vitt. 203.
Brödätare, m. Som äter en annans bröd,
är i hans tjenst, thet giorde Christo ock så
swåra ondt, at hans eghen brödätare (Judas)
... skulle wara hans förrädhare. L. Petri
Chr. gina 1 4 b.
Broke, n(?). Grus, grusadt murverk.
[Mnt. broke, breke; T. bruch?] Bröke,
Ru-dus, Schutt. Schroderus Lex. 36. thet
(huset) faller omkull, och ther blifva fall och
bröke (ruince ac rudera) uthaff. Comenius
Tung. 537.
Bröllopskost, m. Bröllopsfest, wj...
haffwe hollet teris festning i thenne förlidne
Jwle dagher ... Nær edher teckis fulfölia
then begynnelsse meth teris brödlops kost,
thet sette wj till edher. Gust. 1 reg. 3: 337.
Bromsa, tr. Sätta kapson på. [T. [-brem-sen.]-] {+brem-
sen.]+} dhe hafue Pålackerne brömsatt, i det
att deres krigzfolk, som till Småländskou
dragne äre, hafue thett så beenstigett, att de
Påler der inne äre begäre, att de måghe
allenest medh lijfued sigh deruth begifua.
Hallen berg Handl. 74 (1615).
Bröst, n. 1. Center, the hadhe alt för
vijdt uthgrenat och uthsträckt sina armar
(flyglar) och voro fördenskull uthi bröstet
nästan försuagadhe. Schroderus Liv. 77.
The Romare voro stelte uthi bröstet, och
the Latiner uppå beggie armarna. Ders. 614.
— 2. Bröstbetäckning, bröstharnesk. Se
Kräfveta.
Bröstbränna, f. bröst brenna. L. Petri
Dryck. D 2 a.
Bröstduk, m. Halsduk, halskläde.
Ma-millare, halscläde eller brystdwk. Var. rer.
voc. E 6 b. Enn gull (gul) gyllene
bryst-duuck vnderfodratt med mårdar. Hist. handl.
2:38 (1548).
Bröstgänges, adv. Rakt fram, utan
omsvep. begæradhe (Svenska sändebuden)...
at the godhe herrer aff Danmark wille ...
bestå (besörja) samma fortaghna handel
alff-uarligere och nærmære æn som the her tiil
giort haffue och gå brystgangis at hwar
an-nen mwnnelighe med swar och genswar.
Gust. 1 reg. 7:484.
Brösthugg, n. en sådan bekandskap är
offta på comoedier giord, och sådan venskap
plägad, som oroar ens sinne, och lemnar
brösthugg i kroppen och nyck i hiertat.
Svedberg Ungd. reg. 28. the (lasterna)
betunga samvetet med nyck, och syndaångest,
brösthugg och hierteve. Ders. 35.
Brösthäfta, -täppa, -ånga, -ängja, f.
Andtäppa, besväras aff kijka (brösttäppa,
brösthäffta, bröstängia). Comenius Tung. 575.
Bröstånga (Peripneumonia). Lindestolpe
Pest. 16. (Jfr Ånga.) Bröst-ängia eller
trångbröstigheet. Palmberg 298
Bröstråd, n. Inrådan. (Jfr Söderwall.)
then orädelige (oredliga) begynnelse han aff
edher nådes stämplan och bröst Rad emot
riichit ... fore tagit haffuer. HSH 24: 89
(1516).
Bröstslag, n. Slag för sitt bröst. [T.
brustschlag.] Gör med then euangeliska
tulleneranom ett saligt brystslag och sägh aff
hiertat: Gud miskunde sigh öffuer migh
syndare. P. J. Gothus Fastapred. 255.
Brösttäppa, se Brösthäfta.
Bröstugn, m. Rostugn? bruka hytter
och brystwngnar i skoghen. Gust. 1 reg.
7:144. man skall boka honom (malmen) små
och lata löpan igenom brystungnen.
Thy-selius Handl. 2:67 (1534).
Bröstvärja, f. Bröstvärn. [Isl.
brjöst-verja, bröstharnesk. B. Hald.] Brystwärien
skall ware fyre eller fem allner tiock ... och
fyre alner högh. Hist. bibi. 2:122 (1579).
Bröstvärn, f. och n. Pansar. Giffuer
han oss en brystwern, som han kallar
rät-ferdigheet. P. Erici 5:264 b. Poike, tagh
hijt min brynia blå,... Mit brystvärn vil jagh
uppå migh spänna. S. Brasck T. krig. D 3 a.
Bröstånga, -ängja, se Brösthäfta.
Buck, m. Bock, bugning. [T. buck.]
Hvar en med nig och buck mig tedde allan
heder. Kolmodin Qy. sp. 1:118. han giorde
en ohöflad buck vid hvart och ett ord han
talade. Sv. nitet. n. 18.
Bucka, intr. Buga. [T. bucken.] Jagh
wil tigh (Gud) ähra, för tigh bucka och nijgha,
Och begärar tina hielp, iagh fattigha pijgha.
Tob. com. E 2 b. Ähr thet under iag är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
