Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Byke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byke
— 136 —
Byssja
magan, thet senare byker (urlakar) och gör
honom slapp. Lindestolpe Surbr. fråg. 48.
Byke, n. Byk. Hafva et fullt byke. Lind
Ord. Hon har så länge klappträ brukat,
Och gjort så rent i sina dar, Tils hon et
flygtigt hjerta mjukat; Men lär i byket sjelf
bli qvar. Dalin Vitt. 4:371.
Bylta, f. Bylte, byltor. Gust. 1 reg.
10:180. Jagh taar bylthan och korgen medh
hast. Olfson Tre vise män C 2 b.
Byman, m. Stadsbo, borgare. [Isl.
bymaÖr.] oss elskelige bymen i Köpingh.
Gust. 1 reg 6:49. Borgare och Byeman.
Stjernman Com. 1:598 (1614).
Byndel, n. Bundt, knippa, knyte. [T.
bundel.] uthi itt Byndel, uthi itt Knyte ...
sammanfatas. A. Andreæ Tillegnan af L.
Petri Dial. om mess. A 3 a. Mijn
öfverträdelse är försigld lijka som vthi itt byndel,
och tu haffuer inknyytt mijn misgerning.
L. Petri Jobs bok 14:17.
Byra, tr. Skålla; skölja med hett vatten.
(Se Rietz.) barka, byra och passera
allahandha slagh lädher. Skråord. 38 (1596).
Byra drickestunnor. Lind Ord.
Byrdig, adj. Genom börd berättigad,
arfsberättigad. han war byrdig till Rijket
effter sin fadher. Svart Kr. 104. kunne
icke the bönder ther nu sittie opå (på
egendomen) med nogon skääll bewijse att the äre
rätt byrdige till, vthan berope sig allenest på
gammel heffd. RR 26/s 1546.
Byrgdaman, m. En som inbergar,
skördeman, [af F.Sv. byrgp, inbergning.]
iagh vpfylt haffuer wijnpressen, intet mindre
än sielffue byrgdamännenar. L. Petri Sir.
bok 33:17.
Byrännare, m. Landstrykare.
Byrän-nare, Erro, errans, vagabundus. Helsingius.
Bysa, f. Byse, m. ? Fiskarfartyg. [Mlat.
busa, bussa; Isl. buza; Mnt. buse, T. biise,
f., litet fartyg till sillfångst.] lathe byggie
... Häringzbysser effter thett sätt som the
bruke Westwartt till fiiske. RR 87/s 1548.
de som kunna bringa uti fahrvatnet och til
fisket goda tjenliga och varacktiga sillebyser,
the samma skole på bemälte byser niuta
vidh tullens ehrläggiande en hel monterat
skepps frihet. Stjernman Com. 3: 767 (1669).
(de som) understå sig släppa sielfva
sillefisket ... och låta bruka desse byser på fräckt
eller någon seglation ... (skola hafva) bysen
förvärkat. 3: 768. noot och näät, krook,
kat-zor, rysjor, håmar Upfylla tidt med fisk skipp,
skutor, bysar, pråmar. Spegel Guds verk 188.
Byske, Bösk, Böske, n. 1. Buskskog;
ris, buskris. Byske, Arbustum, Gesträuch.
Schroderus Lex. 8. må effterlåtas at hugga
svedhieland ... i the bysken, ther hvarcken
bärande trää eller timber eller
byggningz-vercke skeer skadha. Stjernman Riksd.
2:1007 (1642). Gödzler kan man föröka, ther
man theruthi legger halm, huussopor, skiäf-
vor af lijn, af hampa, spånor af vedh, liung,
eller och medh allehanda små byske blandar.
Risingh 21. han (åkern) moste ... medh halm,
rijs och byske medh eeld öffuerbrennas.
Dens. 25. kom med trehundrade Svenske
kneckter igenom skog och bösk. Girs Joh.
3 kr. 21. månge vordo uthi skoghen ibland
törn och böske slagne. Schroderus Liv.
651. — 2. Boss, halmboss. verldens folk
har hiertan lika fnyske; De fatta synden
snart, som gammalt halmebyske Begärligt
fattar eld. Kolmodin Qy. sp. 2:277.
Byssa, Bössa, f. [Mnt. busse, T. biichse.]
1. Låda, dosa, burk, ask. Pixis, bössa til
at haffua örter eller annat vthi. Var. rer.
voc. G 6 a. Bysse och krws, ther läkedomen
vthi förwarat är. A. Simonis L11 b. kleckte
fram dessa superfina kloklingar, som tedde
sigh hopetals, lika som uthur Pandoræ byssa.
U. Hjärne Orth. 183. een bössa medh
ko-steligh och liufligh salva. Schroderus
Albert. 4:127. — 2. Liten kanon.
Byssegjutare, m. Kanongjutare. [T.
büchsengiesser.] Tormentarius, bössëgiutare.
Var. rer. voc. D 2 a. Byssegiutherne ... måtte
vpwaske och försmelthe allt koperwask och
vpgiuthe thet vdi godhe och warafftige schytt.
HSH 27:180 (1565).
Byssehus, n. Tyghus. [Mnt. bussenhus,
T. büchsenhaus.] Hwij haffwe i ... giordt
kyrkierne till Byssehws, hestestall, kruttorn.
Ernhoffer 5lb.
Byssekrämeri, n. Handel med
små-kram. [Jfr D. bissekram, bissekræmmer.]
den handell som dee fremmande och
serdeles dee Danske drifue med allmogen ...
med deres bysse-krämerij, de Danske löpe
landed op och neder med. Landt: instr.
106 (1616).
Byssepulver, n. [Mnt. bussenpulver, T.
biichsenpulver.] Bysse puluer eller krut.
Fin. handl. 4:122.(1556).
Bysseskytte, -skyttare, m. En som
skjuter med "byssa" (kanon), artillerist.
[Mnt. bussenschutte, -schutter; T. [-büchsen-schätze.]-] {+büchsen-
schätze.]+} en gammall gråskallot bösseskötte
... skööt aldrigh feell. Svart Kr. 89. Vid
hvart skytt (kanon) var en eller två
bysse-skyttare förordnade. Röding 171. haffue
wpseende med bysseskytterne, att the icke
lade (ladda) skytten medh mere krwdt, än
them böör göre, och skole the försöke hwad
krafftt krwtedt haffuer, för än the h.the lade
skyttenn ther medh. Fin. handl. 3: 226 (1555).
forsöke the bysseskytter, som äre opå Ny
slott, om the och well kunne sichtte och
rett skiuthe. 4:97 (1556).
Byssesten, m. Sten, hvarmed "byssor"
(kanoner) laddades. [Mnt. bussensten, T.
büchsenstein.] en godh steenhuggare som
kan hugga byssosteen. Gust. 1 reg. 8: 66.
Byssja, Bössja, f. 1. Boss, ströhalm
under kreatur, the (kalfvarne) skola icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
