- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
140

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bärig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bärig

— 140 —

Böklare

bära af, taga vägen, waare skiip kwnne
.. . folgies aath alle wthij een flottha huart
thet thaa kan bære paa. Gust. 1 reg. 3:270.
Thenne falla j wanhop ... och wårda icke
hwart thet bär vppå. Försp. till Rom. —
Bära, bäras vid, behöfvas, fordras,
tarfvas. thet bäär icke mykit widh, för än
sådana personer warda förtörnade, ther man
än med them talar sachtmodeligha. L. Petri
Chr. pina a 5 a. Dät bärs så litet vid, at
afsides stiga, förän du genast afledes tillika
ifrån Gud. Hermelin Böa. — Bäras till,
bära till, hända, baars icke bättre till för
honom, än att han ther af Hadingh dräpin
vardt. L. Petri Kr. 16. Så illa baars thet
till för Konungenom, at han ... tappadhe otta
slachtningar. Ders. 45. — Bäras till handa,
vederfaras. (Jesus) hielper migh igenom gå
Ehwadh som helst bärs til handa. Psalmb.
1572 49b. — Bära åt, göra åt, göra
verkan, hjelpa. Thenne trogne varning bar ey
åth. Messenius Ret. D 3 b.

Bärig, adj. Bördig. Finnes icke i vårt
land sådan herligh och bärigh åker som
folket kan önska sigh? Rothovius 4 Pred.
C 5 a.

Bäring, Bärning, f. Bergning. Hafva
sin näring och b. är ett ofta förekommande
uttryck.

Bärma, f. Drägg. [T. barme, bärme;
Mnt. barm, berm.] tag ... bärma aff thet ölet.
Colerus 1: 279. Nytt vijn haar mycken
bärma. Grubb 573. Der du druckit ditt öl,
kan du spilla din bärma. Rhodin 28. Jfr
Pärma, ölbärma.

Bästa, n. Huru mycket har hon til bästa?
Jo, hon har in emot 10000 plåtars ränta
åhrligen. Modée H. Smulgråt 26.

Bästrådighet, f. Aristocratia,
Bestrådig-het, när regementet öffverantvardas någhrom
aff the beste och förnemligeste, hvilka med
enhälligt rådh regeringen förstå oc utföra.
L. Paul. Gothus Mon. pac. 109.

Bätter, Bättre, adv. Sedhan droogh han
bäter (längre) fram tädhan til itt bergh. 1
Mos. 12:8. Ther näst. bortt bäter ligger
Babylon, och än bäter bortt ligger Persen.
Försp. till Es. drogh bäter söder. Svart
Kr. 23. tå moste tu medh blygd begynna
sittia nedh bäter (vid bordet). Luc. 14: 9.
Min ven, sitt vp bäter. 14:10. wardt han
så häpen, at han war ey bätre än dödh (var
nära på död). Judith 13:29. Tå sprang
Biscopen vp, föga bäter än rasande. Svart
Kr. 116. theras troo war ganska ringa, och
fögho bättre än vthsluken. L. Petri 1 Post.
P3a. Jag blef så hårdt hållen, at jag var
föga bättre än förtviflad. Dalin Vitt. 3:343.

Bättringslös, adj. the som obootferdige
äro och bättrings löse. L. Petri 2 Post. 38 b.

Bödel, m. Lictor, stadztienare, bödil.
Var. rer. voc. C 7 a. — Böfvel. Tag mig
bödelen! Ehrenström 40. Bödeln fare i

den gamla narren för sina griller! Knöppel
Mötespl. 8. Hon ... Bedt dem för tusan
bödlar ränna. Lidner 2: 93.

Bödeli, n. Bödelns bostad, som brukades
till fängelse. [Mnt. bodelie, T. büttelei.] en
vthi itt bödelij til daglig pino innestengder.
Uti. på Dan. 605. så håller hon
menni-skionnes hierta j twiffuelsmål oc låter thet
aldrigh komma til någon wiss och
fulkom-ligh tröst, hwilket icke annat kan wara, än
itt daghligit bödhelij. L. Petri Chr. pina
n 6 b.

Bödelska, f. Qvinlig bödel. /Is. Ban.

1: 431.

Bödla, tr. Sikta. [Mnt. budelen, T. [-beu-teln.]-] {+beu-
teln.]+} Pollintor, then som bödhlar eller
sich-tar miöl. Var. rer. voc. N 1 b.

Böfvel, m. Bödel. Illgärningsmän genom
... skarprättare (böflar) måghe ... marteras.
Comenius Tung. (1 uppl.) 668. fängelse,
böfvel, galga. A. Laurentii Hust. 101. en
fattigh syndare (rädes) för böfvelen. Ders.
268. Menar tu, om tu migh ihiälslår, Tu icke
böfvelen på nackan får. Alle bedl. speg. 30.

Böfvelsmat, m. Mat för bödeln. Jag
troor ingen är så låter Som han är, then
bofvelzmather. Moræus 392.

Bögla, f. Bugt, inböjning. Then trinde
figuren ... har ingen . .. bögla, bocht.
Comenius Tung. 760.

Böglot, adj. Bugtig, pucklig. Ett smaalt
änne är svijnachtigt, ett böglott (gibbosus)
åsneachtigt. Comenius Tung. 245.

Böja, tr. och intr. 1. Vränga, förvränga.
Tu skalt icke böya tijns fattighes rett j hans
saak. 2 Mos. 23:6. Tu skalt icke böya
frem-lingens eller thens fadherlöses rett. 5 Mos.
24: 17. Then ogudhachtighe tagher gerna
gåffuor, til at böya retzens wägh. Ord. 17:
23. — 2. Afvika, han .. . wandradhe j allom
sins fadhers Dauidz wägh, och bögde
hwarken på höghro sidhona eller på then wenstro.
2 Kon. 22:2. Största konsten ähr at gå på
en rett fot, och ehuru man moste för
orsaker skuldh understundom göra en diversion
j gongen, at man lijkväl ifrån målet intet
böijer. A. Oxenstjerna Bref 2:385.

Böjelig, adj. Böjd (för). Tobaksrökande
... gör kroppen bögelig til skörbugg.
Lindestolpe Skörb. 21. skarpt och til förrutnelse
bögeligit blod. Surbr. 26. de äre til hastiga
affecter bögelige. Ders. 31.

Böjelignet, f. Böjelse. Then ene hafver
böijelighet och lust at fara til siös, then andre
til landz. Svedberg Catech. företal c 4 a.

Bok, f. Bok (trädet). Böök. Es. 41:19;
60:13. Böök, Fagus. Schroderus Lex. 51.
böketrä. Var. rer. voc. R 4 a. På flakka fältet
haar then hårda eek sig rotat, Samt sköna
böken. Spegel Guds verk 118. Tityre,
tu, som hvilar i skygd af lommuga böken.
Palmfelt Virg. l.

Böklare, Buckler, m. Ett slags sköld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free