Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bönhasa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bönhasa
— 142 —
Börligt
Tuppen om sagan 8. Kolmodin (Qv. sp.
2:176.) brukar bönhås om en usel läkare.
Bönhasa, Bönåsa, intr. och tr. Vara
bönhas, fuska. [Mnt. bonhasen, T. [-bön-hasen.]-] {+bön-
hasen.]+} dem, som komme ifrån
landsbygden, och settie sig neder på Mallmerne till
att bönhoasa, som man seije pläger. Skråord.
38 (1616). Lährepoikar... blifva aldrig deras
lähreåhr hoos mästerhe uth, uthan dem
förlöpa, och ... settia sig neder i städerne och
bönåsa. Stjernman Riksd. 2:1148 (1649).
bönhasa i hvarjehanda sysslor. Carleson
4. Om jag skulle .råda en bonde ... at köpa
ur staden alt det han bönhasar hemma, så
giorde jag orätt. Dens. 40. bönhasa med
hjulmakeri. Dens. 51. bönhasa bort det sköna
till ett fånigt prål. Thorild 3:210. Bönåsa.
Lind Ord.
Bönhörlig, adj. Värd att bönhöras, tin
grååt är anammeligh och titt suckande
bön-hörligit. Schroderus Kegel. 215.
Boning, f. Vind, loft. [Mnt. boninge,
T. biihnung. Jfr Bön.] En förnemligh
tullenär uthi Vijborgz stadh ... uphängde sigh
på sin egen boning. Kemner 72. Thet är
fuller allgemeent, at han (spanmålen) hålles
vel torr antingen på boningar eller luffter,
eller i torre groopar. Risingh 31. til
kornhus brukas mest i alle land bönningar eller
lofft._ Dens. 32.
Böra, v. Thetta är thet Leuiternar böör
[tillkommer, åligger). 4 Mos. 8:24. vthi the
stycker som min Fadher tilhöra, bör migh
wara. Lue. 2:49. Then äldste skal tala, ty
thet bör [tillkommer, anstår) honom, såsom
then ther förfaren är. Syr. 32; 4. gåffuo
the steen och trää sådana nampn, som them
intet boorde [tillkommo, passade). Vish. 14:
21. honom borde icke [han borde icke få)
leffua lenger. Ap. gern. 25: 24. I gåår borde
(gälde) migh, j dagh tigh. Syr. 38: 23. wij
på idher tencke, såsom thet bör sigh [är
tillbörligt) at tenckia på brödher. 1 Macc.
12:11. wij icke sökte honom (Gud) såsom
thet boorde sigh. 1 Krön. 16 (15:13).
Börd, f. Foster, såsom eenne quinnos
otijdhigh börd see the intet solena. Ps. 58:
9. födha otidhogha börder. P. Erici 4:45 a.
Börd, m. 1. Skyldighet, åliggande. De
Stockholmiske lotsarnes egentelige börd och
plickt är att lotsa de ifrån staden utgående
till Dalerön och Sandhamn. Stjernman
Com. 5: 637 (1697). Konungar likna
himmelens planeter;... bägges börd är at under
et ouphörligt lopp hålla verlden i ordning.
Tessin Bref 1:188. Min börd är at rikta E.
K. Höghets syfte på Svenska mäns välgång.
2:201. Stora herrars börd är at sysselsätta
stora konstnärer. 2: 344. — 2. Tur, ordning.
[Holl. beurt.] när börden dem (lotsarne)
träffar med Kongl. Maj:ts egne skepps lotsande.
Stjernman Com. 5:641(1697). lotsarne (skola
lotsa) ... efter de dem emellan särskilt af-
fattade börder. 5: 650. Kunna de förtära andra
menniskor, tänkte jag, så lär väl börden
äfven komma till mig. J. Wallenberg 135.
Börda, tr. Lägga börda på, lasta,
betunga. [T. biirden.] iu nemmare hans
bort-färd vaar, iu större steen bördade kärleeken
på hans hiärta. U. Hjärne Vitt. 51. Lät
oss af korsset ditt eij altförmycket bördas.
Rydelius^ Vitt. 67.
Bördeliga, adv. Såsom en börda, på
betungande sätt. [T. biirdlich.] iac kunde
icke lengre bördeliga liggia ten värdige fadren
Bispen på halssen. Fin. handl. 6:275 (1549).
Bördeman, m. Ätteman, stamfader..
Noah .. .Jag är utaf tin ätt,... Tu äst min
bördeman, iag tin bröst arfving. Spegel.
Guds verk 85.
Bördig, adj. Skyldig, (af Böra.) Troen,.
kärleken och hoppet... styra oss til dät vi
Gud äre bördige. Hermelin B 8 b.
Bördlös, se Bör lös.
Bördsbref, n. Skriftligt intyg om
hederlig och äkta börd. [T. geburtsbrief.] ingen
varder promoverad til någon gradum eller
antagen til något anseenligit embete, för än han
hafver lagdt fram sitt bördzbreff och låtit see,,
att han uthaf ährligh slächt och föräldrar
födder är. J. Rudbeckius Kon. reg. 68.
Bördsdag, m. Födelsedag. A.
Nicander Vitt. 244.
Bördslem, m. Födslolem. U. Hjärne
Surbr. 26.
Bördsregister, n. Slägtregister. Neh.
7: 64.
Börfast, adj. Qyarhållen af brist på
förlig vind. Säll den som fooga kan sig
vijsligt effter vind ... Och när han börfast är,,
mäd tålmod väntar böör. Columbus Poet.
skr. C 2 a. the någhre daghar aff ett stoort
nordan vädher lågho böörfaste. Schroderus
Liv. 421. Livius lågh vid Delium någhre
daghar börfast, ty emillan öijarna Cyclades
... är altidh bläst och hårdt vädher. Ders.
582. Nordanvädhret . . . them uthi någhre
daghar hölt börfaste. Ders. 583. Flottan ...
måste ligga börfast för et continuerligt
mot-väder öfver 6 veckors tid. Lönbom Hist.
märk. 4:109 (1675).
Börja, intr. När hon borde (började)
brefuet läsa, tilrade tårar af kinder. Tisbe 36.
Börlig, adj. Tillbörlig. [Mnt. borlik.]
ær icke börligit ath wij skole mistæ (våra
gods). HSH 20:290 (1510). Jag försökt at
mäd en brudlöfts dikt På thenna högtijdz
dag tee fram min börlig plikt. Lucidor
G la.
Börlighet, f. Tillbörlighet. Män hvart
gåår iagh min koos, Mäd fåfäng orde-prakt
en sådan hieltes roos, Som effter börligheet
ey skrifvas kan, afskrifva? Lucidor T 4 a.
Börligt, adv. Tillbörligt. Här veet jagh
... Hur som jagh rättlig skall min Jesus
börligst ära. Lucidor Cc2a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
