- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
143

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Börlös ... - C

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Börlös

— 143 —

Cinamen

Börlös, adj. Utan förlig vind. [Mnt.
borelos.] Paulus måtte ... liggia lenge
bördlös. ^Rolander 18.

Borr, m. Bör, medvind. [Isl. byrr.]
Seglen mädhan i haffuen börr. Messenius
Blank. 19.

Borst, m. och f. Borst, helbregda svijn
bära sina börster rätt upp. Colerus 2:212.
håret reser sigh som börster i ända. U.
Hjärne A ni. 254. Börst. Lind Ord.

Borsta, tr. Borsta. Borsta och kämm
titt håår. Colerus 1:377.

Bösk, se Byske.

Bössa, se Byssa.

Bössja, se B y s s j a.

Bösta, tr. och intr. Klappa, bulta, slå.
[Isl. bey sta.] klappa, bösta, pulsare.
Comenius Tung. index, böstadhe (dem) ...
medh yxehambrar. Svart Kr. 156. Huden
... böstas med een klubba. Colerus 1:324.
Råkade jagh honom, jagh skulle honom bösta.
S. Brasck Ap. gern. F 2 a. the bösta
sönder hvar min knoot. Chronander Surge
D 8 a. ditt svärd, hvar med du mången gång

haar Böstat på fiendens rygg, icke mindre
än slagan på lofven. Leyonstedt 13. Des
hiärta i dess lijf mån som een slägga bösta.
Eurelius Vitt. 28.

Böste, n. Skinka. [Isl. beysti.] Vår
svånge magha oss tå mätta löste Medh en
torr spikebogh och fläske böste.
Schroderus J. M. kr. 147.

Böta, tr. Böta. bättra, försona. [Isl.
bæta.] huad feil och brister på färde äre
skole thill thet beste bötas. Gust. 1 reg.
6: 56. Unn migh o Gudh så lenge leffua, til
thes iagh bööter mina synder. P. J. Gothus
Rel. art. 465.

Bötare, m. Botare, lagare. Räffna (rifna)
gårda bötare. L. Petri Jes. proph. 58:12.

Bötasten. Bautasten. Mörk Adal. 2:381.

Böte, n. Böter, bötesbelopp, skal... på
uppenbara synder böte läggias. Comenius
Tung. 667. dher bolerskan befinnes vara
fattigh och bolaren förmögen, skal han och
uthleggia bötet för henne. Laurelius
Kyrk-ord. 206. han thär genast hela bötet
fram-läggia skulle. Peringskiöld Heimskr. 1:648.

C.

Caball, m. Ridhäst, klippare. [L.
ca-ballus, Isl. kapall.] Kamphester och
Ca-baller. A. Olai 10. een ståteligh hengsth
eller Caball. Bergius Nytt förråd 263 (1561).
Om oxen höö upäta skal, Så dör aff hunger
min (St. Görans) Caball ... Och iagh skal
rijdan alle daghar. J. Sigfridi F7a.

Calcant, m. Orgeltrampare. (af L.
cal-care.) Vesterg.fornm.för. tidskrift 4: 90(1632).

Canton, n. Sångchor. The helige änglar
... äre Gudz Cantorij, och siunga ganska
herliga och liuffliga Sanctus, Sanctus, Sanctus,
och Gloria in excelsis. P. J. Gothus Post.
768. alle Gudz helige änglar och alle helige
menniskior varda medh förclaarada,
reno-uerada tungor och medh himmelska basuner
och instrument siungandes thet evigvarande
Sanctus och Te Deum laudamus uthi thet
himmelska Cantorijt. Tål. H 1 b. han
(Kristus) och Cantorij haffuer, icke kallat och
bestält jfrån Italien, icke jfrån Franckerijket,
uthan haffuer sine egne Componister som
uthsiunga hans res gestas, ... icke medh
fyre, fem, sex eller tijo, uthan medh någer
tusende , stemnor, begynnandes vydh thetta
sättet: Ähra vari Gudh j högden. E.
Sve-nonis E 3 b.

Carecant, Caricant, m. och n. Ett slags
halsband eller halskedja af ädla stenar.
[F. carcan, i äldre språket carquant, [-char-chant.]-] {+char-
chant.]+} En caricant med 4 stora rubiner.
Lönbom Uppl. 2:19 (1563). Herr Peder

Ryning til Lagnö bar (vid Carl 9:s kröning)
CareCantet. J. Werwing 2:165. Så tog
Archiebiskopen den konungsliga kiortelen
af altaret och, med marskalkernes tilhielp,
satte den uppå Hans Kongl. Maj:t, hängandes
Carecantet der utan på. 2:174. Jfr Berch
(Saml. 4: 422).

Casel, f. Mess-skjorta. [L. casula, T.
casel, Mnt. kasel. Se Grimm och
Schiller-Lübben Wört.] fyr stycken Casular aff sijlke.
Fin. handl. 8:159 (1554). plattor och caseler.
P. J. Gothus Rel. art. 442.

Chor, m. och n. 1. Ett antal (sjungande)
personer, the sågho twå Chorar medh
Pro-pheter prophetera. I Sam. 19:20 — 2. Kor
i kyrka. Choren giorde han innan til j
Husena, at man skulle ther inne settia
Herrans förbundz Arck. 1 Kon. 6:19. then
indra Choren aff Templet kasta vth, ... Ty
han är giffuin Hedhningomen. Upp. 10 (11: 2).
Migh (Odén) hafva the ey bygdt ett Chor Til
ähra. Messenius Svan. 3.

Chorkappa, f. Korkåpa. Kyrkionnes
klädher, ähwadh thet är antighen
Messe-klädher, Altareklädher, Chorkappor eller
annat. L. Petri Kyrkord. 48 b.

Cinamen, Cinamet, m. Kanel. [L.
cin-namomum, T. zimmet; Luther cynnamet.]
iach haffuer vpsmuckat mitt läghre med mey,
mirram, aloes och cinamen. Sal. ord. 1536
7:17. Jach gaff en liuflig lucht ifrå mich,
såsom Cinamet. Syr. bok 1536 24: 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free