Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cis ... - D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cis
— 144 —
Dägga
Cis, Sis, f(?). Accis. [Mlat. assisia, Mnt.
sise.] han förökar then cisz som påladhes
j fiord... så ath the (köpmännen) her epter
giffua 1/u öre åff huart marka werdegodz the
tijt föra. Gust. 1 reg. 7: 390. riked saa
för-twingat med nya aalegninga, Ciise oc andra
owanlega .. . tunga. 1: 27. giffwe oss och
Cronone ther aff (skeppslasten) enn skälig
och mottelig skatt eller sijss, som hwart skip
kan ware stoor till. Fin. handl. 7: 208 (1547).
then ölzitz szom faller wiid Salegruffuo.
Gust. 1 reg. 10:212.
Cissere, se Sissare.
Claret, m. Ett slags trumpet. [Mnt.
klarit, F. clairon.] Lituus, skarp tromeet,
clareet. Var. rer. voc. 0 3 b.
Claret, n. Ett slags kryddadt vin,
tillsatt med honing eller socker. [Mlat.
clare-tum; Isl. klaret, Mnt. klaret.] Mulsum,
wijn bemengt med hanig eller suker, såsom
clareet eller hypocras. Var. rer. voc. I 3 a.
Clareët, mulsum. Helsingius. Clareet är
en gemeen dryck vthi Italien, hwilken man
ther nempner Stelladia. B. Olavi 48 a.
Mädan blandar iagh thet klareet, Som taar
bort både siäl och vett. Messenius Blank.
C4. Then rike man drack klarheet och Wijn.
Psalmb. 1572 (Wijsa om dryck. A 3 b).
Corant, Courant, m. Ett slags dans.
[F. courante.] Rietz korant. Skole vij
dantza en Corant? Prytz O. Skottk. C 2.b.
Nu sig i en Courant, nu i en Brandle svinga.
Spegel Guds verk (1745) 219. Op med
snabba, snella fötter, Steller an en Polnsker
dantz, Eller vill ni på sin Frantz Ha
cou-ratter(I), minuetter? Rosenfeldt Vitt. 216.
Hvar taga sig nu till med snabba, snella
fötter, Ded bästa man här lärdt, at dantza
minuetter, Curanter, Polinska, paspied och
andra fleer. Ders. 217.
Cornett, m. och n. [F. cornette.] 1. En
trupp ryttare. Rytteriet (var indeladt) uti
Fanor, som ock kallades Cornett.
Hallenberg Hist. 1:140. — 2. En sådan trupps
standar. Hallenberg anf. st. — 3. Ett
slags qvinlig hufvudbonad, hufva, mössa.
Sitt änne medh itt gyllende korneth ... pryda.
A. Laurentii Verld. speg. 335.
Cortina, f. Sänggardin. [It. cortina, F.
courtine.] draga Cortinan igen. Messenius
Signill 37.
Credentz, Credentzie, f. Kreditif,
skriftlig fullmagt. [Mnt. credentz, credencie.]
Fursten sin Cantzeler... vthskickar medh ...
instruction och credentz. P. Erici 2:41 a.
Hermann Israell kom till oss mett eder
(Lybeckarnes) beseglda och fulmyndugha
Credentzie. Gust. 1 reg. 8:282.
Cymbel, Cymbla, Cymble, f. Cymbal.
Cymbaal, cymbla, cymble. Comenius Tung.
index. Cymbalum, cimbla. Var. rer. voc.
0 4 a. Loffuer honom j symblor
wellyuden-des, loffuer honom jnnan frögdenes symblor.
Tideb. 11. Loffuer honom med clara
cym-bler, loffuer honom med klingande cymbler.
L. Petri Dav. ps. 150: 5.
Cypress, n. itt Cijpress på Hermons
berg. Syr. bok 1536 24:17.
D.
Dadlig, Dadlös, se Dåd lig, Dåd lös.
Daffert, adv. Tappert, kraftigt, dugtigt.
[Mnt. dapfer, dapper; T. tapfer.] mötte
bönder honom med staffsliungor och andra
ringa wärior, höllo honom doch daffert aff.
Svart Kr. 23. sloge the så daffert iffrå sigh,
att fiendener satte ther effter 35 karar. Ders.
40. Jfr Dappert.
Dag, m. 1. wij hörde (detta) jdagh
otte-daghar (för 8 dagar sedan). L. Petri 2 Post.
58 b. — 2. Utsatt tid eller termin, inom
hvilken något bör ske; stillestånd; anstånd,
uppskof, rådrum. (Jfr Söderwall Ord.) en
frij dag som stod emellom Seuerin norby
och vår nådigiste herre. Gust. 1 reg. 4: 77.
Doch bleeff ther ingen slachting aff, vtan
ther wardt taghit i dagh. O. Petri Kr. 110.
med them satte han i dagh i tree dagha.
Ders. 119. Så bleff thet satt i otta dagha
dagh. Ders. 247. Och gaff biscop Kätil så
före, at her Boo skulle sielff haffua brutit
daghen. Ders. 246. settia i dagh ... på en
månadz tijdh. Svart Kr. 108. Jagh wil än
nu giffua them hundradhe och tiwghu åårs
dagh (att bättra sig). 1 Mos. 6:3. Han föll
nidh och beddes dagh, han wille honom wel
betala. Psalmb. 1536 16. iagh ... haffuer
åter dagh itt heelt åhr. P. Erici 2:42 b.
monger kommer til dagha (förlikning;
försoning af sitt brott) och får fridh aff
men-niskiom för penningar skul. L. Petri Mandr.
E 1 b. mandråpare, som ... biudha sigh til
dagha, mågha först få dagh och sedhan komma
til böter. Ders. F 5 a. — 3. Sammankomst
till öfverläggning, och haffue the
(Danskarne) dogh lichwell udi midlertiid hollet
monge dager bode med Keysaren så ock
städerne. Stjernman Com. 1:120 (1550).
Dagatal, n. Antal dagar, iagh wil göra
tigh theras misgerningars åår til daghataal,
nemligha, tryhundradhe och niyotiyo daghar.
Hes. 4:5. Jfr Dagtal.
Dägga, tr. Daggbestänka. [Isl. döggva.]
den hvijta rijmuta hästen (Rimfaxe), hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
