Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Daggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Daggar
— 145 —
Dalk
daggar jorden med fraggan som kommer aff
betzletz tuggande. Rudbeck Att. 1:198.
Daggar, Dagart, Dagert, m. Dart. [Isl.
daggardr. B. Hald.] Pugio, daggar. Var.
rer voc. K 4 b. En dagartt mett en kedie
aff sölff. Hist. Handl. 2:30 (1548). bleff så
stungen med en dagarth j brysthet. Fin.
handl. 4: 843 (1558). han fördolde under sine
klädher en dagart. Schroderus Liv. 62.
Ther rychte han uth sin dagert och slogh
then Herr Nielss Sture i brystet. Girs
Er. 14 kr. 92.
Daggvuren (?), adj. Duggregnande? [Jfr
D. dugvorn, rorifer.] När han (juldagen)
på een lögerdagh är, Kommer een daggvren
vinter medh köld och väär, Ostadigh och så
medh myckin sniö. Bondeprakt. A 6 b.
Dagig, adj. Förekommer stundom (såsom
T. tägig) i sammansättning med räkneord,
t. ex. den tredagiga Warschauiske slagtningen.
Ehrensten (Lönbom A nek. I. 5:51).
Dagmål, n. 1. Frukost; äfven Frukosttid.
var tå dagmål eller vid klockan nije för
middagen. Peringskiöld Vilk. 228. — 2.
Dagkost. at hvar och en ... meddelar åt then,
som bör hafva, sitt dagmål eller sin månadz
kost, som them tilförordnat är af
husherra-nom. Svedberg Casa 635.
Dagom, adv. Med hvar dag. hon wart
dagom wärre. O. Petri Men. fall A 8 b.
hans troo warder iw daghom swäghre
(svagare). L. Petri Om nattv. E 3 a. verlden
hon är sig altid lik, tagande dagom til i
onskonne. Svedberg Schibb. g l a.
Dags, adv. thet är än nu bittijdha dags.
1 Mos. 29: 7. j ären än nu här til dags icke
kompne til roo. 5 Mos. 12:9. Konungen
... stadhfeste honom j hans offuersta
Presta-embete, och j allo andro äro, then han ther
til dags hafft hadhe. / Macc. 11:27.
Dagsfrest, f. Dag, en hel dag, en dags
tid. när han (Josua) til Gudz werck
be-höffde lengre dagsfrest, moste Solen emoot
sin natur genom Gudz Sons krafft stå stilla.
L. Petri 1 Post. P2a. man honom strax
förgäter, som icke lenger än enns blott
dags-freest gäst haffuer. Sal. vish. 5:15.
Dagsfruktig, adj. Som fruktar dagen,
dagsljuset, dagsfruchtige skalkar. P. J.
Gothus Rel. art. 437.
Dagsled, f. Dagsresa. [Isl. dagleiö.]
The gingo ena dagsleed. Luc. 2:44. han
... iäghadhe effter honom siw dagsledher.
1 Mos. 31:23.
Dagslänt, m. Dagdrifvare. (Se Rietz
Slinta.) daghsläntar och hälgedagzkarar.
Bureus Varn. C 3 b.
Dagslönskarl, m. Daglönare. Dränger,
pigor, dagzlönskarlar och arbetare.
Ern-hoffer 40 a.
Dagsmegn, m(?). "Dagsmeja". [Isl.
dagsmegin?] Thett... haffuer här til legat
fördolt vnder snön, och komber til euentyrs
väl op mett dags megn. Gust. 1 reg. 5: 67.
Huilkin dickth och ildfundh haffuer her tiil
ligath fortæckth och osmeldt wndher snöen,
men nw ghaar hoon wp medh dagzmedhen.
Dipl. Dal. 2: 49 (1525).
Dagsorka, f. Dagsverk, dagsarbete. (Se
Rietz Dagorka, s. 488.) Begyn tin
dagz-orka med bedjande. Hermelin B 2 b. en
berömlig idughet håller tig ständigt vid tin
dagz-orka. Dens. C 6 a.
Dagssky, adj. Dagsskygg, skygg för
dagsljuset, han såsom een dagzsky
natt-skäffua, vggla och lädermws hatar liwset.
P. Erici 2:124 a.
Dagsverk, n. 1. Arbete, göromål för
dagen. Altså lät han ther för Herrans
för-bundz Arck Assaph och hans brödher, til at
tiena inför Arcken altijdh, och hwar dagh j
sitt daghs werck. 1 Krön. 16: 37. — 2.
Dagsverke. Mine torpare ... Sköta min åker och
äng och göra mig årliga dagsverk. A.
Nicander Vitt. 220.
Dagsäta, -sättning, f. Dagsätt, n.
Skymning, solens nedgång. [Isl. dagsetr, n.]
efter dagsätan ransaka stjärnorna. Björner
Kämp. företal 1. dagsättning, crepusculum.
Comenius Tung. index. Thet var kl. 5
om afftonen, mot dagsettningen. Svedberg
Sabb. ro. 1:796. soolen blijdast skijn, tå
hon åt dagssätt lutar. Rudeen 254.
Dagtal, n. Datum, drages innehållet
korteliga ut af the skrifteliga skiäl och bevis,
som the (parterna) vid sina inlagor fogadt,
hvart efter thes åhr och dagetal. Lag 1734
R.B. 22: 2. antecknande af årtal och dagtal
för de obetydeligaste händelser. Kellgren
3:147. Jfr Da ga t al.
Dagtinga, f. Dagtingan. [Mnt. [-dege-dinge.]-] {+dege-
dinge.]+} stadfeste med siit maiestatis insegle
... alla the Degtingor. Gust. 1 reg. 1: 27.
Dagtingare, m. daghtingare, advocator,
advocatus — medlare, mäklare, daghtingare.
Comenius Tung. index.
Dagvard, m. [Isl. dagverör.] Frukost.
Jentaculum, daghward. Var. rer. voc. G 8 b.
— Middagsmåltid. Lind Ord.
Dagväljare, m. En som till något
företag anser vissa dagar lyckligare än andra.
then som är en spåman, eller en daghwäliare,
eller then som på foghlalååt achtar. 5 Mos.
18:10. (I skolen icke achta på foghlaroop,
eller wälia någhra daghar. 3 Mos. 19:26.)
the ... äro dagha weliare såsom the Philisteer.
Es. 2:6. — Se Grimm D. Myth. 3 uppl.
1091.
Dagväljarinna,f. j Daghwäliorinnos barn.
L. Petri Jes. proph. 57: 3.
Dala, intr. Dalas, dep. Sjunka, gå ned.
[Mnt. dalen.] sohlen begynner daala.
Ro-senfeldt Nav. 36. Jag ser förnöjd hvar
afton solen dalas. Liljestråle v. 1592.
Dalk, n(?). Sladder. [T. dalk, m.] Här
haar ock varit den tiocka skalck, Den präst
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
