Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Degen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Degen
— 148 —
Demant
stelle sitt datum på en owiss grund. RR
18/io 1542. han icke sätter sitt Datum på
timlighit, såsom thet wore hans himmelrijke.
P. Erici 3:143 a. de myckedt haffue satt
deres datum på samme Pirnauske tractater.
A. Oxenstjerna (HSH 35:56). hvar och
en som slåår sitt datum på thenna verlden,
han bliffuer aff henne icke obesvijkin.
Schroderus Hoff. väck. 224. — 2.
Bemödande, sträfvande, then som icke sin
reken-skap och Datum så gör, at han owikeligh
tienar Gudh effter hans ord, alt in til sina
graff. P. Erici 5:i26b. [Med dessa bet.
brukas ordet i gammal T.]
Degen, Dägen, Dein, m. Värja. [T.
degen.] rustninger och wärijer... nempligenn
harnisk, allehande handskyt och röer,
sped-zer och deiner. Fin. handl. 9:297 (1558).
schole klingesmedherne ... förarbethe enn
heell hoop degene klinger. HSH 27:131
(1565). Romaren medh en kort Hispanisk
dägen sigh uthrustat. Schroderus Liv. 172.
Degholk, m. Stor bytta, i hvilken deg
syras. Rietz 277. En gubbe och käringh
har iagh. The göra skada natt och dagh, Om
natten äta the uth min degholk. Messenius
Disa 12.
Deja, f. 1. Hushållerska (äfven Frilla).
[Isl. deigja.] Mesther Ingolfs degia weth alla
hans gömor. Gust. 1 reg. 1:63. her Peder
trolofvade szin deige. HSH 29:107 (1541).
Klerecijt... (fick) Eij degier och eij bolskap
ha. Messenius Christm. 252. att ecktta sin
barn som han (presten) haffuer med szin
gamla deija. Hallenberg Handl. 48 (1544).
Der sattes däjor til, at sköta bord och kök.
Kolmodin Qy. sp. 2: 542. — 2. Amma. Men
hvad för dryga ord skal man om mödrar säja,
Som banna bort sin barn? Jag tror the haft
til deja En vargmo. Kolmodin Qy. sp. 1:88.
Deja, tr. Amma. Carls like har man
än i Norden icke funnit,... then Bore burit
fram, Och Disa dejat upp af gamle Gudars
stam. Rudbeck d. ä. Vitt. 25.
Deken, m. Dekan, diaconus. Decanus,
deken. Var. rer. voc. C 6 a. her Jöns dæken
(i Upsala). Gust. 1 reg. 4:119. Mesther
erich deken j linchöping. 4: 262.
Dekendöme, n. Dekanat. dækene
dö-meth i vpsala. Gust. 1 reg. 1:61.
Del, m. ther til vil iac wogha liff oc al
then del iac egher. Gust. 1 reg. 1:82.
ana-mær mester gerlac för eder kyrkeherre ighen,
giörendis honum then deel j eder
kyrkie-herre ... plictuge ære ath giöra. 2: 88. the
hollendhare . .. besökia worth riike Suerighe
meedh salth och clædhe win och al annen
deel szom riikit... kan nyttugt wara. 2:228.
såsom the Oss sagdt haffua, som aff
begynnelsen thet medh sijn öghon sågho, och
sielffue en deel woro aff thet the sadhe.
Luc. 1:2.
Dela, tr. och intr. 1. Tilldela, och (vär-
det för det sålda) deladhes hwariom och
enom effter sotn honom behooff war. Ap.
gern. 4:35. alt thetta werckar then samme
ene Anden, delandes hwariom sitt, såsom
honom teckes. 1 Cor. 12:11. — 2. Döma.
Dela till, förklara, anse för. Hvilken som
rymmer ifrå hopenn, när man drager för
fienderna ... then samma deeles till en
förrädare och straffes till halsen utan nåder.
Schmedeman Just. 24 (1545). Hvilken som...
varder kallat till härfärd ... och utan lagligit
förfall thet försitter ... deles till en skielm.
Ders. 38 (1560). — 3. Tvista. När två om
arfftagande ... deela (osämias, tvista).
Comenius Tung. 656. Gör du sådant siälf (löper
med sqvaller), giver du tin nästa orsak at
dela med tig. Hermelin E 6 b. Dela män
om börd. Lag 1734 J.B. 6:3.
Delaktighet, f. j kalladhe ären til
Jesu Christi wårs Herras deelachtigheet (d.
i Jesus). 1 Cor. 1: 9. Thet brödhet som wij
bryte, är icke thet Christi lekamens
deelachtigheet. 10:16. Och bliffuo the städigt
ståndandes vthi Apostlarnes lärdom (lära),
och j deelachtigheet (gemensamhet). Ap.
gern. 2:42.
Delelig, adj. Delbar. Alt thet godt är,
det är till värckan och till krafft Med fleere
deleligt. Lindschöld Vitt. 200.
Deles, adv. Dels. deeles, partim.
Comenius Tung. index.
Delfin, m. Kronprins. [L. delphinus;
Fr. dauphin.] gifftermåls handel emellan then
höghborne furste unge Prins och Delphin i
Sverige och een uthaff Hertigens döttrar aff
Pryssen. Tegel Gust. 1 hist. 2:131.
Delkhorn, n. Dihorn. (Se Rietz del,
spene, delka, dia.) ther modren aldeles af
naturen ingen miölck i sinom spenom äger,
hvarmed hon ... kunde föda sitt foster, tå
bättre vore at bruka delckhorn och napp
med koomiölck och lijtet socker uthi, än
höra en hoop förargeliga ord af en
obeske-delig och skamlös amma. Lindestolpe
Skörb. 29. Qvinnfolken såg jag här
allestädes gifva sina barn dia af delkhorn. Linné
Ungd. skr. 2:65.
Deloman, m. Skiljeman, god man.
Lind Ord.
Delsbroder, m. Deltagare, deels
broder, partiarius. Comenius Tung. index.
Deltägt, f. Deltagande. (Jag) vågar icke
slå en hatad, lömsk barbar, Som deltägt uti
synd med mig förbundit har. J.
Wallenberg 305. Grefve Fersen, hemligt
underrättad om sin medtäflares’deltägt i
anläggningen, ville rädda honom. Silverstolpe
SAH 1786 5:833.
Demma, se Dämma och Damma.
Demant, Dimant, m. Diamant. Juda
synd är... medh skarp Demant... vthi theras
hiertas tafflor graffuen. Jer. 17:1. iagh
haffuer giordt tina panno så hårda som en De-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
