Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Doning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Doning
— 156 —
Drabbharnesk
väldigt om alla ämnen i verlden. Dalin Arg.
l, n: 27.
Doning, m. Don, tyg. Då Sigge skulle
rida, såg Styrbjörn efter doningarna, om alt
var i sin riktighet. Dalin Vitt. II. 6:108.
Donläges, adv. en liten trumma gående
donläges eller sluttande utföre från nedersta
ståcken utanpå väggen inuti källarsvalen.
Stock. Mag. 1:52.
Dopp, n. Knapp (af metall) på beslag.
[Mnt., D. dop.] klappade han medh knijfue
dåppett på nycklehåls skållan någre slagh.
Adlersparre Hist. saml. 1:101 (1625). Jfr
Doppa.
Doppa, f. Buckla. [Mnt. doppe; Isl.
doppa, "et lidet rundt Smykke af buklet
eller ophøjet Arbejde". B. Hald.] gyllene
span medh silffdoppor. H. Vis. 1:11. (Öfv.
1878: silfverpunkter.) — Till en ryttares
rustning hörde lårskenor med knädoppor.
Adlersparre Afh. 215.
Doppa, intr. han doppadhe medh sitt
finger j blodhet. 3 Mos. 9:9. strax blef
hans näsa så lång, at hon doppade ned til
botten i glaset. Dalin Vitt. 3:320. Jfr
D u p p a.
Doppe (?), m. Fläck, prick, en blåå man
kan förvandla sijn hudh, och en pardus sina
fläckiar, ja, ock ett spräcklot loodiwr sina
doppar. Phrygius Hirn. lif. 121. — Jfr
Doppa.
Doppelse, f. Benämning för åtsk.
tillbehör till kötträtter vid en måltid, såsom
sallat, senap, pepparrot, rättika, rödbetor,
kapris m. m. [thet man pläghar doppa vti,
som är senap, agrest (sur drufsaft) eller
annat sådana. Var. rer. voc. H 2 b.] Stekerna
emillan sättias doppelser (embammata) uthi
små faat. Comenius Orb. piet. 119.
Doppelse (såd), die Tuncke, Titsche, Brühe, Salse.
Lind Ord.
Doppkrydda, f. = Doppelse. På stekar
varda upsatte i saltser doppkrydder
(embammata, intinctus), salat, rättickia, pepparroot,
och insyltat frucht, oliver, cappris, gurckor,
rödhbeeta. Comenius Tung. 566.
Doppverk, n. = Doppelse. I närvarande
dagh vinlägger man sigh til thet högsta at
fatta och lära monge språåk; ... Thetta heter
at . . . tilreeda en måltijdh aff ijdelt
doppe-värck; ty slijke sakers vetskap duga til at
bekrydda, men icke til någon näring.
Schroderus Heracl. 37.
Dopsten, Döpsten, m. Dopfunt.
Doop-steen eller Funt. Lælius Res. 2:124.
döpe-steen, baptisterium. Comenius Tung. index.
Dork, m(?). Kölrum. [Mnt. dork.]
Sentina, dorck, thet rwm som är nidhre på kölen,
ther thet illa luctandes watnet församlas.
Var. rer. voc. P 3 a. Dorck, sentina, àvxXia.
Helsingius.
Dosmer, m. Dumhufvud. [D. dosmer.]
Det kan vara lika mycket, hvad en täc-
ken dosmer förstår eller icke. Stagnell
Bank. 93.
Dotterman, m. Måg. [T. tochtermann.]
Jethros ... dåtterman Moses. P. J. Gothus
Rel. art. 280. Konungh Christierns barn eller
hans dottermän. Tegel Gust. 1 hist. 2: 272.
Drabb, n. Träff. Skåttkålff, pijl och
skechte så mycket mindre fehladhe uthi
drabbet, såsom fienden närmare vidh hvar
andre och flere tilsamman stodho.
Schroderus Liv. 650.
Drabba, tr. och intr. [Mnt. dråpen, D.
drabe.] 1. Träffa, kunde medh slungor
drabba på itt håår så at the intet feladhe.
Dom. 20:16. skyttonar drabbadhe på honom
medh boghanar. 1 Sam. 31:3. Om någhor
slogho tigh på titt been, hand, hoffuud eller
hwar thet kunde drabba på kroppen, L. Petri
Dial. om nattv. F 3 a. högg han ... till sin
baneman Hadingh och drabbadhe honom i
footen. Kr. 17. Liungeeldz skott skola ...
drabba målet. Sal. vish. 5:22. Sådan en
artig skytt är Amor, at han drabbar i mörkret.
Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr. rijset
skal wel drabba och bijta igenom, tå Herren
thet offuer them förer. Es. 30: 32. all thenna
welsignelsen skola komma offuer tigh, och
drabba på tigh. 5 Mos. 28:2. så skola all
tesse förbannelsen komma offuer tigh, och
drabba på tigh. 28:15. Ångest och nödh
haffua drabbat vppå migh. Ps. 119:143. hans
wredhe drabbar vppå Hedhninganar. Syr. 40
(39:28). The ... drabba icke rett j domen.
Es. 28: 7. Then som fruchtar Herran, han
drabbar vppå then retta lärona. Syr. 33 (32:
20). The effterkommande see wel liwset,...
och drabba doch icke på then wäghen ther
■man wijsheet finner. Bar. 3: 20. vnder
Anti-ochj person bescriffuas Antichristus, och
drabbar han ther medh in på thenna wår
yttersta tijdh. Försp. till Dan. han haffuer
ey så altijd drabbat påå rätta meningen. O.
Petri Svar till P. Eliæ b 4 b. hoo är then
lärare som altijd haffuer drabbat rätt och icke
haffuer vnderstundom forseet sich? Ders.
monga merkeliga förstår ... haffua warit, som
mykit haffua ther om beflijtat sich, at gudhi
skulle skee tienist... (gudh giffue the hade
altijdh drabbat then retta gudztienistena). Kr. 94.
wij vthi thet alraminsta icke drabba kunne,
hwar Gudh icke förläner oss ther til
wijsheet, framgång och vthgång. P. Erici 5:189 a.
han menar alla saker genom eghen
skicke-ligheet kunna drabba och vthrätta. 5: 189 b.
Menniskiors anslagh drabba intet altijd
öfver-eens med Gudz försyn. Widekindi 295.
Segner hoos gemena man ... drabba in medh
the främmande mäns gambla skriffter.
Rudbeck Atl. 1:2. — 2. Komma till drabbning.
Hans wagnar lysa såsom en eeld, när thet
drabba skal. Nah. 2:3.
Drabbharnesk, n. Bröstharnesk.
["Draf-harnisch, brustharnisch, thorax ferreus, weil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
