Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dragare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dragare
— 158 —
Drefnöt
gern. 15:15. han betenckte sigh altså, som
... medh Gudz Lagh offuer itt droogh. 2 Macc.
6: 23. — 12. D r a g a till minnes, komma
i håg, påminna. Tå begynte Petrus dragha fil
minnes thet ordet som Jesus hadhe sagdt til
honom. Marc. 14:72. Dragh migh til minnes.
Es. 43: 26. han ... droogh them til minnes
the lyckosamma slachtingar, som the
til-förrenna giordt hadhe. 2 Macc. 15:9. han
skal dragha idher til minnes mina wäghar.
1 Cor. 4:17. — Part. pres. Dragande,
förlig. han fick en godh dragande böör. Brahe
Gust. 1 kr.
Dragare, m. Bärare. [T. träger.] offuer
draghare och them som dreffuo til allahanda
arbete . . . woro . . . Scriffuare, embetzmän.
2 Krön. 34:13. Dragharenas macht är alt
förswagh, och gruset är förmykit. Neh. 4:10.
Dragare släpa (bära) antingen på axlarne eller
medh bårar ... medh een draghreem af halsen
hängiandes. Comenius Tung. 461.
Dragge, Drägge, m. Dragg, änterhake.
[Mnt. dragge, Ndl. dreg, D. dræg.] sedan
svingade han (Jägemästaren, ett skepp)
ack-ter om Troilus, . . . och fälte så sin dragge
uppå honom. Tegel Er. 14 hist. 169. lät
falla sin drägge, som kom fallandes på Troili
bom. R. Ludvigsson 275 Jfr Dr äg.
Dräglig, adj. Dräglig; billig, som wårt
elskeliga rikis råd ... pålagt haffwa (till
riksskuldens betalning), thet os förhoppas edher
wel dragliget ær. Gust. 1 reg. 3: 325.
bisco-pen findz haffue nylige pålagt nogon twnge
på Clerkerijdt mera en ... them ær dragligit.
4: 339. ware (våra) insager ære saa dragelige
oc rædelighe at the oss thorn ekke neke
kwnne. 6: 343. betaste saken emellen honum
och for:ne målsegender opå någre lidelige
och dragelige wäger. RR 2/i 1547.
Dragnebalk, m. Uppskofsbalk. [Isl.
dragna, släpa. Se Rietz drangän, s. 95.]
Skrifva i, in till dragnebalken, draga ut på
tiden, uppskjuta, så bestellat (beställa det)
medh the gambla, at the töffuadhe medh sitt
doop, och scriffuit in til dragnebalken til thes
the vthrasat hadhe. L. Petri Om nattv. A 3 a.
The skola icke medh sinne bättring göra
up-skoff och scrijffuat i dragnebalken. L.
Lau-rentii Nyårspred. 11 b.
Dragspik, m. "Bindande skiähl eller
stickord", ein bündiger Beweis oder
anzüg-lich Wort, Stichelwort. Lind Ord.
Dragstol, m. Bärstol, portschäs. Uti en
dragestohl sig maklin låta bähra. Düben
Boil. skald. 17.
Drake, m. Hane pä skjutgevär,
fäng-krutet tog eld genom ett antändt ämne,
hvilket vid hvart skott, som skulle göras, fastades
uti draken eller hanen. Adlersparre Afh.
223. haffuer han tagett stenenn vdur drakenn
på sijtt röör och satt drakenn på bondens
finger och skruffwedt fingerenn förderffwet.
Hist. handl. 13. 1:196 (1565).
Drakinna, f. Dracena, drakinna. Var.
rer. voc. q 3 a. Comenius Tung. index.
Drakot, adj. Draklik. drakote fåhlar.
Stjernhjelm Bröl. 19.
Dram, n. Ståt, prål; förhäfvelse. [Isl.
dramb.] dramb och skryyt. U. Hjärne
Orth. 133.
Dränk, m. Dryck. [Mnt. dränk, T. trank.]
wårtt krigzfolck ther äre j Wijborg mötte
bliffue försörgde medt någre starcke dräncker,
som the brwke och therwtaff dristige och
frimodige bliffue kunne, när the siig emot
Rydzerne skole brwke lathe. Fin. handl.
8:337 (1555).
Drasut, m. 1. Klunk. Lööp tu strax,
tagh hijt en bunka, Här skall iagh een
draswt in klunka. Rondeletius 39. — 2.
Slag, rapp, släng. Jagh vill och gifvan
een drasuuth medh, För alt thet han hafver
bannas på migh. S. Brasck Ap.gern. L3a.
Dravant, Dravantare, m. Drabant.
[Mnt. dravant] Konungen sadhe til sina
draffwantar som när honom stodho. 1 Sam.
22:17. Absalom bestelte sigh ... femtiyo män
som hans drawanter woro. 2 Sam. 15: l.
drawanternar som wacht höllo för portenom
aff Konungs hwsena. 2 Krön. 12:10. Thär
vthwalde Saul tree tusende män, som skulle
wara hans Drauantare. Lælius Res. 1:115.
Dravanta, tr. Tjena som drabant,
lif-vakt. the satte till honom några vnga karar ...
the honom drauaiita skulle. Svart Kr. 105.
Dravantkammare, m. Drabantsal.
dra-wantakamaren. 1 Kon. 14:28; 2 Krön. 12:11.
Drefaska, f. Pottaska? vm thet torp
tu begärer, ther tu wilt lathe haffwe
förhänder med then dreffaske, Szå må tu wäll
aname samme torp till tig och lathe ther
bruke samme dreffaske, effter ther är sådane
lägenheet. RR «/* 1543.
Drefflig, Dräfflig, adj. [Mnt. drefflik,
T. trejflich.] 1. Stor, betydlig, the hade
... giordt them en dreffligh skada. Svart
Kr. 82. han gör fienden ett dräfligit
nider-lagh. Girs Gust. 1 kr. 35. — 2. Förträfflig,,
dråplig, en drefligh man. Schroderus
Liv. 448. Lucretius then dräfflighe Poeten.
Leuchowius 89. någre dräfflige Astronomi.
L. Paul. Gothus Kometsp. 5. then
dreff-lighe och dyre Gudz mannen Lutherus. L.
Laurentii Nyårspred. E 3 a. Alt hvad
dräfligit är, hvad högt och i kostliga värde.
Stjernhjelm Here. 415. — Jfr Dråplig,
som är samma ord.
Drefhund, m. Lösdrifvare, å denne
orthen . . . hooptahls dreefhundar spaante
blijfva och hvar dhe fälas fram så kommer
alltijd något bort i bygden. Rääf Ydre 3:
234 (1686).
Drefis, m. Drifis. Lind Ord.
Drefnöt, n. Drifnöt, driftfä. Spegel
Ord. Han är et drefnöt, er ist ein
Faulent-zer, Müssiggänger. Lind Ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
