Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drefsand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dref sand
— 159 —
Drilla
Drefsand, m. Drifsand. A. Andreæ
Tillegnan af L. Petri Dial. om mess. A 7 a.
Lind Ord.
Drefvel, m. Refvel, sandbank.
Sand-drefvel. Lind Ord.
Dreja, tr. Svarfva. [T. drehen.] Lind
Ord.
Drejare, m. Svarfvare. [T. dreher.]
Lind Ord.
Drick, m. Dricksvara, wijn och
allahanda dyra dricker. Svart Kr. 81.
Dricka, tr. Röka. (Man thess [tobakens]
bruk på vårt språk kallar drick, oanseedt
man ther uthur ingen fuchtigheet, uthan
sielfve röken hafver til at sugha. Sparman
Sund. sp. 129.) både snuffua (snusa) och
dricka tobak. HSH 31: 440 (1638). man
dricker röök tobaak. Gyllenius 268. dricka
en pipa tobak. Lindner 51. (Dricka, äfven
supa tobak sades tillförne, emedan man
plägade svälja röken.)
Drickekar, se Dryckekar.
Drickeri, n. Dryckenskap, swalg,
dric-kerij och andra laster. Thyselius Handl.
2:229 (1544). (han) icke fan honom... )
drickerij. P. Erici 3:9 b.
Drickeskappe, m. Dryckeskärl, bägare.
Han älskar fylleri, har drickeskappen kär.
Kolmodin Qy. sp. 2:398.
Drickestut, Dryckjestut, m. Drinkare.
[Isl. drykkjustüter, ett slags dryckeskärl.]
någre lösachtighe och offuerdådighe
dricke-stutar sittia vthi theras ölstughur siungandes
och ropandes. L. Petri Dial. om niess. 70 b.
Oj fulle, galne dryckiestutar, medh edart
Sodomitiska sväliande och natdrickande. P.
J. Gothus Poll. T3 b. en fuller buk gör
intet gått, såsom vij seem i dryckiestutom.
Apost. gern. 228.
Drift, f. Bedrift. [Mnt. drift.] manligha
dreffter. Uti. på Dan. 488.
Drifta, intr. Drifva, ströfva, fara och
drijffta her vm kringh i landett. Gust. 1
reg. 13:19.
Driftedjekne, m. Djekne (skolyngling)
som drifver omkring. Inge driffte-dieknar,
som i otijd öfvergifva scholar och gymnasier,
skola i städer och å landet lidne varda.
Skolord. 1693. the så kallade ribalder eller
driftedjeknar, som lupo kring landet med
skalkstycken, och ej i rättan tid infunno sig
i scholan. Link. bibi. handl. 2:312. Jfr
Ribald.
Driftekarl, m. Lösdrifvare.
Löösdrän-giar, Drifftekarlar... och andre slijke
uth-tages och under fänikor förordnas.
Wide-kindi 348 (1616). driftekarlar eller andra
löse drängiar. Stjernman Com. 3:778(1669).
Lättingar och drifftekarlar, som intet lagligit
försvar eller annan låflig handtering för sig
hafva. Riksd. 3:1886 (1682).
Driftekona, f. Lösdrifverska. Skola alle
tienstelösa driftekonor eller pigor ingalunda
lijdas i städer eller å landet. Laurelius
Kyrkord. 204.
Driftelön, f. Betalning för framdrifning
(af oxar), the i Wermelandh, ändoch the
vttgöre oxer, szå går ther doch ingen ringe
vmkost opå både med drifftelön och annet
slichtt. RR "le 1545.
Drifva, tr. 1. Pådrifva. foghtarna driffuo
them och sadhe, Fyller vp idhart dags arbete.
2 Mos. 5:13. offuer them woro skickadhe
(anstälde)... Leuiter ... til at driffua arbetet.
2 Krön. 34:12. Jesua stoodh medh sina
söner och brödher... såsom en man til at
driffua arbetarenar på Gudz Hws Esra 3:
9. the weeksinnade them skal man icke
driffua och seya, Thet skal tw göra, tw skalt
wara stark. O. Petri 1 Post. 43 b. — 2.
Nödga, dreff han sina Läriungar, at the
skulle gå til skeps. Marc. 6: 45. — 3.
Bedrifva, utöfva, öfva, bruka. Thes Prester
drijffua orett vnder Lagsens nampn. Hes.
22:26. driffua fåfengio (befatta sig med
onyttiga ting). 2 Thess. 3:11. iagh skal
driffua hemd ... på alla the Hedhningar som
icke höra wilia. Micha 5:15. fiendanar
driffua sin eghen wilia. lMacc. 2:7. lupo
j Spelhwset, och sågho huru man ther ball
sloogli, och annor spel dreff. 2 Macc. 4:14.
Catechismus skal ... fliteligha öffuat och
driffuen warda. L. Petri Kyrkord. 5 b.
predicaren skall beskedeligan driffua lagenn
och strengheetenna. Nova ord. eccl. 185.
Huadh driffuen j jbland idher ... thetta
ordspråket och säyen? Hes. 18:2. han
driff-uer samma ord så monga resor, at en må
leedhas widh läsat och hörat. Försp. till
G. Test.
D rif vare, m. 1. Pådrifvare. Moses j
sina Böker driffuer, twingar, trughar, slåår
och straffar gruffueligha, Ty han är en
Lagh-scriffuare och driffuare. Försp. till N. Test.
— 2. Körsven. En ... vagn, dragen af två
hvijte hestar, uthan kutsch eller drijfvare.
Stjernhjelm Virt. rep. — 3. Landstrykare.
wägena äre otrygge i vpland för thee
driff-were ther vanka. H. Brask (HSH 13: 55).
Drifvelse, f. Pådrifvande, maning. Gudh
... ingiffuit honom (Moses), genom sins
heliga Andas uplysning och drijvelse, att han
skulle bescrijffua verldenes historia. P. J.
Gothus Rel. art. 2.
Drilla, intr. och tr. [T. drillen.] 1.
Exercera. Min son Ruus uti kannor och krus,
uti grufsame bolkar Tig skal öfva med art
och drilla på vänster och höger.
Stjernhjelm Here. 194. fäckta medh sverdh och
drilla medh pijk. S. Brasck T. krig. B 2 a.
Lectioner huru man skal drilla med musquet.
Lönbom Sv. arch. 1:254. — 2. Gyckla, leka
med, narras med, bedraga. Nu Lyckan
med mig driller, som kattan mössen tar.
Nachspel 1 a. lyckan ... Föör dem neder
och opp, drillande dem. U. Hjärne Vitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
