Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dryfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dryfta
— 161 —
Drägtig
Dryfta, f. Vanna. Hafran dryfftar han
medh dryfftan. Comenius Orb. piet. 157.
Dryg, adj. Styf; stark, mägtig. Konungh
Uffr vart honom tå för dryg, så at Konungh
Hadingh måste på sidstone draga undan. L.
Petri Kr. 17.
Dryga, tr. Göra dryg. [Isl. drygja.]
man hafwer sådant i förrådh, ther man
alde-les wäl drygar maaten medh. Brahe Oecon.
80. the deelar; som man kan dryga kött,
fläsk, fisk medh, såsom är rofwor, kåål, ärter,
gryn, böner, senap, löök, ätickia, sööt och
suur miölck. Ders. 120.
Drygvis, adj. Stolt öfver inbillad
visdom, förnumstig, menande desse dryghvijse,
at de gamle hafva varit dårar. U. Hjärne
Orth. 41.
Drymta, intr. Slinka undan. (Jfr Rietz
drynta, drömta.) Hvar poikerna äre jagh
icke veet; De löpa gaterna up och nidh,
Ingen kan jagh få taala vidh. Men see der
dee skelmarna alle samman, Der drympter
then ene effter then andra. s. Brasck
Förl. sonen C 4 b.
Dryp, m. Släng, slag. Han gaf honom
en dryp, er gab ihm einen starcken Schlag.
Lind Ord.
Drypa, tr. tess himmel skal drypa dagg.
5 Mos. 33:28. skyynar dropo watn. Dom.
5:4. berghen*drypa sött wijn. Joel 3:18.
Drypel, m. Dröppel. Gonorrhoea
viru-lenta eller drypel. Lindestolpe Frans. 42.
Så länge vahret uthur thet hemliga tinget
uthflyter, kallas thet... drypel, efter såsom
ther ifrån något uthdryper. Ders. 45.
Dråplig, adj. Betydande, synnerlig,
märklig, stor, svår. [Mnt. draplik, dreplik.] skal
han för ingom tiil rettha sthaa wthan fore
oss, Och hans tiænare for ingom wthan fore
honum, wthan thet drapligha saker
(högmåls-saker) ære. Gust. 1 reg. 1:207. en dråplig
summa penninga. 1:217. stor dråpeligh geldh
(skuld). 1:124. thet är jtt dråpelighit alffwar
medh thet gudh talar och gör. O. Petri
Akt. B 2 a. dråpeligh twedreght. Guds ord
Alb. när någhon menniskia hadhe giordt
någhon last then dråpeligh war. Sakr. 5 b.
the fulle (föllo) offta j dråpeligha synder.
1 Post. 26 a. dråpeligh ogerning. Ap. gern.
18:14. Christus haffuer kommet oss til hielp
j thessa dråpeliga och högha nödenne. L.
Petri 2 Post. 235a. giorde... medh mord
och brand een dråpeligh skadha. Kr. 77.
Dråpliga, -en, adv. Synnerligen,ganska,
ofantligt. Ähr förtenschuld högtt och
dråpe-ligen för nödhen att man lather hafwa nöghe
achtt och tilsynn. RR -4/io 1543. dråpeligha
mykit folck, såsom sanden j haffzstrandenne.
Jos. 11:4.
Dråse, se Drosse.
D räf fi ig, se Drefflig.
Dräfling, m. Dymling, dragspik. Spegel
Ord. 82. Rietz.
Dräg, m. Hålla, taga drägen, dreja,
hålla undan? kom then Danske Admiral
Jägermästeren löpande för en vind in i then
Svenske flotte och hölt till Svanen och ville
om bord med honom, då låts Svanen dräje
("så at Svanen måste låta draga undan",
Tegel Er. 14 hist. 169), sedan ville han om
bord med Hercules, men han höll och
drägen. R. Ludvigsson 274. effter Svanen
hölt drägen, ville han börda medh Hercules,
then sammaledes togh drägen. Girs Er. 14
kr. 63. båten måste för vågen hålla drägen
och således långt neder ... till lands kom.
Lönbom Uppl. 1:67 (1619).
Dräga, tr. Draga. Them rettferdiga fast
bätre är thet litzla som han ägher, än then
skatt the onde haffua kär, och ifrå gudi
drä-gher. Psalmb. 1536 35. befala gudi allan
tin wegh och itt fast håp til honom dregh.
Ders. 33.
Dräga, intr. Dreja. een lofvar, annan
drägar. Gripenhjelm 304. At ropa lof och
dräg förstår han ingalund. Rosenfeldt
Vitt. 207. At hissa segl i topp, at fira, dräga,
brassa. Spegel Guds verk 71.
Drägge, se Dragge.
Dräggig, adj. Drägigt dricka, vin. Lind
Ord.
Dräggläpp, m. Herr Nimmer-nychter
med thes törstige gesäller, Dregg-leppar,
fuchtigt folk, och hvad the kallas heller.
Spegel Guds verk 123.
Drägt, f. 1. Dragande, then gamble
åssnen, som widh dregt och arbete waan är.
L. Petri 1 Post. R 8 b. wåre oxar äro
starcke til dregt. Dav. ps. 144:14. plågha
med swåresta slääp och dregt. Sal. vish.
19:15. — 2. Dragstång, vagnstång.
Tijste-len eller drächten. Balck Esop. 214. —
3. Andedrag, den sidsta drächten af min
and. Liljenstedt Vitt. 264. — 4. Utlaga,
utskyld. wij icke äre till sinnes, att läggie
edher sådantt (utgörande af materialier till
Viborgs befästning) opå för enn åhrligh
drechtt. Fin. handl. 10:12 (1561). — 5.
Skörd, han (jordmånen) uthmechtat är aff
förre åhrsens drägter. Risingh 26. — 6.
En omgång mat, så mycket som pä en
gång frambäres på bordet. [T. tracht.] itt
kollatz, uthi hvilket man haffuer framburit
trij drächter medh rätter ... och uthi hvar
drägt två och tiugu åthskillige rätter.
Schroderus Hoff. väck. 281.
Drägtelig, adj. Dräglig. [Mnt. [-drecht-lik.]-] {+drecht-
lik.]+} the Lubske skulle skicka några theris
fulmynduga hiit jn i rikit till oss, oc lathe
her förhandla saken tiil lidelige oc
dreck-telige wäger på alle sider. Gust. 1 reg. 9: 68.
Drägtig, adj. 1. Bördig, regnet...
wat-nar iordena, och gör henne fructsam och
dregtigh. l. Petri Jes. proph. 55:10.
Kungen svarade, effter at landet intet var
dräch-tigare, han ey häller kunde mehr tyngia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
