Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drög ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drog
— 163 —
Dubbelsbult
Försp. till Ps. Gudh war medh honom,
och halp honom vthu all hans dröffuelse.
Ap. gern. 7:10.
Drog, m. Nöt, tölp. Hör hvadh then
näsevise drögh Här nu emoot oss säya töör. S.
Brasck Ap. gern. B 4 a.
Dröjäktig, adj. Trög, långsam, han var
af naturen dröjacktig. J. Werwing 1:163.
Dröjas, dep. Dröja, hans tijdh warder
snart kommandes, och hans daghar skola
intet dröyas. Es. 13:22. Effter thet dröyes
så lenge, så bliffuer nu intet meer aff idhra
prophetier. Hes. 12:22. Moses j 40 daghar
medh the tiyo bodhen drögdes på Sinai berg.
P. Erici 5:165 b.
Dröjelse, Dröjsel, Dröjsle, f.
Dröjsmål, fördröjande, uppehållande. Drögzl,
Dröyelse, mora, retardatio. Helsingius.
hans långa dröyelse. P. Erici 1:246 b. medh
lång drögzell... uppehåldne blifva.
Stjernman Riksd. 1:140 (1540). I ähren the
Svän-ske gamla, Som medh ingen dröisel famla.
Prytz Gust. 1 C1 b. när jag et dygn var
uppehållen,... kom Generalmajoren sjelf at
ursäkta min drögsel. Ehrensten (Lönbom
Anek. I. 5:113). han förtog them alt tilfälle
til drögsel. Peringskiöld Jord. 93. att
the ther jngen drögzle wtinnan tage tiil att
förkunne thorn. Gust. 1 reg. 6: 66.
Dröjsam, adj. Långsam, trög, senfärdig.
Huru drögsam och seen i ähr! Tisbe 46.
hvem hafver nogot sinn seedt nogon girigh
och snijkin menniskia, som och til alla
dygder icke hafver varit seen och drögsam.
Schroderus J. M. kr. 821. the
Lacede-monier äre dröghsamme, och troo sigh
näp-ligh the ting at angrijpa, om hvilke the dogh
viss förtröstning hafve at kunna igenom gåå.
Liv. 895.
Dröjsamhet, f. Långsamhet och
oenighet innan man itt ändeligit sluut fäller,
drög-samhet innan thet samma fullfölgdt blifver.
P. Brask Puf. 285.
Dröjsamligen, Dröjsamt, adv. han gick
medh thetta ärendet dröghsamligen om och
ther medh förhalade. Schroderus Liv. 82.
medh hvilket [krigståget)... thet drögsamt
tilgick. J. M. kr. 309.
Dröm, m. Inbillnings foster,
spåmän-nenar see icke annat än lögn, och tala icke
annat än drömer. Sach. 10:2. the predicade
theras eghna påfunder och drömer. L. Petri
2 Post. 183 a. störste parten thorde wel säya,
at thet (Simeons yttrande om Jesus) icke
annat war än en dröm eller löös fabel. 3
Post. 54 a.
Drömma, impers. enom hungroghom
drömer at han äter. Es. 29:8. Hwadh är
thet för en dröm som tigh haffuer drömt?
/ Mos. 37:10. Migh drömde at itt wijnträä
war för migh. 40: 9.
Drön, m. och n. 1. Drönare, drummel.
Bär nu omkull, tu långe dröön, Nu har tu
fååt tin tiufva löön. S. Brasck Ap. gern.
Kla. — 2. Senfärdighet. Den som vill
ha, han täckes befalla Utan drön och söl.
Bellman 5:131.
Drön, n. Dån, skall. [T. drönen.] Af
glädie höres drön och dön alt up i högd.
Stjernhjelm Fägnesång.
Dröna, intr. 1. Skalla. [T. drönen.] Hon
(qvigan) röötar... Så att det dröner liudt i
alle näste alf (bersgryggar). Eurelius Vitt.
59. — 2. Rårna. [Isl. drynja.] Lind Ord.
Dröngöt, m. Sölkorf. Snälle och
på-hittuge och rätt så till lärdom fallne som
något folkslag äre de [Svenskarne), fastän
täm-meligen dröngöther. Gustaf 1 [HSH 1:41).
Dröpa, tr. Drypa. [Isl. dreypa.] han
begieradhe at Lazarus mötte doppa sit finger
j watn och dröpa en dropa på hans tungo.
O. Petri 2 Post. 133 b. vätskan rinner...
ned til niurarne, och dröpes så nedh i
blåsan. Comenius Tung. 269.
Dröpel, m. Tungspene. [F.Sv. drypil.]
dröpel, ruma, rumen, rumis. Comenius
Tung. index. Thetta moos ... torckar och
uplyffter dröpelen som nederfallen är.
Co-lerus 1:216.
Dröper, m. Vekling? kallandes honom
stundom en qvinligen rädder dröper
(effe-minatum et muliebriter timidum). Sylvius
Curt. 453. (Drömer, dröper, m. ein
Faulen-zer. Lind Ord.)
Dröpja, intr. Idisla. [F.Sv. drypia.] reene
diwr idisla, dröpia, eller återtugga. P. J.
Gothus Skrift, sent. Q 2 a. idisla eller
dröpia. Colerus 2: 45.
Dröpot, adj. Veklig? ett dröpot folck
uthan modh och mandom (imbelles).
Syl-vius Curt. 652.
Dröppla, tr. Drypa, låta droppa.
Hyp-pocrenens källa ... Hoon dröpplar tårelijkt,
i ställe för liuffsött, Brand-salta vatnet uth.
Lucidor V 4 b.
Dröpsik, m. Sölare, sölkorf. Jag vill
bort gå see och höra Hvad min dröpsijk
månde göra. Jag troor ingen är så låter
Som han är. Moræus 392.
Dröpsyl, m. Slarf. (Rietz drypsyl.)
Ådrar til seela låter han feela, Tömmen til
mulen, den stackars dröpsylen. Husspegel
A 6 b.
Drös, f(?). Slampay slamsa, slarfva.
Gack, gack, jungfrw Fuit och mödomlöös,
Titt förgylta slaggfaat, våp, tooka och dröös.
Chronander Bel. E7b.
Dubbel, n. Dobbel, hasardspel. [Isl.
dubl.] itt kårten spel, som man pläier
dubbel at nämpna. B. G. Visbok 83. thet han
skrapat hop med ocker, dubbel, pant. S.
Triewald 134.
Dubbelharnesk, n. Bröstharnesk med
påskrufvad s. k. "skifting" (se detta ord).
Adlersparre Afh. 216.
Dubbelsbult, m. Dobblare och drinkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
