Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Döme ... - E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dome
— 173 —
Ebbe
Dome, Dömme, n. Omdöme. [Isl. dæmi.]
Förfarenheten ... bättrar dömet dag från dag.
Columbus Poet. skr. E 2 a. läsning ...
stärcker vårt dömme. Hermelin D5a.
Dömesaga, se Dämesaga.
Dön, m. Dän, ljud. hans taal war
såsom en stoor dön. Dan. 10:6. hans röst
(var) såsom en dön aff mykit watn. Upp.
1:15. theras roop är såsom en dönn aff
haffuet. Jer. 50:42. iagh hörde .. . dönen
vthaff een stoor iordbäffning. Hes. 3:38. Så
skola ock tine mwrar bäffua aff dönen aff hans
hestar, wagnar och resenärar. 26:10. Ahia
hörde dönen aff hennes fötter widh hon
ingick. / Kon. 14: c>. hvar och en (spelman
med sitt instrument) giffuer ett liwfligit klang
och döön. P. L. Gothus 1 Utlägg. C 3 b.
Den svale vestvind ... Susar i sachtan dön.
Stjernhjelm Here. 270.
Döpelse, f. och n. Döpelsen eller
nidher-senkningen j watnet. O. Petri Sakr. i b.
wij som ena troo haffue, en anda och jtt
döpelse. Ders. 13 b.
Dör, f. Dörr. Sij, iagh haffuer giffuit för
tigh een öpen dör, och ingen kan läta henne
igen. Upp. 3: 8. huar och en trädde j sins
tiälz dör. 2 Mos. 33: 8. och welte en stoor
steen för dörena åt graffuenne. Matth. 27:
60. och vplät himmelens dörar Ps. 78:23.
altijdh clappar han påå wor hiertes döör.
O. Petri Svar till P. Elice e2a.
Dörahängsla, f. Dörrhängsel. Och woro
dörahengslonar på döranar ... aff guld. 1
Kon. 7:50.
Dörane, adv. Alldeles, helt och hållet.
(Se Rietz dör.) Jagh meenar när han haa
ätit een sill, At han skulle vara döranne full
(smäckfull). S. Brasck Förl. sonen Lia.
Döraref, n. Dörrpost, dörrträ, håller
wacht widh mijn dörareff (plur.). L. Petri
Sal. ord. 8:34. (Bib. 1541: dörträä.) the
hws, hwilkens dörareff oc öffradörträ woro
bestroken medh Påschalambzens blod. Chr.
pina C 3 a.
Döravård, Dörevård, m. Dörrvaktare,
portvakt. [Isl. durvördr, dyravördr.]
Döre-wachtare, Dörewård, ostiarius, janitor, portitor.
Helsingius. Dörevården (portvachtaren)
öpnar. Comenius Tung. 541. För honom
låter dörawården vp. Joh. ev. 10:3. hon
(den kristna kyrkan) haffuer then helga Anda
til dörawård. P. Erici 2:130 b.
Döravår-darenar stodo hvar i sin port. Forsius
Esdr. 47.
Döravårdinna, f. Portvakterska. Joh.
ev. 18:16, 17.
Dörasven, m. Kammartjenare,
kammarjunkare? Thet skedde keyser Käril för få
åhr sedan, att hans döraswenner och
hemliga rådgifware togo till sig all bref, och intet
swar till them gifwit. Gust. 1 reg. 9:376.
Doré brott, n. Dörrs uppbrytande, han
hade ... giurtt dörebrått. Hist. handl. 13.
1:208 (1565).
Döregåt(a), Dörrgåt(a), f. Öfre delen
af en dörrkarm; äfven dörrkarm i sin
helhet. [Isl. dyra-, dyrigætti, n.; gått, f.; se
Aasen gaatt.] uplyfft man footen, at tu
icke stötern emoot tryskelen; och båcka
nedh hufvudet, at tu icke ränner thet i öfre
tryskelen (döregåtan). Comenius Tung. 541.
han klemmer sine finger ... imellan dören
och döregåten. Schroderus Albert. 2:165.
een dörrgåta aff marmorsteen. Lælius Res.
2:111. Dörgåt. Lind Ord.
Dörne, n. Dörrpost, dörepostar, dörne,
dörestolpar. Comenius Tung. index.
Dörstock, m. öffwre dörstocken bäffuadhe
aff theras roops röst. Es. 6: 4. (Öfv. 1878:
trösklarnes underlag.)
Dösig, se D v a s i g.
Döss, adv. I full fart? [Jfr Isl. pysja,
storma fram, rusa åstad.] the finge thee
Lupskes skiip i siktedt, och lotho stå döss
epter them. Gust. 1 reg. 9:166. läthe the
medh alla theras segel stå döss effter them.
Tegel Gust. 1 hist. 2:34.
Dövika, f. Svicka, tapp. [Mnt. dovicke,
N. Sax. döveke.] Dövika, Spina, Zäpflein.
Schroderus Lex. 39. Suppositoria
(stolpiller), giorde som små tappar eller döwicker.
B. Olavi 68 b. upslaget afftappas thet (vinet)
medh tapp (dövika). Comenius Tung. 445.
Dövika, tr. Tillsluta medelst tappar eller
tränaglar, en tunna lax packat och döuekat.
Skråord. 333 (1574).
E.
E, interj. Åh, åhå! [T. eh.] Ther ropte
Her Götstaff sielff till Söffrin (Norby)... och
sade, att han skulle förwenta sigh gästning.
Söffrin kende görliga hans röst, swarade,
seiandes, Ee Götstaff äre I där? Svart
Kr. 63. — Jfr Ej.
E, adv., se Ä.
Ebba, impers. Thet ebbar (det är ebb).
Lind Ord.
Ebbe, m. Ebb. Ebbe flodh.
Schroderus J. M. kr. 96. the theras land...
medh wallar, dijker och bollwerke emot
op-stijgande grymma haffzens flodh och äbba
... förwara. A. Andreæ Försp. till Uti. på
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
