- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
175

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Efterhållen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efterhållen

— 175 —

Efterlåtelse

syndernas förlåtelse och then ewigha
salig-hetena. L. Petri Kyrkord. 53 a. then
be-drägeliga siäla hielp och efftergärd som hoos
the Påueska plägar skee för eller effter the
dödha. Kyrkost. 67 b. eftergärder och
förböner för lefvandes och döda, och annat
afguderi, som de Påfviska i deras messor
mycket bruka. Raimundius 75. — 2.
Efterrätt, desert, "efterkost". Lind Ord. — B.
Bihang. Eftergiärd eller anhang til then
Disputation, som ... under mitt præsidio här
i Stockholm holtz. Runius 2: 80.

Efterhållen, p. adj. 1. Som håller efter,
håller strängt på något, snål, sniken, han
predikar såsom en engel på predikstolen, at
man intet skal vara girig och effterhållen,
men när han kommer hem, skonar han
ingen, utan pressar af then elenda och
nöd-torfftiga hans endaste svett. Svedberg
Sabb. ro 1:33. Leviterna ... voro så giruge
och effterholne, at the icke giorde then
rin-gesta tienst i templet, ther the icke skulle
hafva vedergelning före. Casa 113. Ästu
egen nyttig, girig och effterhollen at sökia titt,
och icke tins nästas. Ders. 246. — 2. Som
håller i, enträgen, när man är förmykit
effterhållen och förträgen i bönerna (/ att
begära något), så plägar thet vara
obehage-ligit. Svedberg Sabb. ro 1:122.

Efterkast, n. Eftersläng. iagh haller
tilbaka, och syndenne, som itt så skadeligit
effterkast giffuer, icke folier. L. Petri 2
Post. 168 b. iagh hans lögn trodde fast, Ther
medh han migh gaff effterkast. R. Foss 300.

Efterklapp, n. Eftersläng. Ondt välde
får ondt effterklap, Så gick medh Jesbel och
Achab. R. Foss 279.

Efterkomma, tr. E. en skada, taga
skadan igen, godtgöra den. [T.
nachkom-men. [Judas) tenckte ... effterkomma then
skadha som han tycktes haffua ther aff, at
han icke fick the tryhundrade penningar j
sin pung (för smörjeisen, som Maria utgöt
pä Jesus). L. Petri Chr. pina Dia.

Efterkommande, p. adj. Efterföljare,
efterträdare. Jesus befalte sina läriungar
och theres epterkommande, at the predica
skulle. O. Petri 2 Post. looa.

Efterkommare, m. 1. Efterkommande.
epterkommarene mogha lära aff theras
förfäders welferdh eller forderff. O. Petri Kr.
1. han och hans barn och efterkommare.
Gust. Adolf Skr. 298. posteriteten och
alle våre rättsinnige effterkommare.
Stjernman Riksd. 2: 998 (1642). — 2. Efterträdare.
hans son och effterkommare uthi rijket.
Schroderus Liv. 527.

Efterkomst, f. Efterkommande, afkomma,
afkomling. Din (Evas) illa lystna tand haar
nu den maaten kändt, At all din effterkomst
sig känner än ömtändt. Columbus Poet.
skr. A 3 b. Han lemnar svett och suck sin
effterkomst til arf. Ders. B 1 a. för all efter-

komst i dygd ett mönster blifva. Geisler

340.

Efterlack, n. Lank, efterlank. Vijn och
miödh iagh än aldrig drack, Uthan porssööl
och effterlack. Messenius Signill 4.
Bondgumman hade brännt brännvin och där hade
hon satt något efterlack i en skål på hyllan.
Sahlstedt Sag. om tuppen. 34.

Efterlacka, intr. Rinna efteråt, utgöra
efterlank. Thes (kokosnötsaftens) förste
spiritus är skön som Moscateller, Och kallas
Nypa, men thet som vil efterlakka Är utaf
sämbre pris och kallas ther Uracca. Spegel
Guds verk 125.

Efterlefvare, m. Han skal... ingen
effter-leffuare (hafva) vthaff sitt hws. L. Petri
Jobs bok 18:19.

Efterlefverska, f. Enka. Konung
Christiern toogh drotning Dorotheam, konung
Christoffers epterleffuerske, sich til förstinne.
O. Petri Kr. 211. Frw Christina Her Steen
Stwres effterleffwerska. Svart Kr. 48.

Efterlefvor, f. pl. Qvarlefvor,
bedröf-veliga efterlefvor af präktiga, men kullfallna
ärestoder. Tessin Bref 1:219.

Efterlemne, n. Qyarlåtenskap. En
vä!-tryckt gudlig bok’ är vackert efterlämne.
Kolmodin Qv. sp. 1:168.

Efterliknelse, n. och f. 1. Efterbildning,
afbildning, bild. tå han sågh itt Altare som
j Damascon war, sende Konung Ahas itt
effterliknelse til Presten Vria såsom thet
giordt war. 2 Kon. 16:10. en konung
haffuer lust til at see vthi någrahanda spell eller
epterliknelse thet han weet sigh haffua
wijs-ligha och manneligha bedriffuit. L. Petri
Dial. om mess. 35 a. Gudharnas belätten
och effterlijknelser. Schroderus Liv. 410.
— 2. Efterdöme, förebild, wij haffwe
honom och hans oord och gärningar för itt
exempel och efftherliknilse. O. Petri Men.
fall. G 5 b. thenne bönen är itt rätt
efftherliknilse, och effthersyn, ther wij alla woro
(våra) böner skola ]agha effther. Ders. G 8 b.

Efterlyda, tr. Åtlyda, efterkomma, them
som ... ey wilia effterlydha sanningenne, vtan
effterlydha oretwisonne. NT 1526 Rom. 2: 8.
Alt thet Herren sagdt haffuer wilie wij göra
och effterlydha. 2 Mos. 24: 7. ett helsosamt
råd, thet vi altid bore betenckia och
effter-lyda. Svedberg Försvar 110. theras bud
och befalningar höra och effterlyda. Catech.
tillskrift b la.

Efterlåta, tr. Efterlemna. Herr Steen
Stures effterlåtne huusfru. Girs Gust. 1
kr. 2. hans efterlåtne förälldrar ähre
ållder-stigne. A. Oxenstjerna Bref I. 4:147.

Efterlåtelse, f. Eftergift, tillåtelse. För
tullen skall ingen vara frij, undantagandes
synnerligen them som hafva Kongl. May:tz
nådigeste effterlåtelse. Stjernman Com.
1:284 (1577). Skall och ingen uthan vår
villie och gunstige effterlåtelse fördriste sigh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free