- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
176

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Efterlåten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efterlåten

— 176 —

Eftertala

her af rijket något Svenskt myndt... att
uth-föra. 1: 343 (1586). snöpligit vore att anmoda
H. K. M:t att regera af andres mäns
efter-låtelse. Gust. Adolf Skr. 297.

Efterlåten, p. adj. Försumlig. Låter
uti sina verf samt efterlåten i syslor. A.
Nicander Vitt. 70.

Eftermynta, tr. Efterapa ett mynt. År
1613 hade Gustaf Adolf låtit mynta en summa
penningar i rundstycken, som äfven blifvit
eftermyntade och förfalskade. Hallenberg
Hist. 3:354.

Eftermålning, f. Kopia, een skön
skoren flgura, munster eller föremålningh aff
sitt afftryck och efftermålning kend warder.
P. Erici 4:32 b.

Eftermåtta, tr. Eftertrakta. Franchrijke
nu intet annat efftermottar, än att uthvidga
påvedömet. HSH 28: 241 (1659).

Efterrättelse, f. Berättelse, underrättelse.
Collegierne skole vara förbundne åhrligen att
gifva ... een fullkombl. efterrättelse om dhe
förnämste sine förrättningars frucht och
beskaffenhet. Stjernman Riksd. 3:2118 (1693).
altijdh kunna hafva effterrättelse, hvadh som
passeradhe. HSH 31: 349 (1662). then
efterrättelse som vi hafve om the gamlas vishet,
är nästan alt ofullkomlig. Rydelius Förn.
öfn. 257.

Eftersinnelig, adj. Upptänklig, på alt
efftersinneligit set sökja sådant förekomma
och afböija. HSH 33:342 (1723).

Eftersned, m. Bakslugt, bedrägligt
påfund. ladhe han ... tuhundradhe uthi
Tyrr-heo uthi besatning, medh thet efftersneedh
(T. hinterlist), at the, lijka såsom gisell och
löfftesmän, komma skulle uthi konungens
macht och våld; Schroderus Liv. 5(2.

Eftersnika, tr. Se Sn i ka. den som
samvetslöst slem vinning eftersnikar.
Kolmodin Qy. sp. 2:16.

Efterst, adj. Efterste, eftertrupp. the
... slogho tina efftersta, alla the swagha som
effterst drogho. 5 Mos. 25:18. iagher effter
idhra fiendar, och slåår theras efftersta. Jos.
10: 19.

Efterstå, intr. Återstå, bethale same
kneckter i Schåne theris efterstondende rest.
Gust. 1 reg. 11:22.

Efterställa, tr. [T. nachstellen.] 1.
Efter-sträfva, eftertrakta, höghe och mächtighe
qvinfolks kärleek efterställa. R. Foss 531. —
2. Ställa försåt för. jw större våld the bruka
emot tigh, och tigh efterstella, jw diupare
göra the sigh grufvan (gropen). Schroderus
Kors. 377. Sathan tidt de trogna efterställer.
Frese 16. således kunna the emotstå hin
onda, som them efftersteller och vil fella.
Svedberg Ungd. reg. 73. han ... med list
oss efterstäldte. P. Brask Vitt. 304. mig
på alt sätt efterställes, hälst af dem som jag
är i vägen. B. Oxenstjerna (Lönbom Sv.
arch. 2:165). (Se även under Antaga.)

Efterstämpla, tr. 1. Stämpla emot.
hvilkendere aff them then andre medh list
och föresååt hadhe effterstämplat.
Schroderus Liv. 757. Hans lif effterstemplas.
Svedberg Sabb. ro 1:400. — 2. Efterspana.
bleff han ... uthaf vederparten til at dräpas
effterstämplat. Sylvius Er. Ol. 72. Han
efterstämplas allestädes. Lind Ord.

Efterstämpling, f. Efterspaning. Undgå
ens efterstämplingar. Lind Ord.

Eftersyn, f. 1. Förebild, effter som iagh
wil wijsa tigh een efftersyyn til tabernaklit,
... så skole j göra thet. 2 Mos. 25:9. see
til at tu alt gör effter then efftersyyn som
tu ... seedt haffuer. 25: 40. Dauid gaff sinom
son Salomo een efftersyyn til Förhwset. 1
Krön. 29 (28:11). hon Gudh sin skapare ...
lijk wara skal, såsom itt beläte sinne
eftersyn. P. Erici 5:155 a. — 2. Afbild,
sinnebild. Så är nu aff nödhen, at the himmelska
tings efftersyner (tabernaklet och de kärl
som brukades vid gudstjensten) skola medh
sådant (med blod) renat warda. Ebr. 9: 23.

Eftersång, m. skal ock hvar och en
husfader ... hielpa sijn hustru och barn til
någhon förmögenhet, så berömma the och
komma honom ihogh så länge the leffua.
Män gör han thet intet, förtärer alt och
leef-uer inthet sin hustru och barn, så är thet
honom en ond efftersångh, så länge man
kommer honom i hogh. Leuchowius 475.

Eftertal, n. 1. Efterräkning, quith och
frii för alth efftertal för för:na LX mark.
Gust. 1 reg. 1:41. — 2. Rykte efter döden
(i god mening), odödeligt renomée och
efter-tahl. Stjernman Riksd. bih. 376 (1658).
dygdens ädla barn sku hedras i hvart sinne
Långt effter deras död med vördsamt lof och
minne, At lofvärdt efftertal dem gifves af
hvar man. Risell 460. — 3. Baktal, ondt
rykte, wppaa thedt att ther jcke skal wexe
medt obestondh wtaff, menig Swerigis Rike
tiil stort effther tall. Gust. 1 reg. 6:94.
medh ondt efftertaal honom hans heder och
ähra affskära. Phrygius Brudpred. E2a.
lijda förfölielse och efftertaal. U. Hjärne
Surbr. 158. hela staden blir upfylld af
efter-tahl och elaka gissningar om deras lefverne.
Dalin Arg. 1, n. 3.

Eftertala, intr. och tr. 1. Göra
efterräkning. geffua wii för:na Mörten quith,
frii och sæker för oss och allom them ther
kunne efftertala i framtiiden. Gust. I reg.
1:143. — 2. Omtala, berykta något efter
någons död. såsom Gudh Hans sal. M:tt
medh ett heroiskt, oförskreckt och resolut
hiärta begåfvet hadhe, som ingen fahrligheet
eller dödh ansade; altså kan dedh och bör
H. S. M:tt medh störste beröm efftertalas.
A. Oxenstjerna (HSH 24:234). — 3. Säga
på någons bak, baktala. them ingen otroo
eller oähra blifver tilvidt och efftertalat.
Schroderus Liv. 200. man skulle effter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free