Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Emellan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellan
— 181 —
Enbett
then hielp som empnath war... wethe wij
icke ... om hon kan wthgaa eller ey,
eme-dhan sthaa ligewel gellen (gälden, skulden)
obettaleth. Gust. 1 reg. 3:122. the (presterna)
vela bliffua wijd theris gambla siduenio e
huad hon ær rett eller oreth, emædhan
1ig-gia lechmen vnder och förswagas. 4: 210.
emädhan stoodh Presten för portenom. Dom.
18:17. tu weest at wij för tina skul
försmådde wärde, Emädhan håller oss titt ord
vppe tå wij thet få. Jer. 15:16. Jagh faar
nu åstadh, och wil wara snar, Ee mädhan
blijff tu när Raguel qwar. Tob. com. E 3 b.
— 2. konj. Medan, så länge som. the onda
begärelsen bliffua j oss ämedhan thetta
lijff-uet recker. L. Petri 2 Post. 178 a. the
släpa och draga ämedhan the någhot orka.
Ders. 221 a. Nu emedan han sådant taladhe,
sågh Jungfrun alt stadsint på honom. Kr. 19.
Han bliffuer tin träl emädan han leffuer.
Jos. hist. 12.
Emellan, prep. Pilatus och Herodes
wordo wenner emellan sigh (med hvarandra).
Luc. 23:12.
Emellanskott, n. 1. Mellanskjutande.
äro thesse ord, som elliest hengia til hopa,
... igenom andra ords emellanskott åtskilda.
Svedberg Schibb. 203. — 2. Parentes, vi
moste icke bruka för mycket emellanskott
eller som vi kalle parentheses. Svedberg
Gram. 80.
Emellertid, adv. I medhel tijdh förnam
Lysias, at... 1 Macc. 6: 55. I medhel tijdh
tå Demetrius förnam, at... 9: l wij haffue
j medhel tijdh stora nödh lidhit. 12:13. I
medhel tijdh skulle fienderna huarken brenna
eller mörda. O. Petri Kr. 319.
Emotlefva, tr. Hans Kongl. May:tt ville
... vår giorde Förordning, såsom een af oss
eenhälleligen vedertagen lagh, af ingen, ehoo
han ock voro, emotlefvas låta. Stjernman
Riksd. 2:1633 (1668).
Empfindtlig, adj. Känslig, ömsint. [T.
empfindlich.] et menniskligit och
empfinte-ligit hierta. Spegel Pass. and. 406.
Empfindtlighet, f. Grannlagenhet. [T.
empfindlichkeit.] empfindtlighet och vett i
taal och svar. Rudeen 285.
En. I Bib. 1541 öfverallt en mask., een
fem. Likaså i L. Petri skrifter. 1. Den
ene. han sågh twå båtar,... Tå gick han in
vthi en båten. Luc. 5:3. een stierna gåår
offuer then andra j klarheten. 1 Cor. 15:41.
vthi eno årena skal itt rychte gå, och sedhan
j andro årena. Jer. 51:46. boonadhen
haffuer på enne sidhonne femton alna,... och
femton alna på then andra sidhonne. 2 Mos.
27:14. — 2. En och samme. Icke giffuer
een kella aff itt holl bådhe sött och beeskt
watn? Jac. 3:11. Hwj skulle iagh mista
idher bådha på en dagh? 1 Mos. 27:45. j
talen alle itt. / Cor. 1:10. — B. Ensam,
allena, the lypske ... eene vele haffue allen
sion oc vethe sin fördeel. Gust. 1 reg. 3:
421. oss står jcke ene tiil för wår persone
att rigge (rygga) oc tiil jnthet göre så mån- i
gens mandz jncigle. 6:125. Och så droogh
Jesus vp til Jerusalem, och toogh sina tolff
Läriungar ena (xax5 tScav, för sig sjelft,
afsides) til sigh på wäghen. Matth. 20:17.
han (Petrus) gaf sig ju i dödsfara, när han
blottade sit ena sverd emot hela then
väpnade hopen. Spegel Pass. and. 158. —
4. Ende. han är then ene som hielpa kan.
O. Petri Men. fall 0 3 a. offuergåffuo the
theras fädhers sedher, hwilke monga gudhar
hadhe, På thet the måtte tiena them ena
Gudhenom j himmelen. Judith. 5:8. ther
war intet annat skep än thet ena som hans
Läriungar woro vthi steghne. Joh. ev. 6: 22.
— 5. En viss, någon, man. en stool wardt
satt j himmelen, och på stolen satt en. Upp.
4:2. iagh hörde en tala. Hes. 1:28. thet
ogudhachtigha wesendet förer en til synd.
Ord. 13:6. Mykit gott kommer enom genom
munzens frucht. 12:14. Medh rijkedom kan
en hielpa sitt lijff. 13: 8. Till berghning
hielper icke at en är snäll. Pred. 9:11. skal
man offra ... så mykit en förmå. Hes. 46:11.
— 6. Obest. art. til ens dåras rygg hörer
rijs. Ord. 10:13. Hwilken en elende
för-achtat och fördriffuin man är doch Jechania.
Jer. 22:28. hwilken een stoor och starck
troo han hadhe til Gudh. Försp. till Dan.
huadh är iagh emoot så stoor een werld?
Syr. 16:16. — 7. Öfver ett, öfver ens.
[F.Sv. ivir, over eno.] som ... medh Gudz
Lagh offuer itt droogh. 2 Macc. 6: 23. Hanne
ord och predikan komo alztingz öffuer itt
medh Engelen. L. Petri 1 Post. G 6 b.
Ena, tr. 1. Förena, liuset sig med
mörker icke enar. Eldh Son. 24. Där dygd
med adel ser sig dubbelt enad vara, Der
måtte lyckan sielf en tienerinna bli. Myrt.
29. två förnöjligt enta vänner. Ders. 26.
Och städs detta par i sin sällhet förstärk,
Dess enade hjertan välsignelse gif! Dalin
Vitt. II. 4:69. Vår fägnad har den bästa
grund, Ty hjertat enas med vår mun. Ders.
3:63. — 2. Förlika. Skaffa fred och stora
tvister ena. Eurelius Vitt. 50.
Enbak, Enbake, m. 1. Större eneggad
knif. (Rietz) Een vil knijfvas i qväll, een
annan fordrar i morgon Antingen hugg af
then hårde palatsch eller bredaste eenbaak.
Stjernhjelm Bröl. 24. — 2. Ett slags kort,
eneggadt svärd eller sabel, intet järn biter
på honom, förutan din enbake (lsl. sax).
Björner Kämp. H. Bran. 15. een sax, som
vij nu kalla enbacke (värja). Rudbeck Att.
1: 653.
Enbär, adj. Enkel. Dubble och enbare
spetsar. Stjernhjelm Bröl. 22.
Enbett, adj. För blott en dragare. (Se
Beta 4.) ett eenbett lass spanmål räknas
för två tunnor. Stjernman Com. 1:811 (1622).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
