Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Enhällig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhällig
— 184 —
Enkom
walde Kyrkios rena eenholliga lära. Ders.
B 4 b.
Enhällig, adj. 1. Enig, ense, som håller
med någon, skreff han breff till sine
vänner, förvanter och frender, och them, som
medh honom enhällighe voro. Schroderus
Liv. 541. — 2. Enstämmig, samstämmig,
Gud lärdt oss i musicen vara enige,
enhel-lige. Svedberg Schibb 103.
En häl ligen, adv. Enhälligt. Ständerna
kommo enhälligen öfverens att uppdraga
honom hela riksstyrelsen. Hallenberg
Hist. 1:192.
Enhändig, adj. Enhänd. eenhändigh,
mancus. Comenius Tung. index.
Enhänding, m. Enhänning, Unimanus.
Schroderus Lex. 96.
Enhärdig, adj. Ihärdig, envis, (han
blef enhärdig vidh det han hade begynt.
U. Hjärne Orth. 13.
Enhörne, m. Enhörning (buffel),
een-hörne. Var. rer. voc. P 8 b mitt horn scal
vphögt warda såsom ens enhörnes. Dav. ps.
1536 92:11.
Enig, adj. [T. einig.] 1. Ende. Herren
wår Gudh är en enigh Herre (den ende, som
är herre). 5 Mos. 6: 4. iagh skal vpweckia
them en Enigh Heerda then them födha
skal. Hes. 34:23. Dauid skal wara theras
Konung och allas theras Enige Heerde 37: 24.
vthi henne (visheten) är en ande som
för-ståndigh är, heligh, enigh, (enkel),
margh-falligh. Vish. 7: 22. hon (visheten) är enigh
(icke mer än en), och gör doch all ting.
7:27. Ryssen bekom en enig fånge.
Petre-jus Ber. C 32. Mig undrar om här finnes
En eenig man all’ quinna, Som mig ey mond
tilbedia. Stjernhjelm Fångne Cup. 1 intr.
— 2. Enlig, den anstalt göra, som med
Kongl. May:ts nådige villia enig är.
Stjernman Riksd. 2:1868 (1680). det befinnes ...
medh långlige tijder öfvade praxi enigt vara.
2:1864.
Ening, f. [Mnt. eninge, T. einung.] 1.
Enighet. Wij nw nödughe see landzens
syndringh, ther wij waar halss offtha före
waagat haffwe ath thet tiil eningh och
be-stondt komma schwlle. — Wij wile ... holla
edher och alle Suerigis inbygiare wthij eningh,
friidt, och wenscap med hwan annen. Gust.
1 reg. 2: bl. Ening allt har sammanbragt,
Gör, att allt förblifver: Mensklighetens
största vett Vore just att hålla ett. Thorild
1:192. — 2. Förening, ett äcktenskap det
står i sinnens ening ... För än som presten
giör de bägge entes mening Igenom
lysningen och vigseln uppenbar. Eldh Myrt. 28.
Eningis, Enings, adv. 1. Under e.,
helt och hållet, i grund. [Mnt. [-undereinin-ges.]-] {+undereinin-
ges.]+} vele ... wij alle ecke göre wort folk
oc skep til syös, tha fördèrftue fyenden
Swerige vnder eningis. Finl. 425 (1509). —
2. Oafbrutet, oupphörligt, i ett. (Jfr Aasen
Eining.) om iagh hade nödgat edher alt
enings at blifva i staden ... så haden j
kla-ghat... at j mosten så fiärran vara stadde
ifrån edhert fädernesland. Schroderus Liv.
346. Rytterna ... redho alt för eningz ibland
them (fienderna), at the sigh icke uthi
ordning stella kunde. Ders. 520.
Enkande, Enkede, Enkende, adj. och
adv. [Mnt. enkede, enkende.] 1 adj. Afgjord,
bestämd, ecke var vor höglige eller
enkande begær at nogor odrægeliig twnghe
skulle leggias vtoff edher paa kyrkerner.
Gust. 1 reg. 1: 232. Ok giif oss tin enkæde
swar i geen hurv tu tegh her vti besynne
wil. 1:79. — 2. adv. Noga, säkert, vj ecke
alle the gode mæn j then Landzende enkede
kenna. Gust. 1 reg. 1:194. Om han
retz-ligha war siuk, eller lät han så rychtett gåå,
... kan man icke enkande weta. O. Petri
Kr. 274. atuj mötte änckiende förwette oss
... med then landzänden. RR 6/i 1543.
Enkannerlig, adj. Särskild. [Isl. [-ein-kanligr.]-] {+ein-
kanligr.]+} Om jag skulle i längden förtälja
allt... så skulle dertill fordras en
enkannerlig tractat (afhandling). Schroderus
Uss. K 3 a. ingen enkannerligh tvist och
oenigheet var upkommen. Liv. 15 Jag
förskriver tig ey något enkannerligt sätt att
bedja. Hermelin B 4 a.
Enkannerliga, adv. [Isl. einkanliga.)
1. Synnerligen, i synnerlig måtto, then
kär-leek, som iagh enkannerligha (^eptoootépux;)
haffuer til idher. 2 Cor. 2:4. — 2. /
synnerhet. Idher helsa all helghon,
enkannerligha (jxäXicta) the som äro vthaff Keysarens
hws. Philipp. 4: 22
Enkedom, m. Enkestånd. [Isl. [-ekkju-dömr.]-] {+ekkju-
dömr.]+} the ... leffde j enkiodom. 2 Sam.
20 :3. tu skalt... tins enkedoms neso icke
meer ihoghkomma. Es. 54 : 4. hon behölt
sin enkiodom alt in til graffuena. P. Erici
1:90 b.
Enklok, adj. Sjelfklok. Then ther vil
understå sig til at retta andra, helst
myn-duga, kloka, ja gamla män, han moste vara
öfverklok, eller enklok, mykit förmäten och
dumdristig. Svedberg Schibb. d 4 b. enklok
man, som endast på sin myndighet pockar.
Försvar 18. Konungarne ville vara enkloke
och regera effter sin och intet effter Gudr
vilja. Dödst. a 6 a.
Enkom, Inkom, adv. 1. Endast, allenast.
Doch skedde thet icke wthan med Rikisins
rådz råd och samtyckie, ther före menar
hans nådhe att thet enkom icke bör
förkastas honum. Gust. 1 reg. 6:147. Thetta
scriffuar jach jcke inkom j then acht ath
jach will giffua mich vth för Luthers
för-swarare. O. Petri Svar till P. Elice a 2 a. —
2. Synnerligen, mycket, en Boijartt... som
enckom god wore. Gust. 1 reg. 8:279. —
3. Göra något på enkom, med flit, med
föresats. Lind Ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
