Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Enviges ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enviges
— 189 —
Ergå
Enviges, adv. I tvekamp, han hade i
sinnet at kämpa medh them allesamman
tillijka, eller och medh hvar och en
een-vijges. # Schroderus J. M. kr. 142.
Envis, adj. Ensam vis. han vil (/
språkets rättande) vara öfvermyndig och envis.
Svedberg Försvar 86.
Envåld, n. Envälde. Du, som dig på
det fält ej vågat. Der dagens drott med
envåld tågat. G. F. Gyllenborg 1:218.
dygden blir et brott der envåld lagar ger.
Kellgren 1: 29. Somlige hafva then tankan om
suurbrunnen, at then ... är ett enevålds
medicament vid alla siukdomars botande.
Lindestolpe Surbr. fråg. 22
Envåld, adj. Enväldig. En fullmyndig
och envold konung. Svedberg Sabb. ro
2:1403.
Enär, konj. När. änär som helst han
(husbonden) sielffuer wil eller kan komma,
lagha the (tjenarne) thet så, at han skal finna
them wakna. L. Petri 4 Post. 37 b. iag
altid skal vara färdig, enär påfordras, at med
lif och blod ... tiena mit fädernesland. C.
Gyllenborg Sprätth. 88.
Enöde, n. Enslighet, afskildt tillstånd.
(Jfr T. einöde, ödemark.] Så afskilda de
lärdes yrken synas ifrån politiska verldens
stora rörelse, äga de dock en mycket nära
gemenskap med hvarandra. Desse män i
sitt enöde böra betraktas såsom arbetare,
hvilka, hvar för sig, förfärdiga vissa delar,
dem mästarens konst slutligen sammansätter.
Gyldenstolpe (SAH 1786 3:21).
Erakta, tr. Akta, anse. [T. eraehten.]
har iagh för godt ährachtat,... At gifva
honom hustru uthaff vår slecht. Beronius
A 3 b. Orthographia commenderer
bokstäf-verne, och lärer dem rätt at skrifva, såsom
■och hvadh elliest i skrifvandet nödigt
ehrach-tas. Wallenius Gram. Ala. Nu ruster
eder til, iagh skal ehr väl belöna ... At
kungar alla slät sku et exempel haa, Hur den
ehrachtas böör, som håller sigh så bra.
achrelius Vitt. 428.
Erbarebok, f. Jordebok. [T. urbarbuch,
eg. inkomstbok.] (Det första registret, som
skall hållas i Kungl. Räknekammaren)
kalles eth huffwed register eller Erbareboock.
Civ. instr. 6 (1541).
Erdikta, tr. Uppdikta. [T. erdichten.]
alla (svenska) skepp . .. skole vara uthi
Öresund och Belt frije och exempte för all
tull, inquisitioner, visitationer, anhåldningar
eller andre molester och besvär, the hafva
nampn huru the hafva eller erdichtas kunne.
Stjernman Com. 3:18 (1661).
Erdraga, tr. Fördraga, uthärda, bära.
[T. ertragen.] summan (af utgifterna) ...
står obeltalt och omöijeligen hadhe kunnat
erdragas. HSH 31:374 (1662).
Erdräglig, adj. Dräglig. [T. erträglich.]
.(/ en lånebank kunna kapitaler användas)
så ägaren til nytta och förkofring, som
andra, the ther på pant penningar at upläna
necessiteras, til erdrägeligit accommodement.
Stjernman Com. 3:679 (1668).
Eremit, m. [Isl. ermiti, hermiti.] Paulus
then första heremit. O. Petri Klöst. A 2 a.
hermetar haffua warit j förtijdhen. Sakr. 4 b.
Erfintlighet, f. Befinnande,
medica-menters krafft och verkan mycket skiljer, så
väl i anseende til menniskians olijka
disposition och erfintlighet, som til ortens natur
och egenskap, hvarest läkedomen brukes.
Lindestolpe Surbr. fråg. 4.
Erflyta, intr. Härfiyta. [T. erfliessen.]
detta är erflutit af oförståndiga och
smäde-andar, som vane äro med sin smädefulla
mun at angripa och förklena ens annars lijf
och lefverne. Peringskiöld Jord. 46.
Erfriska, tr. Förfriska, uppfriska. [T.
erfrischen.] Jag hafver logerat arméen i
qvartier, then igen att erfrischa. A.
Oxenstjerna (HSH 32:259).
Erfröjda, tr. Fröjda. [T. erfreuen.]
ehr-fröghdar migh af hiertatt den recit E. F. N.
bref migh gör af alla importente sakers
välstånd. HSH 27: 220 (1646). Jagh vett, desse
tidender skola General Maioren ehrfröghda.
27: 234.
Erfylla, tr. Fylla, uppfylla. [T. erfüllen.]
fournera guarnisonerna theres nödtorfft, och
hvadh ther j feelltes ... sökia till att erfylla.
HSH 38:231 (1636).
Erfölja, intr. Följa, yppa sig. [T. [-er-folgen.]-] {+er-
folgen.]+} alt där hän att bearbeta, at den
önschelige uthgongen må erföllia. A.
Oxenstjerna (HSH 30: 77).
Erga, f. Erg. Comenius Tung. index.
Ergetslighet, f. Ersättning, godtgörelse,
vedergällning. [T. ergetzlichkeit.] alle åhr
någre Våre skepp blifve... i Våre och
riksens ährender uthfärdade, och de officerare,
som på slike resor och afskickningar brukas,
bore billigt för detta extraordinarie dem
påkommande besvär niuta någon liten
ärgäts-lighet och tullfrihet. Stjernman Com. 4: 95.
(1675). de någon ergätslighet för deras ...
använde besvär och omkostningar hafva måtte.
4:160 (1676). _
Ergifva sig, refl. Hängifva sig,
öfverlemna sig. [T. sich ergeben.] thet
conten-tement, som min kiäre broder migh igiönom
thess scrifuelsse meddelar, migh aldeles till
min kiäre broders trogne och beständige
venskap at ergifva. HSH 27: 259 (1647). jag
mig til Hans Maij:t och ingen annan genom
capitulation ergifvit. M. Stenbock
(Lönbom Anek. 2: 241).
Ergifven, p. adj. Tillgifven. [T. [-ergeben.}-] {+erge-
ben.}+} af alle våre åthäfvor måtte förmärkias,
medh hvadh vyrdningh och hörsamheet vij
äre E. K. M:tt ödmiukeligst ergifne. HSH
23:91 (1650).
Ergå, intr. Utgå. [T. ergehen.] sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
