- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
198

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fastgöra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fastgöra

— 198 —

Fatt

håller man) icke för annat än spott och
gabberij, och gör sigh ther aff j sina
öl-stughur een fastelauen. L. Petri Dial. om
mess. 73 b. slige fastelager företoges med
honum som med mangom androm skedt ær.
Gust. 1 reg. 4:203. han hafver giort sigh
gemeen medh sina tienare och lupit
fastelagen med them ("löpa f-en", löpa omkring
förklädd, med sjelfsvåldiga upptåg).
Pe-trejus Krön. 25. J. Fleming, då han skall
halshuggas, ber, at Mästermannen icke
måtte komma vid mina kläder, eller.. . min
slägt och förvandter til vanära löpa
fastelagen med mina kläder [gå klädd i dem),
jag vil. väl eljest förära honom så mycket
som de kläderne kunna vara värde.
Lönbom Ånek. I. 1:25 (1599). Gode och nyttige
rådh komma aff them som äre spakfärdige,
som kunna tijga stilla, som icke löpa
fast-lagh med (lättsinnigt behandla) theras
herrars hemligheter. Skytte Und. 39. Biscop
Brask... bödh Koningen till gest in på
Bi-scops gården . .. giorde sigh sielff til
fastelagen och gant, att han skulle göra
Koningen gladh. Svart Kr. 334.

Fastgöra, tr. Fastställa, stadfästa. Thet
Testamentet som aff Gudhi fastgiordt war
på Christum, warder icke ogillat. Gal. 3:17.

Fasthet, f. Fäste, fästning, skal
vth-giuta mijn grymheet offuer Sin, thet Egyptj
fastheet är. Hes. 30:15.

Fastståndig, adj. fastståndighe och
oöff-uerwinnelighe alt in til endan. Balck
Cateeh. G. 4 b. the Etolier voro än nu
fastståndighe medh Konung Antiocho (voro hans
anhängare). Schroderus Liv. 622.

Fastställa, tr. Fast, besluta, afgöra, jag
nu helt och hållit hos mig faststält at taga
den til hustru, som vi omtalt. Modée

H. Smulgråt 65.

Fat, n. Kärl i allmänhet, är doch
Jecha-nia itt wanwyrdt och vselt faat. Jer. 22:28.
iagh haffuer sönderslaghit Moab, lijka som
itt onyttigt faat. 48:38. — Bildl. behålla sitt
faat j helghelse och äro. 1 Thess. 4: 4. Tu
kant icke känna tijne eghne ting ... Hurw
kan tå titt faat begrijpa thens högstas vägh.
Forsius Esdr. 93. — Stå i fatet, återstå.
Ther han (Gud) ock än nu hadhe fullkomnat
på migh hwadh honom tecktes, står migh
likwel mykit sådant hoos honom j fatet.
L. Petri Jobs bok 23:14. the plåghor, som
än nw stodho j fatet, the ock så bekomma
skulle. Sal. vish. 19:4. them bör straffet
(som migh och intet twifflar at thet iw står
them j fatet). Dial. om mess. 83 b.

Fata, tr. Inpacka (i fat), the faath, ther
udi Oszmundz jernet pläger faathes.
Stjernman Com. 1:323 (1583).

Fatabur, Fatebur, m. [Isl. fatabur.]

I. Förrådskammare, förråd. Een godh
men-niskia bäär gott fram aff hiertans godha
fatabwr. Och een ond menniskia bäär ondt

fram aff en ond fatabwr. Matth. 12:35. lijk
en Hwssbonda som aff sin fatabwr bäär fram
nytt och gammalt. 13:52. såådana som
fatoburen är j hiertat, såådana warder ther och
framburit. O. Petri Men. fall C 5 b. — 2.
Skattkammare, thet silffuer och gull som ...
vthi Konungs hwssens fatebwr funnet wardt.
2 Kon. 16:8. silffuer och gull, och
allahanda tyygh, ladhe (Salomo) in vthi
fataburen i Gudz Hws. 2 Krön. 5: 1. vardt
ock så Konungens Fatebur mycket
förbett-rådt och upfyldt medh allahanda håfvor och
rikedom. L. Petri Kr. 93. — B.
Rustkam-mare. Herren haffuer vplåtet sin fatabwr,
och hafft fram sinne wredhes wapn. Jer.
50: 25. — 4. Spiskammare, skafferi, visthus.
Gudz fatebuur, som kan all verlden spisa.
Spegel Guds verk 25. Man myran flitig
ser om sommarn sig bemöda At i sin fatebur
insamla vinterföda. S. Triewald 67.

Fateburshustru, f. så hafwer
Fatebwrs-hustrun sine syslor för sigh, till att skaffa
och uthrätta medh alt thet som qwinfolcks
gerningh tillkommer, såsom är fatebwr,
boskaps rycht och gifft, spinna och wäfwa
både vllet och linnet till at kläda folcket
medh ... Item till at mälta, bryggia, baka
och skräda, koka, och med målckningh,
ystningh och kerningh ... Theslikest till at
see till, at redeligen och wäl tillstår i hwsen
och medh allehanda hwsens käril och annat
innedöme ... Item hafwa så fierran umsorgh
för vthspijsningh widh gården, at thet rätt
och wäl tilgår... Sammalunda bör
Fatebwrs-hustrun hafwa acht medh bakerskor,
bryggerskor, stugukonan, miölckedeyan och
lade-gårzfolck. Brahe Oecon. 84, 85.

Fatekammare, m. = Fatebur 1. han
hade stuledtt vdaff Kong:e M:ttz fathecammer
ett siölffsalttzer. Hist. handl. 13. 1: 285 (1567).

Fatholt, n. Kim, staf till laggkärl,
tunnstaf. [T. fassholz.] Hundrade faatholt.
Stjernman Com. 1:516 (1606).

Fatmakare, m. Som förfärdigar fat (till
jerns inpackning). Faathmakarne... skole och
vare förplichtede att sättie theris bomerken
brändt på hvart och ett faat som the i så
måtto görendes varde. Stjernman Com.
1:323 (1583).

Fatmal? om Mesther Jörian ær saa
fath-maal han gefwer segh hiith vp wil iak vara
honom tiil wilie j alle ty mijn mact tiil
sægher. Gust. 1 reg. 1: 56.

Fatsun, se Fansun.

Fatt, adj. han förhaladhe them, wel
we-tandes, huru fatt war om thenna wäghen.
Ap. gern. 24:22. och är platz mongestedz
epter wijn, serdeles j the land som thet
icke wexer, epter som her när oss är fatt.
L. Petri Dial. om mess. 92 a. then helighe
graff icke så warit fatt, såsom målarne henne
måla, fyrekantigh och yppen offuan. Lælius
Res. 2:55. Jag ville ey, ja ey för stoore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free