Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fel
— 200 —
Fermelse
melige prester, som för vilia och venskap
och sin egen nytta skull sökia til at teckias
menniskione. Laurelius Kyrkord. 298.
Fel, n. Men giffue gudh ath wij mötte
fåå then nådh, ath wij kunde haffua ena
retta troo, så är ther och intet feel med
(slår det icke fel) at wij jw fåå thet wij
begiere. O. Petri 2 Post. 59 a. wij
för-nimme att tw haffwer stort feell (brist) på
arbetes folck. Hist. bibi. 1:198(1572).
Krijgz-folcket hadhe feel uppå proviant.
Schroderus Liv. 435.
Fela, intr. 1. Taga fel, taga miste, wij
haffue felat om retta wäghen. Vish. 5:6.
enom kamplöpare, then bort affsidhes löper,
felar om målet. 1 Cor. 9: 26 (glossa). the
ther om sanningen felat haffua. 2 Tim. 2:18.
— 2. Slå fel, misslyckas. Herren skal läta
titt hopp fela, och intet skal lyckas tigh.
Jer. 2:37. hans anslagh skal feela honom.
Job. 18: 7. Troo j icke, så felar thet medh
idher (kunnen I ej hafva framgång, ej bestå).
Es. 7:9. Tina fiendar skola feela (komma
till korta), och tu skalt trädha in på theras
höghder. 5 Mos. 33:29. Hoo sigh förlåter
vppå menniskior, han moste fela, ee huru
mechtighe the äro. Ps. 62:10 (glossa). Den
väntan månde dem i inge deelar feela.
Eurelius Vitt. 16.
Fela, tr. Göra "felig", försvara, the
(helgonen) oss in för Gudh fehla och
för-dagtinga skulle. L. Petri 2 Post. 287 b.
Fela, se Fe dia.
Felbar, adj. 1. Felaktig, han (målaren)
förborgar thet sköna, och framställer thet
feelbara. Columbus Poet. skr. 0 3 b. —
2. Felfri. Man talar om thet man utvertes
ser och hörer, som intet är så fehlbart tekn
til thet, som i hiertat ligger. Svedberg
Sabb. ro 2:1543.
Felig, adj. Trygg, säker, skyddad mot
fiendtlighet. [Isl. feligr, Mnt. velich.] te
maa ok skulle wara frii, felig, sæcher tiil
teras liiff, hustrur ok barn. Gust. 1 reg. 1: 93.
the maagha och skola frij felighe oc sæker
för alth offueruoldt och oreth komma hiit
in j Suerighe. 3:115. the måga felige komma
til och frå. 4:179. tilsegie eder ... een frij
feliig oc christeligh leygdh. Ders. lofwom
wij ok telsegiom them allom och hwariom
en frii felig sæcherheith tiil teras liiff. 1:93.
haffuer han offtha sat thet i dagh oc
stun-dher oc felighen fredh (vapenhvila) med
breff oc insegle. 1:27. satte han i en aars
fredh med her Steen Stwre ... oc j then
samma freed och felig dagh ... loot skinna
j röther Vpsala stadh. Ders. få Gudz
wen-skap och wara fehlogh för honom. L. Petri
2 Post. 275 b. fähligh säkerheet til lijffoch
godz. Girs Gust. 1 kr. 41.
Felstreck, n. Felslag; misslyckadt
anslag. [T. fehlstreich.] Herodes giorde effter
barnet (Jesus) itt så skamligit feelstreck,
såsom en medh förtäckt ansichte sloghe
bredhe widh. P. Erici 1:105 b.
Felten, n. propr. Valentin (T. förkort.
Velten). Brukas (efter Tyskan) ofta i
1600-talets skrifter såsom svordomsformel. Potz
felten, påtz fälten, botz fälten, box fälten.
Beronius Reb., S. Brasck Ap. gern. och
flerstädes. — Kocken begötn medh vatnet
heta, Thet var honom en Santfältens (sankt
Veltens, en fanders) beta. R. Foss 569.
Felverk, n. Förfeladt verk. Såsom enom
kamplöpare, then bort affsidhes löper, felar
om målet, och enom fechtare som hugger
j wädhret fåfengt, så gåår thet ock medh
allom som wilia göra godha gerningar vthan
trona,... Therföre är sådant alt feellöpande,
feelhugg och feelwerck. 1 Cor. 9:26 (glossa).
Femling, n. Ett femtedels öre? fordom
giorde wij IIII balkar tiil slottet; thå vij icke
giorde tom vtth, thå goffue vij therföre 1 1j%
öra; Nw skulo wij wthgiffua IX femplingar.
Item fordom giorde vij halff famnen vedh aff
huar skatt, för then vedhen gaffs 1 1/a öra;
Nu skule wij geffua IX femlinger. Fin. handl.
6:311. (1545).
Femting, m. Femtedel. [Isl. fimtungr,
F.Sv. fæmtunger.] han ... haffuer en
fæm-ting vti then norra gårdt. Gust. 1 reg. 4: 395.
Femundras, dep. Svärja vid Jesu fem
sår. [Isl. und, sår.] Femvndras, swäria widh
hans helga såår. P. J. Gothus Skrift, sent.
X l b. the fem wndrades och suore huru
the skulle fara med migh, om iagh wille
nogott på min rätt tala. Rääf Ydre 3:409
(1594).
Fen, f(?). Fena. feen, pinna, pinnula.
Comenius Tung. index.
Fenad, p. adj. Försedd med fenor.
Triton och all hans hiord, hans feenade, fiellote
boskap. Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
Fenin, Venen, n. Förgift. [L.venenum;
Mnt venin, fenin.] Han var öfuerstänckt
medh thet fenijn. R Foss 408. förgifft och
fenijn. Ders. 423. Att man siig grannelig
achter för förgifft och wenen. Fin. handl.
3:232 (1555).
Feriepund, n. Slag med ferla. (Se
Rietz Punn.) then som svär, bannas eller
någon Gudz lastning drifver i borgestugune,
straffes effter borgstuguretten anten med
färlepund eller lägge i bössan. Schmedeman
Just. 99 (1590). Jfr Pund a.
Ferma, Färma, tr. Konfirmera,
stadfästa dopet medelst smörjelse och händers
påläggning. [Isl. ferma.] vij måge emellom
åth bruka honom (dekanen) til att visitera
och färma i annor stict som nw biscops lös
ära. Gust. 1 reg. 5:158. Thenne muncken
färmde barn. Girs Gust. 1 kr. 64. han
förmde barn. Svart Kr. 100.
Fermelse, Färmelse, f. Konfirmation.
bestyra så jngen dell ther bispes embetet
tiil hörer, anthen fermilse eller annadt, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
