Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fernis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fernis
— 201 —
Fickfack
stickthet förswmmadt bliffuer. Gust. 1 reg.
6:116. thet latineska ordhet Confirmatio ...
lydher så mykit som stadhfästilse, thet wij
nw på Swensko kalle färmilse. O. Petri
Sakr. 10 b. Hwad gagn haffwer Färmelsen
mädh sigh? Swaar. Mädh henders
påläg-ningh haffwe Apostlerne giffwitt then helge
Ande. Ernhoffer 23 b. Faddrar ... bidia
för barnet, och när thet är kommit til sijn åhr,
påminna thet om sijn döpelse, och förmana
thet stadigt bliffua widh thet vprettadhe
Nådhaförbundet, ... Sådana Gudhbarns
påminnelse haffuer man j förtijdhen kallat
Fermelse. Balck Catech. Hh 5 a. vija
Chrisman eller olian ... är hufvudstycket
uthi then Påviska färmelsen. P. J. Gothus
Rel. art. 206.
Fernis, m (?). Fernissa. [Fr. vernis, T.
firnis.] De stryka rutet trä med färgad
fär-nis an. Kolmodin Qy. sp. 2:450.
Ferretta(?), f. Vesla. Ferrettu, Viverra,
Ictis, die grosse Wiesel. Schroderus
Lex. 57.
Fessla, se F i s s 1 a.
Fest, n. edt hoff, som behöffuer sith
fest och heder. Gust. 1 reg. 5:10.
Sceno-pegia war itt fest som Judhanar höllo. NT
1526 Joh. ev. 7: 2 (glossa). j skolen haffua
thenna daghen til åminnelse, och j skole
halla honom höghtijdhelighan Herranom til
itt fest. 2 Mos. 12:14. Så fijre wij thet
högha fäst Medh hiertans frögd och gamman.
Psalmb. 1572 75 b. När han medh frögd
leeker som bäst, Vil iagh hålla ett annat
fäst. Messenius Blank. 30.
Fet, adj. itt feett gestabodh (med feta
rätter). Es. 25:6. alt thet fett (kräsligt) och
herlighit war, är förgånget jfrå tigh. Upp.
18:14. een feet (fruktbar) boning skalt tu
haffua på iordenne. 1 Mos. 27:39. Feeta
slänger och bannor få vij. Chronander
Surge A 5 a. Vilt tu så länge predika för
migh, Feeta örfijlar tå gifver iagh tigh. Bel.
I 4 b. slå feett mynth. Fin. handl. 9:274.
(1557). Så synes oss att tu (myntmästaren)
haffuer slagett altt för myket fett före (slagit
på stort) medh samme mynth och tagett fast
mera till kettils aff thed som mest kostar,
än som behöffdes. Och west tw wäll sielff
att man haffuer bätre rådh till kål en flesk,
Och när man lather för myket flesk i kålen
så pläger han bliffue osund. Ders. Jach
(H. Gadd) skreff... och gaff thöm well feth
fore (gjorde en skrytsam uppgift), ath her
(i Kalmar) stodh well til, folk nog, fetalie,
bysser och wærie .. . Jach skreff oss hawa
vij (7), ther wij hade inthe. Styffe Bidrag
5:14 (1504).
Feta, f. Fett, fetma. [Isl. ./zta.] itt
gestabodh aff klart wijn, aff feto, aff mergh. Es.
25: 6. Kröön året medh tinne godheet, och
lät tijn fotspor drypa aff fetta. P. J. Gothus
Bön. Q 2 b. så grijper han (som friar till
en rik qvinna) tå effter fettan, och
bekommer sielffua träcken. Leuchowius 114.
Fetalia, Fetalie, Fitalia, pl. Lifsmedel.
[L. victualia; Mnt. vetalie, vitalie.] Så togho
the alla äghodelar j Sodom och Gomorra,
och alla fetalia. 1 Mos. 14:11. Tu skalt
icke ockra på tinom brodher, antingen medh
penningar eller fetalia. 5 Mos. 23:19. —
Förekommer äfven i sing. kollektift: dyrth
köp på spannamål, oxar och all then fetalia,
som her nider köpas skall. Gust. 1 reg. 4:170.
the hade brist på alla nödtorffter, synnerlige
på Fetalien. Svart Kr. 70. theras
landz-ende hadhe sin fitalia vthaff konungens land.
NT 1526 Ap. gern. 12:20.
Fetalia, tr. Förse med lifsmedel,
proviantera. [Mnt. vitalien.] förskickade ...
skutor ååt Westrårs att fetalie Slottedt. Svart
Kr. 47. behindra fiendener att the icke
skulle haffua tilfälle vtdraga oc fetalia sigh.
Ders. 40. Lett (lät) fetalia skeppen. Ders. 81.
Bottwed fettalier altt för knaptt the skip och
galleer vtt. RR 18/e 1545. atti icke vele
til-stedia ath smöret föres tiil Reffle, på thet
vore fiender icke bliffue for mygit fettaliede aff
thet godz hedan aff landet kommer. Gust. 1
reg. 9: 322.
Fetalian, m. Sjöröfvare, fribytare, the
Fetalianer eller fetaliebrödher. O. Petri Kr.
153.
Fetaling, -ning, f. Lifsmedel, proviant.
wele wij athij edhre iacter wel fettalie, saa
athuj them her icke schola fettalingh schaffa.
Gust. 1 reg. 3:251. begære wij athij lathe
beredha eders iagtter,.. medh godhe karla,
bysszor, veryor och fettalningh. 3: 316.
Fetme, m. Fetma, fett. toogh swerdet
... och stötte thet in vthi hans bwck, så at
ock skafftet folgde in medh bladhet, och
fett-men innelyckte skafftet. Dom. 3: 22.
Fexera, se Fixèra.
Fi, interj. Fy! .Ack fi, så tölpigt! sad’
den sköna. Dalin Vitt. 5:299.
Fibb, m. Svans. En tacka skal hafva
... lång fibb. Dahlman 70. En vädur bör
hafva ... lång och tiock rumpfibb. Ders.
Fickfack, n. [T. =] 1. Fåfänga,
fåfänglighet, strunt, lappri. Om vij... låte
brenne-vijn, ööl, onödighe och fåfänge reesor, sömpn,
lätie och annat fickfack och klatterij hindra
oss ifrå kyrckion. L. Laurentii Nyårspred.
F l b. Krantzar uppå sin hand han bar sampt
allhanda fic fac. Cup. o. Ven. kärlekskrig
C 4 a. — 2. Snieksnack, nojs. (Dr. Kristina
sade om min [Carl Gustafs] yttrade afsigt
att, i fall jag ej finge henne till gemål,
lemna Sverige och. lefva som privat person)
at thet man vore ficke fack och discourser:
jag skole väl trödtnas en gångh at sittia uti
eensamheet, ty min humeur icke vore ther
til skapt. Adlersparre Hist. saml. 2: 231.
Ehrt fick och fack, ehrt konstiga skick, ehra
qvinliga låter. Lindschöld Gen. B 2 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
