Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Filtsocka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filtsocka
— 204 —
Finnetyre
Filtsocka, f. Sculponea, filtsocka. Var.
rer. voc. Fia.
Fimmer, adj. Rask, behändig, dugtig.
[Isl. fimr.] Lijten och en fimmer, en stoor
och en slimmer. Törning 104.
Finera, tr. Sofra. gud tu haffuer försökt
och fijnerat oss såsom silffuer finerat warder.
Dav. ps. 1536 66:10. Christus ... finerar
honom j dödzens och graffuennes brinnande
vng. P. Erici 5: 143 b. en oreen malm
(kastas) j en brinnande vng, at han skal
fyneras och luttras. 5:304 b.
Finants, Finantsie, f. List, knep,
ränker. [T.finanz, Mnt. financie.] Then medh
dieflen håller en skantz, Han säger, han haar
giordt finantz (handelsknep, knipslug affär).
R. Foss 339. the ... bruke månge szielszinde
finantzer mott oss. Gust. 1 reg. 10:187. de
Danske ... omgingo med finantser och
svinc-kor. Tegel Er. 14 hist. 67. bonde
presterne^ munckar och diecknar vpfunne dagliga
någre finnantzier, som icke annadt war än
wantro till att beröffua then menlösa almogen
theras godz och ägor ifrå. Svart Kr. 126.
Finantsare, m. Ränksmidare.
Ögna-tienare, spitzfundighe och Finanzare förföra
förstår och herrar. R. Foss företal 8 a.
Finantseri, n. = F i n a n t s. [T.
finanze-rei, Mnt. finanzerie.] mongahanda
fremmande fund och finantzerij. A. Andreæ
Försp. till L. Petri Kyrkost. A 3 a. Smicker
och fijnantzerij hörer them illslugom til.
Comenius Tung. 925. Bedrägerij i köp,
finantzerij. Ders. index, the brede vid the
andre tiufvarne i löndom icke hafva fådt
bruka theras finnantzerij och skelmestycker.
Stjernman Riksd. bih. 265 (1609). Påfven
och hans hela partij Medh alt theras
finantzerij. Prytz Gust. 1 G l a. the ... ifrå
ungdomen intet annat, än sin egen nytto sökia,
girigheten tiäna, och alt finantzerij bruka,
lärdt hafva, såsom köpmän, handelsmän och
krämare vahne äre at göra. R. Foss 317.
Finantzerij, Simonia. Schroderus Lex. 86.
Finger, m. och n. Falla finger
emellan, aflöpa utan skada, blifva ostraffadt.
hwar ... fienderne finge thet stycke (Kalmar
slott) heenn, wille thet icke falla oss finger
emellam eller mett sörhe miölk hemptas jnd
igenn. Gust. 1 reg. 10:269. ther wil icke
falla finger emellam, vm skippenn icke
til-börlige fetaliede bliffwe. 10:299. hwilken
som itt barn förarghar, thet är, med ord eller
exempel lärer och styrcker til thet ondt är,
thet skal ingalunda ostraffat bliffua ...
Ther-före faller oss thetta icke finger emellan,
vthan wij skole haffua granna acht på oss,
hwadh wij tale, göre och låte. L. Petri
3 Post. 129 a. Gudz ordz förföliare ... (skola)
i tijdh tenckia til bättring, ty thet skal falla
them intet finger emellan. Uti. på Dan. 258.
— Suga något af eller ur fingren
[T. aus den fingern saugen.], veta något
af sig sjelf, genom egen klokskap. iagh
haffuer thet icke sughet aff fingren, vthan
vndfångit aff Herranom Christo. P. Erici
5: 305 a. iagh alt detta icke uthaff min ägin
hierna upspunnit hafver, eller sugit uthaff
mina fingrar. Palmberg (föret.) alt hvad
som iagh i thenna book författat hafver, thet
hafver jag icke drömt, eller sugit uthur
fin-gerna. Schroderus Hoflef. 12.
Fingerera, tr. Fingra. Hofrådet...
finge-rerade en liten spatservärja. Bellman 5:179.
Fingersmån, m. och n. Fingersbredd.
the woro ... j kloffua spente, at the icke
måtte en fingers mon röra sigh. L. Petri
1 Post. R 8 a. de vilja icke så mycket som
ett fingersmån träda utom deras ordinarie
spår. Schroderus Uss. A 2 b.
Fingran, n. 1. Fingerring. Fingran,
Ring, dactylios, annulus. Helsingius. —
2. Fingerborg. Fingran, Digitale, Fingerhut.
Schroderus Lex. 28.
Finkeljockum, n. Finkelbränvin. j’ag
tror en nämdeman skull’ bättre (än Bacchus)
kunna svälja Sitt Finckeljockum ned, och
ölet i sig bälja. Dalin Vitt. 5:96. Tag hit
af finkeljockum full en hel kastrull.
Bellman 5:82. Finkel Jochim. Livin 51. (Jfr
Grimm Wört. Finkeljochem, Fünkeljochem,
Jochem, Jochim. — En bryggare vid namn
Jockum synes hafva funnits i Stockholm på
1600-talet; Rosenfeldt säger (Vitt. 258), att
der "brygges dubbel öhl, des like finnes knapt.
Jag biuder Tyskland trots mot detta goda
dricka. Dig, Rostock, med ditt öhl; så är och
mumman icke Meer uti bruuk som förr,
sehn Jockum oss har lärdt Handtera humbla,
malt. Den man var heder värdt.")
Finljuflig, adj. Kärlige, säflige diur,
fijn-liuflige, fooglige tärnor. Stjernhjelm Here.
170. ^
Finna, tr. 1. Hitta. Monger menar, at
thet är funnet som han på borghan tagher.
Syr. 29:4. — 2. Refl. Befinnas, visa sig,
erfaras, hwadh en för en man warit
haffuer, thet finner sigh när hans
effterkomman-dom. Syr. 11:30. medh Gudz ord är icke
til skemtande, thet finner sigh doch på
sid-stonne. 2 Macc. 4:17.
Finnetyre, n. Finskt trollskap;
förtrollad tillblandning, djefvulstyg. En faarlig
phantasij din hierna sväfvar i, Som troor at
trolleri) är idelt phantasij. Ock vill du
vittnen haa, så kan ett Finne-Tyre, Dock Gud
bevare dig, blij ett så godt som fyre (fyra).
Columbus Poet. skr. H2a. Sådant (att få
svindel eller yrsel) händer gemenligen med
fåår och annan boskap om heta sommaren,
men gemene man säger då, at de äro
för-trullade och hafva fått Finnetyrer i sig.
Lindestolpe Pest. 18. Then store beesten tror sig
finnetyre fått. Han vet ei, hvart han sig för
mageref skal vända. Kolmodin Qv. sp. 1:256.
Se Ty re.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
