Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Finsla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finsta
— 205 —
Fix
Finsta, tr. Ge stryk? (Jfr Rietz Fessla.)
Annat ärende vij intet haa, Än tigh väl finsla
och basa braff. S. BrasCk Ap. gern. M1 b.
Finstank, m. De fina korn, som silfret
kastar ifrån sig på finertesten, då det är
fulldrifvet och något hastigt afkyles.
Rinman. hann hade bekommedt effter 10 roster
finstanck 5, 6, 8 och stundom 10 lodh. Hist.
handl. 13. 1:290 (1567).
Fintlig, adj. Känbar, ömmande. Som
siälen är... longt förmer och subtiligare än
kroppen; så är ock siälennes anstöt, brist,
plåga och vonda oendeliga longt fintligare och
ömare och oendeliga kenbarare än kropsens.
Svedberg ödn. c 7 a.
Finverklig, adj. Artig, förbindlig? Hon
(afunden) gör en hemlig svart, och ställer sig
fijn-värklig; Alt viskar öfver med en
fuchs-svans oförmärklig. Stjernhjelm Parn. tr.
2:7\
Fira, intr. Upphöra, underlåta. [T. [-fei-ern.]-] {+fei-
ern.]+} våre (krigsmän) firade intet at gifva eld
på dem med bomber och carasser.
Gjörwell Sv. bibi. 3:30 (1686).
Firabend, m. Fyrabend. [T. feirabend.]
När han (handtverkaren) har giordt fijrabend,
så går han ut och tager sig et stop öhl.
Lagerström Pol. kannst. 44. Gjöra
firabend. Lind Ord.
Firlig, adj. Högtidlig. [Mnt. virlik, T.
feierlich.] hafva vij ... hyllat och besvoret
på det fijrligste som skee kan konung Carl
Gustaf för vår... herre och konung.
Stjernman Riksd. 2:1227 (1654). The segersälle
hiältar, Som komm’ igen med frid Och
fijr-lig (adv.) triumphera 1 pracht och herligheet.
Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr.
Fisblek, adj. Gulblek? (Jfr Rietz
fäis-blaikur.) intet ville iag blifva så fijsblek
af åderlåtande, som tu är. Peringskiöld
Heimskr. 2:383.
Fisk? 2 dubbeli skerpethiner medt michor
och fiiskar medt 4 kambre — 7 dubbell
skerpetinor, hwardera medt en kammer och
fiskar. Adlersparre Hist. saml. 1: 7 (1556).
Jfr Söderwall fisker 2.
Fiskad rätt, f. Fiskfångst. [Isl. [-fiski-dråttr.]-] {+fiski-
dråttr.]+} han haffuer . . . många vnderliga
fiskadretter giort. P. Erici 2:176 a.
Fiskagarn, n. Nät. itt skäär j haffuena,
ther man vppå vthstrecker fiskagarn. Hes.
26: 5. Ther skola fiskare wara ... man skal
vphengia fiskagarn. 47:10.
Fiskagjuse, m. fiskagiusen. 5 Mos. 14:
13. Fiskgjus. Lind Ord.
Fiskakista, f. Fisksump? the som
fiskakistor haffua. Es. 19:10.
Fiskaremaja, -möja, f. Fiskarekoja.
(Se Maj a.) han förstörde ... stadhen, och
thär är på thenne tijdh föghe annat än
nå-ghre Fiskiare Maijer. Lælius Res. 2:99.
som han kom med skepp til Räfle sent om
en afton, måtte han blifva om natten därutan
före i en fiskare moija. Tegel Er. 14 hist.
141. på the rum, som nu synes härlighe
fursters och borghare huss (Stockholms stad),
hafver man vedh åhr efter Christi börd 1240
icke annat see kunnat, än ringa
fiskiare-■ maijor. H ammerus 136.
Fiskerede, n. Fiskredskap, han må
settia sitt fiskeredhe j then åån. Gust. 1
reg. 7: 359.
Fisketol, m. Fiskredskap. [Isl. t öl, n.]
the våta fisketolar. Spegel Guds verk 192.
Fisketyg, n. Fiskredskap. Lägger man
miärda eller nät i annars fiskevatn, eller far
med liuster eller annat fisketyg. Lag 1734
B.B. 17:3. Sumpar, nät, miärdar, katsor eller
andra fisketyg. M.B. 43:2.
Fiskeverk, n. Inrättning i vatten till
fiskfångst. Vil någor bygga fiskevärk i
fors-sar, strömar eller sund. Lag 1734 B.B. 17: 2.
Ingen bygge så fiskevärk, at han ther med
stänger kongsådra, eller farled, och annars
fiskevärk ofvan eller nedan onyttiga giör. 17:4.
Fiskverk, n. Fiskvaror. [Mnt. vischwerk.]
må tw skaffa oss sådana fiskwerk som ther
faller i Wijborgz län. Fin. handl. 6:240 (1542).
Fisköga, n. Talesätt: se med fiskögon?
Werlden wil och kan icke troo, att Gudz
Ord är Gudz macht. Ty hon seer medh
fiskögon på bökstäffuerna, eller hörer thet
mun-liga liwdet, tencker icke, att ther är meera
til baka. P. J. Gothus Skrift, sent. M8b.
Fiss, Fitz, f(?) och n. Ett slags tyg
eller kläde (må hända opressadt, luggigt
ylletyg eller ruggkläde. Jfr E. fuzz, lugga sig.
Se Murberg Kläd. lio. Schiller-Lübben
fitze.) Stycke Engelskfiss. — Engelsk fisz
1 J/2 stycke. Fin. handl. 9:33,34 (1544*. ett
stycke blått engelskt fittz. Hallenberg
Mynt 227 (1541).
Fisser [något till ett harnesk hörande ?).
ett fiszer mett itt Leone Huffuutt. — En
blanck fiiszer. Hist. handl. 2:26 (1548).
Fiss fass, n. Sliddersladder, snicksnack.
[Mnt. visevase.] Hvadh achtar man tå hans
fiss fass? R. Foss 25.
Fissla, Fessla, intr. Viska, vifta med
svansen. [Jfr T. fitzeln, fetzeln.] hunden
skäller på the fremmande och stundom bijter
them i benet, men medh huusfolcket
smickrar och fisslar han. Schroderus Albert.
2:202. hans litzle hund, som stodh hos
honom, feslade och hade sitt tijdfördrijff, i then
förhopning at hans herre skulle gifva honom
maat. 4: 296.
Fittje, m. Knippa (af oskäktadt lin).
[Se Schlyter Gloss. fiti] Se Handel,
en handfull (lin).
Fix, adj. Säker; rask, snabb, färdig.
[T. fix.] Thenne spåmannen hade itt stort
tillop uthaff folket, förty han lätz vara fix
uppå sijn konst. Balck Esop. 201. Cupido
... är fix uppå sin konst. Rosenfeldt Vitt.
217. han var uti musiquen mechta snell,...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
