Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fjåk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjåk
— 207 —
Fjäta
Tideb. 29. Och the som tigh förskingra,
skola wara så monge som itt grant stofft,
och the Tyranner så monge såsom fiukande
agnar. Es. 29: 5. Krafter och alt fyker hän.
Stjernhjelm Here. 519.
Fjåk = Flåk. Lind Ord.
Fjåka, f. Fjolla. Mång fiåka tycker väl
sin ära ske förnär, Om hon ei altid dryg
och Spansk i orden är. Kolmodin Qy. sp.
1: 85.
Fjåkot, adj. Fjollig, narraktig, thet tient’
ei mannen gamla Så fiåkot gå i sömn, och
uti mörckret famla. Kolmodin Qv. sp. 1:29.
Fjäcka, intr. Flacka. Lind Ord. Rietz.
Fjädel, m. Fjäril. [F.Sv. fiädhal] fiedel.
Comenius Tung. index, flyga thesse fiädlar
mycket kring om bijstockar. Colerus 2:122.
Fjäder, f. Penna, ther -om tala eller
medh fiedren författa. Uti. på Dan. 346.
Thet prång och orda-fijr, Som på een papeers
grund med fiäder tecknat blijr. Lagerlöf
64. Står upp j gamle fäder, Som disputerat
starckt med tunga och med fiäder. Runius
2: 82.
Fjäderfogel, m. Fjäderfä. [Mnt. [-ved-dervogel.]-] {+ved-
dervogel.]+} Och lät regna köött offuer them
såsom stöfft, och fiedherfogla såsom sanden
j haffuet. Dav. ps. 1536 78: 27. Gudh
ska-padhe ... allahanda fiädher foghla. 1 Mos.
1:21.
Fjäderhane, m. Fjädertupp. J.
Sig-fridi A 3 a. H. Brasks Calend. (Link. bibi.
handl. 1: 266).
Fjäderhåll, n. Dynvar? */« läderlakan
till fiederhol och vpfyltt medt Slotthzens
fiedrar. HSH 37: 31 (1548). opå fiederhollett
kom råndott attlask 2 V2 aln. Ders. en
karnapzdyne aff attlask till fiederholl. 37:53.
Fjäderspjut, n. [Isl. fjatiraspjöt, "Spyd
som har et fladt Blad (fjödr) mellem falr
(hylsan, hvari skaftet var instucket) og
broddr (udden)". Fritzner Ord. — T.
federspiess, "spiess, daran eisen mit langen
federn geschlagen sind". Grimm Wört] et
förgylt fiäderspiut med tu sinte rör uppå.
Tegel Er. 14 hist. 242. (Huru förklara
detta, då med sinterör ju menades
skjutgevär, bössa?)
Fjäderstryka, intr. Smickra. Then ther
smickra och fiederstryka [Mnt. plumenstriken]
kan.... varder i hofvet ährat och achtat. R.
Foss 213.
Fjäderstrykare, m. Smickrare.. [T.federstreicher.]
Federstreicher.]+} Fiederstrykare och smikrare
äro i hofvet affholdne. R. Foss 213.
Fjäling, m. Fjäril, fieling,
sommar-fogel, fiedel, chrysalis, papilio. Comenius
Tung. index. Fiälingar skada besynnerligen
skogzbijn och upäta theras honung. Colerus
2:81.
Fjäll, n. 1. Fält (på vapensköld o. d.).
Sköllemerkit een goll (gul) grijps footh
affwanföre en halff mane wthij ith blaath fiel.
Gust. 1 reg. 2:61. the tree croner udi thet
blå fieldh, som Sverigis rikes vapenn altijdh
varidt haffuer. Tegel Er. 14 hist. 187. Vij
hafve gifvit Compagniet til secret och insigel
tree blå croner i ett förgylt fiäldh.
Stjernman Com. 1:772 (1620). en blå bergsman
uti et guult fiääl. Bring Saml. 1:55 (1621).
Cupido .. . hafver låtet afmåla i sin skölds
silfver fiäld Dianæ beläte. Stjernhjelm
Fångne Cup. 8 intr. — 2. Ruta (på
schackbräde). skafftaffuel, brädhe med skafftaffuels
fiell. Var. rer. voc. K 2 a.
Fjäll, m. Mark, inhägnadt jordstycke,
jordland. Jugerum, en åker eller field.
Var. rer. voc. N 8 b. tijo wijngårds fiellar
skola icke giffua meer än itt ååm. Es. 5:10.
Fjälleland, n. Urfjäll. it fiälleland i
Norsundha sockn. Gust. 1 reg. 6:346.
Fjälster, n. Inmäte, inelfvor. Lind Ord.
Se Rietz.
Fjälstra, intr. Uttaga inelfvor. Lind Ord.
Fjärja, Färja, tr. Se Rietz Fjära.
sedan han kört åkren, godt, harfvadt, fjärjade
han åkren med foror. Linné Sk. resa 32.
åkren ... fjärjas med harkan,... med ådret.
Ders. 33. Lat. lirare, färja. Ders. 427.
Fjärla, Fjörla, f. Fjäril. Matk och
fierlor affräta blommen eller löff af trän.
Risingh 46. matkar, fiörlor etc. ohyra.
Dens. 21.
Fjäs, n. 1. Äflan, fjäsk, från jordens
fiäs och fåfängheter skilder. Lagerlöf 61.
Jag hoppas verldens fiäs med stilla ögon see.
Borneman 41. Jag känner väl de fjäsen:
Den ömma suckar drar För verlden och dess
väsen, Han vet ej hvad han har. Dalin
Vitt. II. 4:13. det galna stoj, det tröttsamma
fjäs, som verlden hedrar med namn af nöjen.
Kellgren 3:137. — 2. Vällefnad, yppighet.
The (Mohammedanerna) vänta at (efter
döden) få bo i prächtigste Palais Och hafva
daglig lust i kräslighet och fiäs. Spegel
Åt. par. 18. Then nögd sitt bord med maat
i röda träfaat dukar, Ey utaf tokot fiäs och
fåfäng prunckan veet. Borneman 3.
Fjäsa, intr. Äflas, vara ifrig, anstränga
sig. när som någor man een bygning haar
för händer, Tå fiäsar han, och sig på ymsa
sidor vender, Han skaffar kranen fram, och
pålar nederstötas, Han köper teegl och kalck.
Spegel Guds verk 29. The släpa natt och
dag the fiäsa, färdas, fika. At. par. 29.
Fjäska, intr. Löpa fram, förlöpa sig.
om han (jägaren) ser, thet fieskar någon
hara Ur buskar, tå är strax thes lif och blod
i fara. Spegel Öpp. par. 47.
Fjäslyndig, adj. Opålitlig? din Socii
consilia dig ähre mistenkelige och
fieslyndige. A. Oxenstjerna Bref I. 4:82.
Fjäta, tr. Stiga, gå. [Isl. feta.] (jorden)
är så stoor at hoo som thet vil mäta Han
skal fem tusend mil och fyrahundra fiäta.
Spegel Guds verk 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
