Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flenhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flenhus — 210 - Flis
Kropf. Schroderus Lex. 19. Flenen bryter
fötter och händer. Forsius Spec. Asa.
then siukdom som almänt kallas Fleen,
hvilken somblige klaga sigh hafva uthi
ma-gån, somblige på andra orter. Palmberg
* 255. then kalla slemma flussen, som sätter
sigh uthi magen, then bondefolck kalla flenen.
Colerus 1:180. Jfr Rietz.
Flenhus, n. ilaka sår vid ledarna eller
annorstädes, som ibland kallas ...
Steato-mata fleenhuus, talg- och speckbölder.
Lindestolpe Frans. 52. Jfr Rietz.
Flep, Fleper, m. Tölp; gaper; mes.
en fleep och fåne. Spegel Guds verk 186.
det kan jag icke tåla, At höra mången tok
med slägt och adel pråla, At sig med länt
merit en fleper bröstar djerft. S. Triewald
107. en näsvijs fleep och gäck. Lucidor
Qq 3 b. Var ey en fleper, Som alting utgleper
Det du förr hörde. Husspegel A 2 a. Then
man, som ... låter så plötzlig aff hustrun sig
skrämma, Han är en stor fleper.
Törnevall Asa.
Flepa, tr. 1. Gäcka, narra (med löst
prat). [Isl. fleipa.J Gode herrar, låter eder
ey fleepa Medh the ordh. S. Brasck T.
krig. G 4 a. Hvadh kåstligh vilbrådh tu leet
frå tigh flepe. R. Foss 72. — 2. Lipa. Munn
gapar A, flepar E, grinar I. U. Hjärne Orth.
25. (Jfr Flipa.)
Flepaktig, adj. 1. Tölpig? håller jag för
fåfängt och flepachtigt at upmuntra eder med
ord. Peringskiöld Jord. 90. — 2.
Kle-mig, veklig. När ett språk med ett reent
eller klart e altförmycket förmenges,... blijr
det alt för qvinligt och fleepachtigt. U.
Hjärne Orth. 23.
Fleperi, n. 1. Snack, sladder, löst prat.
Och mycket annadt fleperij hade han seya
för bönderne, hwilket the sielffue kunde
besinna, att thet war icke vtan narrerij.
Svart Kr. 162. — 2. Flärd. En man för
fiäs och fleperi i syslor som i tankar fri.
S. E. Brenner Dikter 1:258.
Flepfull, adj. Tölpaktig. Flepful i seder.
Husspegel A 2 a.
Flesa, intr. Flissa, le i mjugg. Chaam
giorde sin fadher spot och spee, Månde åt
honom flesa och lee. Dav. hist. 55. then
Epicuriska verlden leer och flesar ther åth
(åt predikan om helvetet), och håller alt
sådant för fantasterij. P. J. Gothus
Fasta-pred. 525. Flessa. Lind Ord.
Fless, n. Fliss, flissande. Lind Ord.
Flia, se Fly.
Flicker, n. 1. Veklighet. Amazones ...
hafve aflagdt al qvinligh blödighet och flicker.
Skytte Or. B 3 b. — 2. Smicker. Alt flicker,
smicker hon ju som en huggorm skyyr.
Columbus Vitt. 133.
Flickra, intr. 1. Vifta. [T. flickern, E.
flicker, F.Sv. flikra.] Med rumpan flickrade
han (hunden). R. Foss 438. — 2. Smekas.
en lijten hund medh sin herre leekte och
flickrade. Schroderus Mod. sk. 131. —
Se FI ä c k ra.
Flickrande, n. Flaxande. Så skal iag
rätt nu dijne vingars flickrande stympa.
Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr.
Flim, n. (flemma). Gyckel, spe. [Isl.flim»
smädeskrift, nidvisa.] then onda Cainiska
afföödan ... bespottade Gudz kyrkia medh sitt
flim och gabberij. P. J. Gothus Poll. Fia.
Hon gör af migh sådan leck (lek) och flemma^
thet örligit står väll i 5 klåcka timar. Doct.
Simon 3.
Flima, Flimma, tr. Begabba, drifva
gyckel med. [Jfr Isl. flimta.] Thär hänger
nu (på korset) himmelens och jordennes
uppehållare.... låter flima och bespotta sigh.
P. J. Gothus Poll. F 3 a. Varnar man henne
för helvetes eviga eeld, så flimar hon thet.
Ders. M l b. Achta goda stunder i rättan
timma, At andra tig ey myckit flimma.
Colerus 1:88. hafver han thet med ett
mo-dersmåhls rijm utmärkt och flimmat
(verna-culo satyrce lusu ea leviter perstrinxit).
Verelius Run. 2.
Flinka, tr. F. a f, flänga af? Min
Byr-ger är nu stora kultingen: han är redan
brödstark, kan flincka af (skära skalken af?}
ost, och ingen lurar honom på hvad til
visthuset hörer? Dalin Arg. 2, n.26.
Flinskalle. m. Flintskalle. Altså
bespottade the genwyrdighe barnen then gamble
Propheten Eliseum, kallandes honom
Flijn-skalle. Balck Catech. 0 5 a. Eliseus bleff
aff the unga drängier bespottat och en
flinskalle kallat. A. Laurent» Hust. 28.
Flinskallot, -skallug, adj. Flintskallig.
Recaluaster, flijnskallot. Var. rer. voc. C la.
Flijnskallot, calvus, glaber, depilis.
Helsin-gius. en flinskallug gubbe. Rudbeck Atl.
1: 432.
Flinskallothet, f. Phrygius Föret, till
Svarts Ärepred. 12.
Flint, m. Flinta, flintsten. i hårdan flint
förvandlas. Spegel Guds verk 110. thet.. „
til hårda flinten blifver. Ders. 112.
qvinno-hiernor Ei hisna klifva up på lärdoms högsta
klint Och ätza (etsa) sina namn i evighetens
flint. Kolmodin Qy. sp. 1:239.
Flintebössa, f. Musköterna voro af tvenne
väsentligen olika slag, nemligen
Lunte-mu-sketer och Flintebössor. Af de senare funnos
åter flera slag, efter låsens olika
beskaffenhet; vanligast förekomma dock Snappe- och
Sint-# eller Hjullås. Hamilton 114.
Flipa, intr. Lipa. Herman Israell greet
och flipade. Svart Kr. 95. Fast tu nu är
lustigh, medh munnen leer, Innån kort tu
gråter och flijpar meer. Chronander Bel.
D 7 a.
Flis, n. Fliss, grin, åtlöje. [Isl. fliss.]
Jag tycker, solen giör hvar morgon åt mig
flis. Kolmodin Qv. sp. 1:26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
