Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Floteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Floteri
— 213 —
Fly
vlot unde vore, vure — in vlocke u. verde;
se Far.] — 2. Färja. Pontones, flöte, färya.
Var. rer. voc. L 5 b. — 8. Flöte. Han är
lettferdigh lijka som en flöte på watn. L.
Petri Jobs bok 24:18. — 4. Flotta. Sedan
lade alle the Suenske skip in till then
finske flottan, finge honom allan i händer.
Svart Kr. ei. han hade tient snart sagt
på alla utrikes flottar. C. Gyllenborg
Sp rätt h. 85.
Floteri, n. Flottningsanstalt. hafver iagh
innrättat ett annat flooterij i Östredahlerne,
så att mann ... nu bekommer bådhe timber
medh allehanda bränn- och byggningzvedh
(till Falu grufva). HSH 40:59 (1662).
Flotesugga, f. Ostadig qvinna, som
löper omkring, han måste draghas medh een
illa uptuchtat (hustru) och een flöte sugga.
Leuchowius 251.
Flotstock, m. Eg. flytande stock; bildh
en* som flyttar hit och dit, icke är bofast.
en partt aff undersåtherne tage sich store
heman före, icke achtendis hvad store
he-man kräffie och behöffve, som är at åkeren
vell trädis, dijkes och gödis skall, thet doch
sådane flotstocker lithet betenckie eller achte
vele, som icke eller undertiden haffve mere
än en koo eller två, och fördriste sig
licke-vell tage thet bäste heman i landet är, ther
han dhå sitter på ett år, tu eller trij, så
länge han hafver utarmett åkeren, och sedan
... far han ther iffrå, bliffver hossbonden
skyldig affradett, och gifver sich så
anner-stedis och gör ther lijke som han tilförende
giord haffver. Stjernman Com. 1:83 (1546).
een partt bönder, som aldrig tilförende udi
Lapmarken någon handel drifuit haffua, nu
öffuergiffue theres åker och ängh och fara
och flyta kringh om Lapmarkenn, att upköpe
i löndom alle de varor som der kunne
förefalla, och derutaff Cronon ingen rättighett
göre,... huarföre begäre Birkarlerne, att der
sådane flotstockar finnes i landett, att
foug-derne måge haffua macht att lathe dem
up-tage hemanen, som de så godt som ödelagt
haffua, och göre deres rättighet der uthaff.
HSH 39:201 (1606).
Flott, se FI o t.
Flotta, intr. Flotta sig. De bundo
til-hopa några stockar, uppå hvilka de flottade
öfver grafven (till slottet). Mörk Adal. 2: 292.
Flottbar, adj. Flott, flytande, sion är
allenast... tije värkfoot diup ... så att
medelmåttige örlig skip där icke kundhe vara
nog-sampt flottbahre. HSH 35:336 (1656).
Flottbom, se FI o t bom.
Flottetunna, f. Boj. de 4 öre silfver
mynt som dhe för hvarje 12 tunnor
span-måhls uthskieppande pläga til staden för
theras uthsatte remare och flottetunnor
er-leggia. Stjernman Riksd. 2:1685 (1672).
Flot-tiggare, m. Kringvandrande
tiggare. the (munkarne) dagheligen löpa uthi
husen och bidhia om feta almosor, såsom
FlotTiggiare göra. Laurelius Päf. anat. 551.
Flottspån, m. Flytande spån.
Menni-skio fund och glossering, som affledher ifrå
Scrifftennes rettesnöre, icke annat är än
Dreffsand, Flottspån, sticka, Hööstrå som
för-gåtz. L. Petri Dial. om mess. A 7 a.
Fluga, f. Ther aff få wij flugur j
hoffuu-det, wardom vnderlige och sälsinne. P. Erici
4:27 a.
Flugqvast, m. Flugviska. Muscarium,
flugukwast. Var. rer. voc. G 8 b.
Flugsopp, m. Flugsvamp. Helsingius.
Flugvifta, f. Flugviska. han haffuer
fiugovefftan til reedz. Schroderus Hoff.
väck. 282.
Flunsa, tr. och intr. 1. Skumma
grädden af mjölk. — 2. Flyta ofvanpå. Lind
Ord. Jfr Rietz.
FI ur, m. 1. Hufvud[?). Hafva något i
fluren, besoffen, bezecht, betrunken oder
halbtrunken seyn. — 2. Hårtofs, lugg;
okammad person. Lind Ord. Jfr Rietz.
Flurig, adj. Okammad, lurfvig, oborstad.
Lind Ord. Jfr Rietz.
Flux, Fluxt, adv. Mycket, i hög grad.
nogra aff wora swänner ... sigh flux bemerke
lathe medt en ohöffuisk och olideligh mwndh.
Gust. 1 reg. 7:1. förtagit honum tilförningen
så at them haffuer flugx fattas berningen.
8:51. Tagh thet betsta aff hiördenom och
gör en eeld ther vnder,... och lät thet flux
(starkt) siudha. Hes. 24: 5. ondskan och
arg-heeten flux vexer til och förmerer sigh j
verlden. Stjernman Com. 1:187 (1563). en
partt aff them (oxarne) äre flux sultne. Gust.
1 reg. 11:10. fetalien begynner att bliffwe
flux knap opå alle orther. Fin. handl. 9:194
(1556). pestilentien regerer flux i Norige.
Hist. handl. 8. 2: 81 (1566). han war flux
druckenn. 13. 1:221 (1566). han skall hafva
varit flux löösachtig. L. Petri Kr. 122.
vädret var sunnan den dagen och blåste flux.
Tegel Er. 14 hist. 130. Lodian, som flux
gammal var, sänk med dem alla neder mit
uppå elfven. Girs Joh. 3 kr. 101. Ryssen
då var fluxt til land och folk försvagad.
Ders. 89. de . . . fluxt (ifrigt) upmodade
Konungen i Dannemark til krig emot de
Svenske. Ders. 10.
Fly, n. och m. Vattenpuss, kärr, dam.
Flyy, stagnum. Schroderus Lex. 7. Lijn
och hampa rötas uthi flyy (lacunis).
Comenius Tung. 497.
Fly, adj. 1. Flygtig, ostadig, förgänglig.
Flyy, fugax, hinfällig. Schroderus Lex. 65.
aldrig fåås igen Hvad tijdsens flye hand en
gång har röfvat hän. Columbus Vitt. 73.
kryddeqvastar, De pryda täckt sit rumm, men
äre flye ting. Ders. 92. alt timmeligit är
för-gängeligit, flytt och obeståndigt. Comenius
Tung. 966. — 2. Odryg. Pijl och vijde är så
flyy, att de intet synnerligit kohl eller värma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
