Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Flärdaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flärdaktig
— 216 —
Fnaggot
sanning. Schroderus Liv. 484. — 2. Falsk
vara. flerd och onda waror. L. Petri 1
Post. Zöa. skillia godt godz ifrån flerd.
Stjernman Riksd. 2:1898 (1660). — Ordet
förekommer som n. dårachtigt flärd. Spegel
Guds verk 282. jordiskt flärd. Ders. 288.
Flärdaktig, adj. 1. Svekfull, bedräglig,
falsk, ogrundad, fahr han om medh flåkerij
och flärdachtigh förbrådelse (förebråelse,
tillvitelse), ther medh han försöker hans loff,
ähre och beröm at förringa. Schroderus
Liv. 907. — 2. Förfalskad, odugeligit och
flerdachtigt godz. Stjernman Com. 3:319
(1665).
Fläskbänk, se Fliskbänk.
Fläta, intr. Vara flat, klema? hwar och
en trogen granne ... (skall) j hans (den
andres) fall och wilfarelse icke tiya stilla, eller
fläta medh honom. P. Erici 2:21 a. Itt
sidigt och ährligit lefverne består intet uti
krusa och fläta. Verelius Götr. (tillegnan).
Fläteband, n. Hårband. [T. flechtband.]
Om tu flätadhe siw lockar aff mitt hoffuudh
vthi itt fläteband. Dom. 16:18. — Hos
Comenius förekommer ordet i bet. Hufva.
Qvinfolcks kläder äre ... Fläteband (hufva,
hyllicka), Myssa. Tung. 513.
Flätja, Flättja, f. vthi theras taal hörer
man all flätio och galenskap. L. Petri 1
Post. P 8 b. medh Aflat och annor sådana
flettio. 2 Post. 84 b. Flättia, Inertia, Musse.
Schroderus Lex. 21. Dansande, siungande,
skrattande och andre slijke flättior och
öfver-dådigheter. Schroderus filbert. 4:87.
Flätje-, Flättjeaktig, adj. the stålte,
flätjachtighe och förmätne jungfruer råka
uthi okyskheet. Schroderus Albert. 1:26.
strax en qvinna råkar uthi enkestånd, skal hon
hvar och en flettieachtigh prydning affläggia.
3: 29. vij arme menniskior slå nu vårt sinne
på thet som flätjachtigt och uthvertes är.
Kors. 181.
Flod, f. Flytning, fluss. Om enom månne
flyter hans kötz flödh, han är oreen. 3 Mos.
15:3. then som een flödh haffuer, ee hwadh
thet är man eller quinna. 15:33. then hvijta
flööd. U. Hjärne Surbr. 26.
Flöda, intr. så kom stoort regn vppå
och flödde swårligha. L. Petri Krön. pred.
G 3 b. Flödde haffuet in på Sicilien och ...
fördrenckte många städher. J. Rudbeckius
2 Pred. C 4 a.
Flödebäck, m. The hadhe theras
boo-ning vth medh the stygga Flödhebecker. L.
Petri Jobs bok 30: 6.
Flödig, adj. Ymnig. Thet (gamla
svenska språket) är fult aff allehanda märckelige
betydande ord och ordasätt, hvilke alle eller
mästendels kunna optagas, förnyas och så
maakliga föras i bruk igen. Hvilket icke
allenast skulle göra vårt måål flödigt och
rijkt, uthan och liuft, fagert och prydeligt.
Stjernhjelm Sv. och G. måles fat. föret.
4 b. Ho, som ej dyrkiar Gud, ej följa vill
hans bud, Skall aldrig niuta få en ... evig,
flödig frögd i liufste stiärnetiäll. Warnmark
358.
Floding, f. Flödande, floding af sniön
som smälter. Rudbeck Att. 1:130.
Flödstid, f. Reningstid. Om een quinna
haffuer sina blodhflödh,... skal hon wara
oreen så lenge hon flyter, såsom hon är j
hennes retta flödztijdh. 3 Mos. 15:25.
Flög, m. 1. Flöjel, vindflöjel. Flögh,
aplustre in navibus. Helsingius. Och
han sågh skepet söder vnder öö, Medh
sil-kes segell, förgyllendes flögh. Sv. forns. 1:
166. ett slått, besatt medh förgylta flögar.
1:24. — 2. Flygel? Högre flögen tor hon
(hustrun) til sigh tagha Sampt
hwssbonde-kastet alla dagha. Chronander Bel. D 8 b.
Flögd, f. Fluster. (J fr I n fi ögd, U t
-flögd.) måge the (bina) slippa uth på
flög-den. Colerus 2:90. skal man icke giöra
för stora mundhål ther the vidh flögden
in-flyga. 2:91. man seer... vatnbijn uthe på
flögden. 2: 98.
Flöjt, se Flöt.
Flöjta, intr. 1. Blåsa, spela. Knapen
på oboe flöjtar. Bellman 2:31. — 2. Pipa.
Du (papegojan) var och makelöös at flöijta,
hvissla, siunga Och mångahanda lååt upspela
med din tunga. Rosenfeldt Vitt. 243.
Flöt, Flöjt (Flöjta?), f. Ett slags
fartyg (lastdragare). [T. fleute, Fr. flüte]
Last-skep eller Flöt. — 2 flöter om 120 à 200
läster. HSH 26:231, 232 (1634). fahrkoster,
flöyter, skepp, boyorter, kreyare, skutor.
Stjernman Com. 2:403 (1645). Flöyter uthan
stycken (kanoner). 2:505(1648). fleuter. 3: 83*
(1671). lastdragare fleijter och boijortar. 4:
209 (1679).
Flöt, m. Flöta, f. Flöjt. Tibia, flöta, pipa.
Var. rer. voc. 0 3 b. Orgor bestå aff pijpor
och flöter. Comenius Tung. 775. Tu en
mästar är at blåsa oppå flöt. Borneman 2.
Flöt, Flöter, f(?). Grädde. [Isl. flautir,
f. pl.; D. flöde.] flööt, flos lactis.
Comenius Tung. index. Smöret kärnas af grädda
(flöter). Ders. 416. Flöter, pingue lactis, flos
lactis. Helsingius. Flöter och smör skall
höra tigh till. Tisbe 35. En mjölkskål, hvaraf
hon ej ännu skummat flöten. Livin 124.
Flöte, n. Flöde, vattendrag? [T. flut;
Mnt. vlote, vlude] Ty kan man jorden it
land-vatnigt kloot väl kalla, Emedan vatn och
land så konstigt sammanfalla ... han (Gud)
i jordens sköte Haar lagt så mångt it haaf,.
så mångt it nääs och flöte. Spegel Guds
verk 91.
Flotta, tr. Flytta. Han flötter iordena
vthaff sitt rum. L. Petri Jobs bok 9: 6.
Fnaggot, adj. Fnasslig? skal man
al-tijdh hälla nogot lijtet miölk uthi badet...
så blifva the (späda barnen) icke så
fnag-gotte på kroppen. Schroderus Mod. sk. 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
