Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fostersäd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fostersäd
— 222 —
Fotknekt
som förderffuen och förskingren min
fooster-hiord, sägher Herren. Jer. 23:1.
Fostersäd, f. Säd, sädesvätska. the . ..
leffde (lemnade) werldenne foostersädh. L.
Petri Sal. vish. 14:6.
Fostra, f. (Hemmafödd trälinna.) [Isl.
fostra.] Jfr Schlyter Gloss. the som
något skulle draga tilsamman, til at kläda och
smyckia thig (Sv£nska språket) medh, thet
vända the til dijne fostrur och ambatar (d.
v.s. vissa främmande språk). Stjernhjelm
Sv. och G. måles fat. föret. 3 b.
Fostra, tr. Gifva di. een amma foostrar
sijn barn. 1 Thess. 2:7.
Fostran, f. Fostring, uppfostran. Lind
Ord.
Fostre, m. Fostrare. [Isl. föstri.] Sådana
(som plundra kyrkans egor, låta kyrkor
och skolor förfalla o. s. v.) äro icke
kyr-kionnes fostrar och ammor, som Gudh Esa.
49 thet fordrar, vthan hennes bödhlar och
diefflar. P. Erici 2:334 b.
Fot, m., pl. föter. Låter två idhra föter.
7 Mos. 19:2. stöta föternar. Job 12:5. —
1. Draga f., se N imma 1. Hålla f.,
hålla stånd. [T. fuss halten.] wij j
ound-wikelige farligheeter skole halla foot. P.
Erici 1:104 a. — 2. För f., i grund, droogh
med en ganska stoor häär in i Skåne, brende
och skinnade alt för foot. O. Petri Kr. 215.
— 3. Längdmåttet, siw fötther i längdenne
och tree fötther i breddenne. O. Petri Kr.
82. Graffuerna om Jerusalem haffue warit
. . - fyretiye fötter diwpe. Lælius Res. 1: 45.
Fotafall, Fotfall, n. Knäfall. [T. [-fuss-fall.]-] {+fuss-
fall.]+} görom Herranom Gudi ett ödmiukt
footafall. P. J. Gothus Rel. art. 169. han
skal icke förmå mig ther til tvinga, at iag
... giör för honom något buckande och
fota-fali, Peringskiöld Heimskr. 1:614. de
Rewelske ... besökte Konungen i Sverige
om hielp och med fotfall gofvo sig under
honom. Tegel Er. 14 hist. 49. stijgen up
I alle, som liggen här å bee, Ehrt footfail
skall lända ehr til gode. Eurelius Vitt. 94.
vi hade förrättat vår vördnad med tre
gångers fotfall. 4s. Ban. 1:133.
Fotangel, Fotångel, n. Podager. Ichten
(gikten)... i fötterna kallas footsiuka
(foot-angel). Comenius Tung. 309. huru långt
skulle tu draga effter itt sådant warmt badh,
ther tu tina spetteisko eller footångel kunde
qwitt warda? P. Erici 2:11 a. Podagra eller
footångel. Gyllenius 21. —Jfr Potångel.
Fotatrod, Fotatråd, Fottråd, n. Hvad
som trampas under fötterna. [Isl. föttroö.]
Wij äre såsom werldennes affskrap och
hwars mans fotatrodh. P. Erici 5:129 b.
blij alt fort och fort hvars fotetråd och
tross-knicht. U. Hjärne Vitt. 152. sjelfvilligt
göra sig til verdsens footetråd. Columbus
Ordesk. 10. qvinfolcks frieri, thet lyckas
aldrig väl: Hon blir tå för sin man ett fota-
tråd och träl. Kolmodin Qy. sp. 1:104.
Han oss til fotatråd, til blygd för verlden
giort. 1:531. Det är skam, at en förnuftig
menniskia skall vara ett fottråd (en lekboll)
för alla olika händelsers lopp. Dalin Arg. 1,
n. 7. — Jfr Fotträd.
Fotbjelle, n. Fotsula. Alt rwm ther
idhart footbielle på trädhandes warder. Jos.
1:3. Presternar ... stigho vp vthu Jordan,
och trädde medh theras footbielle på torra
landet. 4:18. tijn footbielle skola ingen huilo
få. 5 Mos. 28:65. Herren gaff them
(motståndarne) vnder hans footbielle. 1 Kon. 5:3.
Fotera, intr. Färdas till fots. The budt
eller breffdragere thu sänder her emellen
måge wäl fothere ... eller och halt ther en
lijthen bååt... som the kunne fare her
emellen, när opit wattn bliffwer. RR 18/« 1544.
Fotfällig, adj. Knäfallande. [T. [-fuss-fällig.]-] {+fuss-
fällig.]+} tvinga tyrannen til en fotfällig
af-bön. 4s. Ban. 1:319. tusende solar måste
blifva för hennes skiönhet fotfällige. 1:328.
hos gudarna ... fotfällig tacksäjelse afläggia.
1:540.
Fotfälligt, .adv. Med knäfall, på knä.
hon fotfälligt anhåller om nådigt beskärm
emot alla den förgiftiga missgynsamhetens
pilar. 4s. Ban. (företal), han fotfälligt
tackade för så nådigt sina ords uptagande.
1:303.
Fotfästa sig, refl. Få fast fot. de
Påf-veske ifrån Östersjön, der sig icke at
fot-fästa, bringas måtte. Lönbom Hist. arch.
5:27 (1629).
Fotfäste, n. Grundval, hwar vppå ståår
hennes (jordens) fotafeste? Job 38:6.
Fotgryta, f. Gryta med fötter (i
motsats till Kullgryta). [Isl. fötagnjta.]
kwl-grytor oc fotegrytor. Gust. 1 reg. 1:175.
Fotgå, tr. Bleff befunnitt uti sanningh,
när såsom vij dess (hemmanets) ägor
foot-gått haffua, att der till ähr intet meera ägor
än såsom vedh pass V12 tynnelandh sädhe.
Hallenberg Handl. loo (1615).
Fotgängare, Fotgängare, m. 1. Gående
bud. att footgångere förordnes ifrå dhet ene
fögderij till dhet andra, som skaffa breffuen
väl fram. A. Oxenstjerna (HSH 26:273).
— 2. Betjent, lakej (som till fots följer sin
herre). Apostlarne ... Christi sendebodh och
footgångare. P. Erici 5: 62 b. Altid folgde
honom (Cimon) en fotgengare med
penningar, at han strax mötte hafva til handz at
them torfftigom gifva. Svedberg Casa 683.
(Pedissequus, Com. Nep. Cim. 4.) — 3.
In-fanterist. [Mnt. votgenger.] een fänicke
vnge knechter som tå kallades fotegongare.
Svart Kr. si. alt wort kriigxfolk ... baade
knechter och fotgongare. Gust. 1 reg. 2:106.
Fotkläde, n. Matta. [Isl. fötaklædi.]
foothe clädhe under Kongl. Maj:tz stool.
K. br. 8/a 1561 (Tegel Er. 14 hist. 323).
Fotknekt, m. Infanterist. [Mnt. vot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
