Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frånlägen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frånlägen
— 234 -
Frän
Frånlägen, adj. Aflägsen, the landskap,
som långt frålegne voro. Hammerus 87.
Frånockra, tr. Genom ocker afhända.
theras medhborgare skulle them theras
egendom ifrånåckra. Schroderus Liv. 167.
Frånsaga, f. Tradition. [Isl. fräsaga.]
Sådana forntidens minnen funnos til någon
del qvar, dels i skrifter, dels i frånsagor.
Celsius 1 Kyrk. 6. frånsagor eller
traditioner. Ders. 7.. en beständig frånsaga hös
de gamla sade dem, huruledes alla de gudar,
som i Österlanden dyrkades, voro komna
ur Phrygien eller mindre Asien. Ders. 32.
Frånstadd, p. adj. Frånvarande. Alle
så wel fråstadde som närstadde. L. Petri
Sal. vish. 11:12. the honom ... wyrda mötte
så fråstaddan som när staddan. 14:17.
Fråntränga, tr. Undantränga, fråntvinga.
the mötte komma til sith rettha arff igen
som them haffuer varitt fraatrængdt. Gust. 1
reg. 4: 68.
Från varlig, adi. På afstånd varande.
han flydde icke allenast hans närvarlighe
samtaal, uthan och hans från vari ighe åsyn.
Schroderus Liv. 667.
Frånvända, tr. 1. Taga ifrån en och
gifva åt en annan. Gudh haffuer fråwendt
wårom fadher hans rikedomar til oss. 1
Mos. 31:16. — 2. Afvända. {han) wille
frå-wända landzhöffdingan aff troona. NT 1526
Ap. gern. 13:8.
Från vändning, f. Afvikelse, wij synde
wetande ... medh fråwendning jfrå wår Gudh.
Es. 59:13.
Fråssa, tr. Glupa, sluka, tigh bör icke
liffua som itt swin, som legger sigh så nedher
j hoon, lijka som thet altsammans allena j
sigh fråssa wille. L. Petri 1 Post. H8a.
Fråssaktig, adj. Fråssande, glupsk, wij
skole icke wara neppe, fråsachtighe och
giruge. P. Erici 2:196 b. frossachtigt och
vellustigt lefverne. Svedberg Sabb. ro 2:
1642. the kinpösota (förmenas) vara
fross-achtige. Comenius Tung. 284.
Fråssan, f. 1. Fråssande, tärande, intet
. .. moot tijdzens fråssan duurar. Wexionius
Sinn. B 3 a. — 2. Fråsseri. fråtzan och
drinckerij. P. Erici 5:206 b. Verlden leffde
i vellust, girugheet, svalgh och fråtzan. P.
L. Gothus Undervisn. 340.
Fråssig, adj. Glupsk. [T. frässig.]
Räfven ... är itt fråssigt creatur. Colerus 1:
365. Svijn är ett frossigt creatur. 2: 204. den
frossiga spinnelen. Linné Tal 8.
Fråssighet, f. Glupskhet. man måste
icke gifva them (hönsen) så mycket som the
begära, för theras frossigheet skull.
Colerus 2:198.
Fråssning, f. Fråsseri. NT 1526 Rom.
13:13; Gal. 5:21.
Fräck, adj. Rask, hurtig, käck. Den
tappre fräcke Mars, så krafftig uthi strijd.
Lindschöld Vitt. 148.
Fräjd, f. Hurtighet, kraft, tapper het.
dughligit och hälbreghda folk må komma
under hans regemente, och icke krymplingar,
åldersteghne och siuke, som all fräghd och
mandom är förgången. Gust. Adolf Skr.
12. frägd och mandom, som I ... uthi thenna
framledne feigde bevist hafven. Ders. 160.
Fräjdig, adj. Djerf, hurtig. (Jfr
Frejdigt.) theras ... friska och frägdige modh
och sinne. Sylvius Curt. 115.
Fräken, adj. Tapper, modig. [Isl. frækn,
frækinn.] hoo som fräken är han moste
mest i fara. Spegel Guds verk 278. Fram»
trädde hvar för sig, doch icke mycket fräkne,
Thet är, ei väl til modz. Tillsl. par. 98
Frälsare, m. Räddare, befriare. Herren
vpweckte them (Israels barn) en frelsare
som them frelste ... och han wardt Domare
j Israel, och drogh vth til strijdh. Dom. 3:9.
Efter AbiMelech kom vp en annan Frelsare
j Israel. 10:1. Han (Gud) är en Frelsare
och nödhielpare. Dan. 6:27.
Frälsdom, m. Frälsning, befrielse, the
Musers uprättelse och frälsdom.
Stjernhjelm Parn. tr. 3: 2.
Frälse, n. Frälsning, räddning. Det
enda, som han ännu hade till sitt frälse, var
et litet smickrande hopp till... konung Erik
af Dannemark. J. G. Hallman 18.
Frälserman, m. Frälsare, han är hela
verldennes sanne frelserman. P. L. Gothus
1 Uti. Bb 4 b. vår frelserman Christus.
Schroderus Hoff. väck. 115.
Främja, tr. 1. Få fram, utföra,
verkställa. the haffua fremdt sin wilia. L. Petri
Dryck. C 2 a. — 2. Hjelpa, gagna, man thet
.och thet tagher sigh före, menandes skola
ther medh främia sigh, doch när thet
kommer alt om kring, så haffuer han giordt mera
skada än gagn. L. Petri 1 Post. U 4 b.
Främja, f. Främjande. Sitt värff til
mehre fremie och framgång, förmälte
Nicander ... Schroderus Liv. 525.
Främmermer, adv. Ytterligare, vidare.
Fremmermeer käre godemenn tuiler oss
inthet at eder allom vell vitterligit är
huru-lunde ... Gust. 1 reg. 10:120.
Främmest, adv. Längst tillbaka, tidigast.
[Isl. framast, fremsi.] döpilsen icke meer
än ena reso, och mestadeels fremmest j
menniskios liffuerne giffs. L. Petri Vigv.
C 2 a.
Frän, adj. 1. Om lukt och smak. frän
bock. Messenius Disa 37. freent flesk.
Comenius Tung. 329. then fräna traan.
Spegel Guds verk 190. frän i lucht. Öpp.
par. 26. sedan the (getterna) löpa, äro the
frähne, duger tå theras kött intet. Risingh 72.
— 2. Om ljud: skarp, skärande, skrällande.
syrsans fräna ljud. Bellman 4:76. Hör,
mot dess (stoets) fräna skrän hur bygdens
hingstar svara. 2:151. Trompetens fräna ljud.
2:170. — 3. Otuktig. (de Lutherske predi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
