- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
235

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fränhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fränhet

— 235 —

Fröken

kanterna äro) rätte Bystwtar och fräne boffwar.
Ernhoffer 107 b. skörachtighe, fräna, och
illaluchtande gaturennare och horeiägare.
T. Johannis Fästn. H 7 a.

Fränhet, f. Otukt. edher groffwe
frän-heet. Ernhoffer 107 b.

Fräsa, intr. och tr. Frusta. [Isl. frysa.]
Han (hästen) ... frääs som han wille beröma
sigh. Job 39:23 (glossa). i Nordan ... Ther
som biörninnan fräser frost. Stjernhjelm
Fredsafl. 12 intr.

Fräsare, m. Svärmare (raket). Lind Ord.

Fräta, tr. Äta, förtära, gnaga.. [Mnt.
vreien, T. fressen.] en dåre knepper
samman hendernar och fräter sitt kött. Pred.
4:5. hwadh floghmatken bliffua låter, thet
fräter lwsen. Joel 1:4. en frätande eeld.
5 Mos. 4: 24. Jagh ... tijgher om glädhena,
och moste fräta mina sorgh j migh. Ps. 39: 3.
Tins Hwss nijtelskan haffuer frätet migh.
Joh. ev. 2:17. Skal tå swerdet fräta (frässa)
vthan enda? 2 Sam. 2:26. them skulle
dieffuulen fräta, och heluetit vpsluka them.
P. Erici 3:35 a. andfoglar och ancker fräta
mer än the värde äro. Risingh 76. Ohyra,
matk, gräshoppors hähr, The fräta bårt hvad
jorden bär. Svedberg Vitt. 86. — Frätas,
dep. = Fräta. om j medh hwar annan
bitens och frätens, så seer til at j icke
ymp-som aff hwar annan vpätne warden. Gal. 5:15.

Fräta, f. Frätning. Götiska språket ...
är af arilds eller urålders fräto ... allramäst
förvarat. Björner Kämp. företal 3.

Frätare, m. Gnagare, ätare. iagh wil
för idher straffa frätaren, at han icke skal
förderffua fruchtena på markenne. Mal. 3:11.
menniskio kötz frätare. L. Petri Sal. vish.
12: 5.

Fräteri, n. Fråsseri, glupskhet. [Mnt.
vreterie.] Til fräterij är ulfven en herre.
R. Foss 411.

Frätisk, adj. Fråssande, glupsk. [Mnt.
vretesch, T. frässig.] Med frätiskom och
spottiskom skrymtarom bitto the sina tender
tilsamman offuer mich. Dav. ps. 1536 35:16.

Frö, Fröd, Fröde, f. (?) och n. Groda.
Rubeta, frödh, groo, clotza som är altijd på
landet vnder buskar och annorstedz. Var.
rer. voc. Q 2 a. fröde, rana, ranunculus.
Comenius Tung. index. Målaren ... hadhe
welat måla en padda, och bleff ett frödh aff.
Ernhoffer 93 a. effter frödhen ändeligha
måste wara en padda. Ders. Tå the Christne
på marken döde Lågo, äfven som gifftade
fröder. S. Brasck Ap. Gern. C 4 b. Refver,
ther på fisk eller frödar til bethe sättias.
Risingh 91. sättie på kroken ... fröar.
Colerus 1:67. En af de värsta trollgudinnor
Omskapte henne til en frö, Fast häldre til
en liten groda. Dalin Vitt. 5:30.

Frö, tr. Förkyla. Jag frödt mina fötter.
Frödde händer. Frö sig. Lind Ord. Jfr
Rietz s. 165.

Fröa, Fröda, Fröja, tr. Befrukta, göra
fruktsam. [Isl. fræa, frjöa, frjöva ] affmålas
Osirs beläte under en menniskio lijknelse
med en rätt standare (erecto pené), betydandes
des krafft at fröa och beså all ting.
Rudbeck Atl. 2:311. träd och gräs, så länge the
äre späde och klene, fröda the intet; när the
komma til sin laga vext och ålder, bära the
frucht. Lindestolpe Matk. 72. Befruchtar
någon at sädeskornet är icke frödt, han kaste
thet i vatn, ty om thet siunker, så är thet
matefult. Colerus 1:99. Hon (Venus) fröyar
hela jorden. Spegel Guds verk 169. han
öfver alt först ymnog säd utströdde Med ett
sitt almachts ord, som ock then samma frödde,
At hon i rättan tid och efter handen mogen
Blef färdig til sin skiörd. Ders. (1745) 98.

Fröasput, n. Grodrom. [Fsv. sput, spott.]
Tvätta tina skorfvota händer i fröasput för än
thet qvicknar, så helas the. Colerus 1:44.

Fröde, f. Studium, diktan och traktan?
[Jfr Isl. frædi, kunskap, lärdom.] Thet bör
tå Konungar ei hålla för sin fröde, Så föra
ståt, at the all visthus lemna öde. Spegel
Sal. vish. 37.

Frödur, adj. Fzs, förståndig. [Isl. frötr.]
iag tig än bemödar Med några lärdoms ord
som göra tig vist frödur. Spegel Guds
verk 295.

Fröjdarik, adj. een glädhsam och
frögda-rijk högtijdh. L. Petri 3 Post. 83 a.

Fröjdavisa, f. han qwädher them en seger
song och frögdawijso. Uti. på Dan. 548.

Fröjdeld, m. Fyrverkeri, låta frögd-eld
brinna. Stjernhjelm Fägnesång. Tenda
upp här och där mång vidt-uthlöpande
frögd-eld, Hvilken som flychtiger blix skal fara
bland skyernas volkrar, Vrängias i ring och
i kårss, giöra smäll, nidfalla som stiärnor.
Leyonstedt 17.

Fröjdeligen, adv. Med fröjd, han spratt
up aff glädie och begynte frögdeligen le.
U. Hjärne Vitt. 32.

Fröjdeskall, m. thenna frögdeskall och
lycksaligheetz önskning, Viuat Rex, viuat in
æternum. A. Andreæ Försp. till Uti. på
Dan. b 7 b.

Fröjdig, adj. Glad. [T. freudig.] Han
gick medh frögdigt modh til döden. P. J.
Gothus Tål. H 5 b. på lust och frögdige
dagar Skal tig ey vara brist. Stjernhjelm
Here. 87. Gudh ... honom ett förnöyeligit
sinne och i alt ett frögdigt gemöte hade
förlänt. Columbus Poet. skr. P2b. them
tunglyntom ok altijd surmulnom är ock här
i verlden alt tungt af them sielfvom förelagdt,
som thet tvert emot them blijdsintom ock
roligom allting faller frögdigare. Vitt. 123.
Hon har i täckan kropp ett ädelt sinne burit,
I gladt gemöte vist en frögdig anda bo. C.
Rudenschöld 338.

Fröken, f. [Mnt. vroichen, vrouken,
vrowken; T. frauchen.] Fröken kallades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free