Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frökenskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frökenskap
— 236 -
Fulfal
fordom Konungadöttrar. Svedberg Schibb.
458. Ther thet sigh ... kunde tildraga, at H.
K. M. medh någhon vthländsk Furste,
förmedelst hans Dotter eller Syster, sigh vthi
echtenskap förloffuade, skole och wele wij
... then samma Fröken eller Furstinna med
liffgedingh eller mårgongåffua . . . försee.
Gust. 1 reg. 3:37. Woro the (konungens
blifvande barn) ock Fröker, så skole the ...
i sinom tijd med brudskat... försorgde warda.
Ders. Hertug Magnus till Sassenn ... (och)
en vtaff hans käre barn Frowkenn Sophie.
11:181. Then stormächtigste höghborne
Furstinna och Fröken, Fröken Christina, Sveriges,
Göthes och Wendes uthkorade Drottning. —
Christina . .. Storfurstinna til Finland,
Hertiginna uti Estland och Carelen, Fröken öfver
Ingermanland.
Frökenskap, n. Kom, ädla (hoffröken)
Schönström bland de gifta, ... Farväl med alt
ert frökenskap. Dalin Vitt. II. 4:179.
Frön, adj. Skör. Lind Ord. Jfr Rietz.
Frön het, f. Skörhet. Messingen ... kan
för sijn frönheet skull allenast giutas.
Comenius Tung. 100.
Frösa, f. Frossa, frösa, febris, hectica.
Comenius Tung. index.
Frösam, adj. Befruktande, fruktsam.
[Isl. frjösamr.] frösam värma. Stjernhjelm
Fångne Cup. 5 intr. then frösamme Pax.
Fredsafl. 19 intr. Uti thet Morgon land fyr’
hufvudströmar flöto, Som all den sköna tracht
mäd frösam fuckt begiöto. Columbus Poet.
skr. Alb.
Frost, n. Frost. [Isl. frost, n.] Samma
natten kom så starckt fröst. Svart Kr. (2.
Fubba, tr. Narra, lura. [Jfr T. föppen,
fuppen; E. fob.] som han andre tubbar, Så
veet man och it strek, ther med man honom
fubbar. Spegel Guds verk 229.
Fuglare, Föglare, m. Fogelfängare.
[Isl. fuglari, Mnt. vogeler, T. vogler.]
fuglare. K. br. 19/c 1618. Wor siel är
vnd-sloppen såsom en foghel vthu föglarens
snaro. Dav. ps. 1536 124: 7.
Fugleverk, n. Fogelfänge. [T. [-vogel-werk.]-] {+vogel-
werk.]+} een godh och flijtig hwshållare ...
kunde göra sig gagn uthaff... fiskeleekar,
fuglewerck och annat. Brahe Oecon. 61.
Fukssvans,m. [T.fuchsschwanz.] 1.
Räfsvans. (Afunden) Alt viskar öfver med en
fuchssvans oförmärklig. Stjernhjelm Parn.
tr. 2: 7. Hvad godt hoos them finnes, ondt
ther om the hviska, Fukzsvantzen ther öfver
the oförmärkt viska. Törnevall C 5 b. —
2. Räfkrok, knep. är wor willie attu tager
tig wäll tiil ware för hans fuxszwenszer.
Gust. 1 reg. 11:168.
Fukssvansa, intr. Lisma. [T. [-fuchs-schwänzen.]-] {+fuchs-
schwänzen.]+} begynna att fuchsvantza eller
hyckla medh honom. J. Rudbeckius Kon.
reg. 107. sådant folck intet fehlar, som för
honom smickra och fuckssvantza. Laure-
lius Påf. anat. 108. hvad lärer man uthi
theras hoff annat än. fyllerij, simulera, liuga
och bedragha, skrvmta, fuxsvanssa, förtala.
Ders. 240.
Fukssvansande, n. Lismande, til hofva
är list, bedrägerij, falskheet och
fuchsvant-sande gäfft och gängse. Schroderus
Hof-lef. 145.
Fukssvansare, m. Lismare. [T. [-fuchs-schwänzer.]-] {+fuchs-
schwänzer.]+} Öghnetienare och
fuchssvantz-are äre i hofvet täckelighe. R. Foss 2.
Furstarna förföras uthaff fuchssvansare.
Schroderus ßoflef. 162. Konung Johannes ... lät
sigh hèelt och hållit aff sin fuchssvantzare
Alvarez de Luna, en ähregirigh man, regera.
P. Brask Puf. 48.
Fukssvanseri, n. Lismeri. [T. [-fuchs-schwänzerei.]-] {+fuchs-
schwänzerei.]+} Eleasar medh sitt
fuxsvantz-ery. Beronius E_3a.
Fukter, pl. 1. Åtbörder, kaprioler. han
sätter fingren ved näsan och giör åtskilliga
fuckter, som marquera at han är mycket
affairé. Modée Fru Rangsjuk 76. Tackan
gör små Spanska hopp, Gumsen gör små
fukter. Dalin Vitt. 3:299. han gör fukter
Med hufvud och hand och fot. Bellman
3:32. Tusende fukter, Krumsprång och
bugter Gör han, behändig och snabb i sitt lopp.
3:185. — 2. Upptåg. Under Matthias
regering togo the onde fuchterne uthi Tydskland
mehr och mehr öfverhanden, hvilka .. . uthi
en förskräckeligh kranckheet aff ett trettio
åh ra krijgh uthbrast. P. Brask Puf. 314.
Fuktig, adj. Smord, drucken, en flock
af fuchtige bröder. Stjernhjelm Here. 195.
fuchtigt folk. Spegel Guds verk 123.
Ful, adj. • [Isl. full, Mnt. vul, T. faul.]
1. Rutten, skämd, stinkande. Watn som
stille står, ehuru clart och rent thet är, såå
bliffwer thet doch lijkwell fwlt. L. Pet.
Gothus 49 b. när han (luften) är i sumpig
ort insluten, Tå blifver han med hast
för-giftig, fuul och rutten. Spegel Guds verk 66.
— 2. Oren, ond, led. then fwle anden är
vthfaren aff menniskione. NT 1526 Matth.
12:43. gaff them makt offuer the fwla andar.
10:1. besatt medh then fula andan. Ders.
Marc. 1:23. Gack bort tu fwle dieffuul. O.
Petri Sal. D 3 a. then fuule tyrannen.
Phrygius Agon 25. — 3. Lat, trög. en
from menniske wtan Corsset wardher letligh
fwul och trögh. L. Pet. Gothus 49 b. Hör
fort, tagh i, tu fuhle lathund. Dalius Hec.
B 5 a.
Fulfal, adj. Till lågt pris; af ringa värde.
[T. faulfeil, se Grimm Wört.] thett wij
skulle säliat (smöret) så fulfalt, som thet nw
gielder, äre wij ecke til sinnes. Gust. 1 reg.
8: 348. uj icke hölle wår spannemåle her i
rigit mere owerd eller fulfall, än annerstedtz
skeer. 13:255. allehånde köpmandzwarer ...
som våre vndersåter årligen her aff rikit
skeppe vtöffuer åth Tyske städerne, holles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>