Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fånga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fånga
— 245 —
Fäderlig
än som trugh och våld. Schroderus
Liv. 42.
Fånga, tr. Få. Jerusalem . .. haffuer
fån-git dubbelt aff Herrans hand för alla sina
synder. Es. 40:2.— Part. Fången, se Få 1.
Fånga, intr. Få framgång, lyckas, hjelpa.
endoch ther öfver (kyrkotiondens
förminskning) förr thetta ähr som åfftast klagat, och
fuller Ordningar öfver giorde, lijkväl hafver
thet här til intet velat fånga, uthan mehr
och mehr sigh förvärrat. Stjernman Riksd.
2:955 (1638).
Fångahus, Fånghus, n. Fängelse.
Car-cer, fengelse, fångahws. Var. rer. voc. P 2 b.
the äro allesammans besnerde vthi kulor,
och bortgömde j fångahws. Es. 42:22.
ka-stadhe han them in j innersta fångahuset.
Ap. gern. 16:24. Fånghus föga behöfs, der
lagen Iydes af alla. A. Nicander Vitt. 186.
Fångebod, f. Fängelse, kasta någhon
i tornet eller fångebodhen. Helsingius.
Fångelig, adj. Fängslig, fången. [T.
fänglich.] löös person, som löper kring
om landet husbondalöös, skal... fongelig
antagen blifwe. Landt. instr. 2 (1555).
Fångenskap, Fångskap, n. et
orättmätigt fångenskap. M. Stenbock (Lönbom
Anek. 2:145). han kom utur fångenskapet.
C. Gyllenborg Sprätth. 116. i vårt
fångskap vij på vår förloésning bidet.
Borne-man 45.
Fångeskog, m. Skog till gärdslefång,
bränsle, byggnadsvirke o. d. torp och
nybygge på allmänningarne inkrächta sig mehra
af allmänningarne, än them är af
begynnelsen tilsynt, ... så at intet blifver för
häradet öfver til fångeskog. Stjernman
Riksd. 2:1649 (1672).
Fånska, f. Fånighet, yra, joller,
"fantasteri’" (Stjernhjelm Ordl. till Here.).
Vijn är en qvalm, ett moln uti druckne
mans hvimlande hierna, Som den skiära
förnuftsens sool så styggliga duncklar,
Dunc-klar i tökn, i vahnvett, i dårheet och
barnsliga fåhnsko. Stjernhjelm Here. 347.
Fånytteliga, -en, adv. 1. Onödigtvis.
Huilckin szom fånytteliga forödher, forspiller
eller vtkastar herrans kost, öll, bröd,
fetta-lie. Gust. 1 reg. 10:135. — 2. Utan gagn.
the haffue dog kosted så monge penninger
fånytteligen vpå same befestning. Gust. 1
reg. 12:240.
Fånyttig, adj. 1. Onyttig, onödig. [Isl.
fänytr.) wij icke skola bruka för mong
fåånyttogh oordh j wåra böner. O Petri
Men. fall F 6 b. thet oskiekelige regiment
som en tijd long haffuer varet vdj edert
closter med myken fånyttog fortærning. Gust.
1 reg. 4: 312. — 2. Ohöflig. the Lybska...
pucka flux vthann alla motto mett theris
få-nyttoge mund. Gust. 1 reg. 8:260. the mikit
haffue brukat theris fånyttige mwn opå oss.
9:4. Jfr Onyttig.
Fårahydda, f. Fårhus. Hwj bleffstu j
tinom fårahyddom, til at höra hiordanas
bräkiande? Dorn. 5: 16. han kom til the
fåra hyddor widh wäghen. 1 Sam. 24: 4.
Fårastall, n. Fårhus. iagh skal göra
...Ammons barn til fårastall. Hes. 25:5.
Fåre, m. Aprilis, Fåre: April månat.
Bonde-pract. B 8 b. (Se Rietz Fare; Kalkar
Fåremåned.)
Fårfall, n., se Fall.
Fårkona, f. Fårsköterska (vid en
kungsgård eller ett större gods). Hallenberg
Mynt. 246 (1541).
Fåssa, intr. F. vid, komma vid, vidröra.
han sin båga hastigt spände, Och lade
kåll-ven på; men fåste knapt vid pinn, Förr’n
snälle pijlen foor ... Brobergen 280. Jfr
Vid fås.
Fåtalig, adj. Fåordig. I sitt taal är han
alffuarsam, måtteligh och fååtalig. A.
Simo-nis T 4 b. Rörek var tå fåtalig och svarade
kort... til thet som man frågade honom.
Peringskiöld Heimskr. 1:487. Grefve
A-scheberg var ... snarare fåtalig än mångordig.
Nordin (SAH 1186 3:459). De gamle
Svenske voro fåtalige; men tungomålet var
sin-rikt och kärn fult, så at korta och få ord
innehöllo mycken mening. Dalin Hist. 1: 220.
Fåtsai, f. Qyinnoblygd. [T. fotze.] Lind
Ord. Jfr Rietz Fotsa, s. 158.
Fått, adj. neutr. = Af få 11. [Isl. får, n.
fått.] dhe hafue fått deris redheliga
betalning öfver och icke fått. Gust. 1 reg. 7: 65.
Fåvis, adj. O förståndig, enfaldig. [Isl.
fåviss] kwnne wij icke tro ath saadanth
breff ær wtgongit aff allés eders samtyckio,
wtan aff nogra faawise som sig haffwa lathit
förföra. Gust. 1 reg. 2:117.
Fåvisliga, -en, adv. tu går til så
fåwijs-liga som Israels almoge giorde tå the
be-gierade aff Aaron at han skulle göra them
Gudar. L. Petri Vigv. B 3 b. huru
fåvis-ligen han bar sig åt. Peringskiöld
Heimskr. 1: 643.
Fåvitskhet, f. Fåkunnighet, oförstånd.
Gudh haffuer offuerseedt här til dags sådana
fåwitskheetz tijdh. Ap. gern. 17:30.
Fåvitskliga, adv. om iagh wille beröma
migh. så giorde iagh intet fåwitskligha, ty iagh
wille säya sanningen. 2 Cor. 12: 6. the
fåweskliga båro sigh åt. L. Petri 4 Post.
34 a.
Fä, n. tå kom Saul vthaff markenne
gångandes baak effter sitt fää (sina oxar).
1 Sam. 11:5. Tagh en kalf aff fäät
(boskapen). 16: 2. fäät (boskapen) råmar. Joel. 1:18.
Fäaktig, adj. Djurisk, iagh hafver
effter-folgdt mitt kötz lustar och lefvat effter
fä-achtige begärelser. Schroderus Kegel. 265.
kätias är fäachtigt. Comenius Tung. 825.
et fäagtigt vrålande. /4s. Ban. 2: 503.
Fäderlig, adj. Fäderneärfd. [T. v ät [-erlich.]-] {+er-
lich.]+} The haffua ock migh mina fädher-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
