- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
248

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fängsla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fängsla

— 248 —

Färdsmåt

nom j torneth oc hölle honom fengligh.
Gust. 1 reg. 3:126. dw enn tijdh longh
haffuer (honom) hafftt fänckligh. Fin. handl.
10:142 (1566). hann. schulle ther fenckligh
anholles. Ders.

Fängsla, f. Fängsle, n. Fängelse. Jagh
lopp obetenckt, Bleff så in i fengslan stengt.
U. Hjärne Vitt. 69. Setter thenna j fengsle.

1 Kon. 22: 27. the hadhe honom vthu
feng-slet. / Mos. 41:14.

Fängslehus, n. Fängelse. Hooff...Juda
Konungs hoffuudh vp vthu fängslehwset.

2 Kon. 25: 27.

Fängta, intr. .och tr. Ifrigt bemöda sig,
eftersträfva, göra sig mycket besvär för att
få något. (Jfr Rietz.) Tu fängtar aff och
til, at tu må blifva rijk. Sparman Sund.
sp. 202. Jag har fijkt och fängtat, ränt och
flängt. Stjernhjelm Parn. tr. 4 intr han
ei så hastigt, som han fängtar, Kan komma
fort. Spegel Guds verk 168. een fattigh
tiggerska ... som fängtadhe effter thet käre
brödhet. Leuchowius Hl. Bevara mig
Gud, at så stå på min rettighet, at enkian
moste sälja sin endasta ko eller fengta effter
likstod. Svedberg Casa 350. the med
om-kringlöpande och sin anletes svett måste
hoos andra fängta (förskaffa sig) sitt bröd.
Lindestolpe Skörb. 14.

Fänika, Fäneka, f. [T. fähnchen.] 1.
Flagga, flagg. Altså skola the ey heller
vthslå theras fäneko på mastenne. Es. 33:
23. — 2. Fana. the haffwe hafft trettio
weldige feniker och tre qwarther sijlke ij hwar
fenicke. Fin. handl. 8:216 (1555). silke
eller cindell, Vtaff hwilket the tå strax giorde
sigh Fänicker. Svart Kr. 18. flygande
fä-nekor. P. Erici 5:114 a. — B. Trupp,
kompani fotfolk, alle fänecker måtte ware fulle,
... som är att femhundrede skole ware vnder
huar fänecke. Fin. handl. 8:326 (1555). En
fänicke knechter. 8:371. Jfr Fana.

Fänikedragare, m. Fanbärare, fänrik.
Signifer, banermester, fenikodragare. Var.
rer. voc. C 7 a. Fänikdraghare, Fändrick.
Helsingius.

Fän ta, f. Flicka, en ung fänta och en
jungfru icke äre enahanda. Ty man holier
thet för en fänta, som icke är mehr än tije
åhr gammal. Schroderus Albert. 1: 21.

Fäpilt, m. Vallgosse. Men, o herde,
tänk uppå, At tu en fäpilt var för thetta, Jag
en fäflicka också. Wivallius 212.

Färd, f. I färde, i delo, i strid, thesse
äro sielffue retta vphoffuet til trättona, och
leggia så sina skul in på the andra, som the
wilia j ferde medh. L. Petri Mandr. D 8 a.
Legd är herde, som ej sig vågar i färde med
ulfven. A. Nicander Vitt. 13. — På färde,
på färdom, förekommande, befintlig, till
hands, the stemplare och forrædare som
thaa paa ferdhe waare j landet. Gust. 1 reg.
3:101. Kong Kristiern som nu så mectig

på färde är. 8: 9. han giffuer honom dubbelt
aff alt thet på ferde är. 5 Mos. 21:17. ingen
frelsare på ferde war. Dom. 12:3. then
helghe Ande war icke än tå på ferde (icke
ännu gifven), Ty Jesus war icke än nu
förklarat. Joh. ev. 7:39. giff migh äta hwadh
på ferde är. L. Petri Sir. bok 29:33. ther
war icke annat på ferde (att insvepa barnet
Jesus i) än någhra gamla syndrugha paltor.
1 Post. F3a. han skulle fa for peninge alt
thet sölffuer ther oppa färdom wore. HSH
24:75 (1516). hans nåde såg siig ingen tröst
på færdhom vara. Gust. 1 reg. 4:201. Hwad
feel war ther thå påå ferdom? O. Petri
1 Post. 26 b.

Färda, f. Fjät, spår. Hästfärda.
Hjort-färdo. Lind Ord. Se Rietz Fäl, s. 129.

Färda, tr. Göra färdig, sätta i stånd.
(Se Rietz Fära.) See wij oc gandzska gerna
ath then qwarn ... bliffuer færdath oc
op-bygdt jgen. Gust. 1 reg. 4:138. Färda
wår-årder, trädestocka, harfwer, biller, wältar.
Brahe Oecon. 101.

Färdefolk, n. Resande, färdefolk
be-höffua j sina reso ... en friskan dryck. P.
Erici 5:25ia.

Färdefos, adj. Reslysten. [Rietz
Fäl-fus, Aasen ferdafus. Se Fos.] Mine barn,
äre j nu färde fooss. Så må i tå draga idher
kooss. Jos. hist. 29.

Färdekarl, m. Uppvaktare på en resa.
skaffades henne (prinsessan) ther til (till
resan) hästar, färdekarlar, tienare och
tiena-rinnor. Sylvius Er. Ol. 366.

Färderesa, f. Resa. honom
(afgudabilder ... bedher han om een godh
ferde-reso. L. Petri Sal. vish. 13:19.

Färdesman, m. Resande. [Isl. [-fertia-màÖr.]-] {+fertia-
màÖr.]+} Gudh haffuer framstuckit sitt ord ...
såsom itt himmelskt blåss, til at vplysa oss
fattighe färdesmän j thenna älendhetennes
mörka natt. Balck Catech. B 3 a.

Färdig, adj. 1. Frisk, återstäld. hon
(den förtvinade handen) wardt ferdigh igen.
Matth. 12:13. the sågho the lemmalösa
fer-digha. 15:31. — 2. Hel, oskadad, the wille
giffua Slottedt vp,... ty ther war ... icke ett
torn rettelige ferdigt. Svart Kr. 91. —
3. Rustad, skall han ridha wår n. herre
vpå sin egen vmkost färdig ... sielff fierde.
Gust. 1 reg. 8:299. han schall rijdha oss
färdiig, mett fem wolgerustade hestar, duglige
karler och sköne harnsk. 11:32. skall han
ridhe v. n. herre ferdiig med vj (6)
rosthnin-ger. 11:40. medh honom woro twhundradhe
tusend som medh boghar och sköld ferdighe
woro. 2 Krön. 17:17. tusend ferdighe män
til strijdh. 17:18.

Färdighet, f. Friskhet, helsa, de lama
och borttagna samt contracte kommit til sin
färdighet. U. Hjärne (Hist. tidskr. 2:266).

Färdsmål, n. Färd. Reesor och
fäls-måål. Comenius Tung. 475.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free