- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
255

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förblistra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förblistra

— 255

Förbrefva

som broen sönder reeff. A. Oxenstjerna
(HSH 33: 89).

Förblistra, tr. Förbistra, förvilla,
förvirra. jtt forblistret wäsende. O. Petri
Svar till P. Gallé A 4 b. bleff så vthaff
Dieffuulen förblistrat, at han skööt ihiel een
from och gudhfruchtigh vng dräng. A.
Simo-nis Cc il a. Thett haffwer förblistrat och
giordt tigh Kompåsen (kompassen) galin.
Ernhoffer 99 b.

Förblixa, intr. Skymta, hastigt försvinna.
[Mnt. blixa, blixtra.] iagh ... hwilkins dagar
snarliga förlöpa, såsom skuggan aff skyyn
förblixar på wäggenne. P. J. Gothus Synd.
sp. B 3 b. The äre allesamman förblixte och
förgångne såsom skuggan förblixar. Ders.
B 7 b.

Förblocka, tr. Förbomma, tilslöto the
sina dörar och förblockade them medh kistor,
bord^och benckar. Laurelius Påf. anat. 441.

Förblomma, tr. Förblommera. [T. [-ver-bliimen.]-] {+ver-
bliimen.]+} war medh them platt intet annat,
än itt skeen, och förbiomat heligheet. L.
Petri 2 Post. 173 b. falske Propheter
vp-komma, och skola göra stoor teekn och
vn-der, och vthi så måtto fergha och förbloma
wilfarelsen. Ders. 319 b. Thetta alt gaf
Belle-nacke före med mong ståtelig och prechtig
ord, till at släta och förblomma Kon.
Chri-stierns onda saak. Kr. 147. itt skalckachtigt,
endoch wäl förbiomat och skijnligit
föregiff-uande. Uti. på Dan. 223. (han) affstryker
them all fikona löff, ther medh the sigh och
theras onda saak pläga forbloma och
öffuer-täckia. P. Erici 2:186 a.

Förblommera, tr. Falskligen föregifva.
Tå kunde han sijn förblomerede och
dich-tade svagheet (sjukdom) icke lengre fördölia.
Tegel Gust. 1 hist. 2:177. •

Förblomstra sig, refl. Upphöra att
blomstra, sådana slagz fruchtträn snarare
förblomstra sigh och döö bort, än de som på
en fast grund äro satte. U. Hjärne Anl. 328.

Förblotta (förblutta), tr. 1. Blotta. [Mnt.
vorbloten.] muren var förblottat och uthan
vacht. Schroderus Liv. 920. — 2.
Ödelägga. Kwng Christiern ... ssaa
skænde-ligha förblutthade thenne staadth, saa ath hær
ligger hwarth annat hws ödhe. Gust. 1 reg.
1:108. — 3. Utblotta. han hadhe ...
förblottat sin skatkammar. Uti. på Dan. 518.
Förstarne blefvo så förblottade, at the ey
förmåtte längre uppehålla sitt krijgzfolck. Girs
Er. 14 kr. 6. Konungen hade utharmat och
förblottat sigh igenom den store bekostnadt
then han hade anvendt på stadsens prächtige
bygning. Schroderus Liv. 48. förblotta
konungen medh trogne män. L. Petri
Kyrkost. A 2 b. tå bliffuer landet medh
pen-ninger platt förblottet. Stjernman Com.
1: 181 (1563). the örligzschep som medh
höffuidzinann äre förblåttedhe. HSH 27:120
(1565). man inthet böör förblotta rijket medh

krijgzfollk. A. Oxenstjerna (HSH 38:454).
hade ock Muskoviten så förblåttat de
Lif-ländska hus på skytt och förråd. Girs Joh.
3 kr. 89. de hafva förblottat hela
konungariken på invånare. Schroderus Uss. D 4 a.
vij uthaf alle medel äre uthi desse förflutne
åhrén förblåttade. Stjernman Riksd. 2:
1384 (1660).

Förblottning, f. Blottande,
blottställande. Här arbetas medh flijt på recruten
(till kriget i Tyskland) så stoor som man
kan uthan rijkesens fahra och förblotning
komma till väga. A. Oxenstjerna Bref 2:468.

Förbiäsa, intr. Bortblåsa, upphöra att
blåsa. [T. verblasen.] wår lijffztijdh
snar-ligha endas, lijka som ett wädher, thett hastigt
förbläser och aldrigh meer återkommer. P.
J. Gothus.

Förblödig, adj. Efterlåten, slapp,
försumlig. han (fogden) är ganske oskickeligen
och förblödig i sin befalning. RR »s1/b 1544.

Förbod ma, tr. Pantsätta på bodmeri.
låtet pantsettia sigh ... gods, som förr åth
androm förbodmat voro. Sjölag 1667 Bodm.
B. 7.

Förbolerad, p. adj. Otuktig,
utsväfvande. [T. verbuh.lt.] en förbolerat och medh
qvinne beläte (T. weibsbildern) förknippat
person. Schroderus Albert. 4:248.

Förborda, tr. Förse med bård, galonera.
[T. verborten.] itt par byxor kosta nu mehra
til at göra låta, än sielffua tyget, ... thet
moste nu så uthhackas, uthstickas,
förbräm-mas, förbordas och genom sömas, så at
rum-pan moste ock om sider haffua sin
uth-stoffering. Schroderus Men. speg. H4a.

Förborg, m. (Se Söderwall). 1. Skans.
Uti eller bredvid fasta städer lades ett kastell
eller citadell; ... ett stycke der utanför var
ibland en förborg, förvard eller särskildt värn
beskansadt, at icke fiendtliga partier så lätt
måtte ränna in under porten. Röding 217.
— 2. Helvetets f., limbus patrum. (Se
Ducange.) han forlossade och vthtogh the
helga fädher vthur heluetis forborg. O. Petri
1 Post. 76 b. Gudh medh Apostlomen wil
föra oss genom stora anfechtingar j heluitis
förborg. P. Erici 2:29 b.

Förborgan, f. Förborgande, vij
cathe-gorice och uthan någon förborgan hadhe E.
K:t låtet veta vår ... resolution. Stjernman
Riksd. 2:1427 (1664).

Förbrassa, tr. Bortfråssa. [Mnt.
vor-brassen, T. verprassen.) Fäderna förspela
och förbrassa them (barnen) thet the skulle
födha och klädha them medh. P. Erici 2r
814 b. then förlorade sonen ... sin arffuedeel
förbrassade. Balck Cateeh. V 5 a.

Förbrefva, tr. Genom bref eller
skriftligen lofva. [Mnt. vorbreven, T. verbriefen.}
synes ther inge sanferdige breeff eller bewijss
opå, att... (han) sådane godz i sanning ifrå
sigh förbrefvet hafwer. RR 22/» 1545.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free