Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förbräma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbräma
— 257 —
Fördel
huars mandz fyretijo m:k, som thed försumer,
och hafve godzet ther till medh förbracht.
Stjernman Com. 1:126 (1552).
Förbräma, tr. Förse med bräm. [T.
verbrämen.] guldeneborder ... til ath
för-bremma en kragha med — at forbremma it
par stromper med. Gust. 1 reg. 8:100.
för-bremmade kläder. Schroderus Kysk. speg.
G 5a.
Förbundt, m. Bundsförvandt. [T. [-ver-bündeter.]-] {+ver-
bündeter.]+} Kongl. M:tt hoos them, hvilke
thes förbunter och vänner ännu äre och
kallas kunne, rijkzens interesse och välfärd
hafver befästat. Stjernman Riksd. 2:1775
(1678).
Förbygga, tr. 1. Tillbygga, huad henne
(iden skänkta jakten) j bygningen fatthas
agtthe wij her lathe forbyggia epther vorth
eget sinne. Gust. 1 reg. 3: 316. — 2.
Upp-bygga, ombygga. Swartzö bygningh måtte
... i thenne sommer thet meste mögeligit
ähr förbygd och färdig giord bliffwe. Hist.
bibi. 1:197 (1572). nederrifva sitt huus och
thet annorlunda förbyggia. Stjernman Com.
1:736 (1619). hon hafver sig tillhandlat...
Munikens hws, och hafver ded ährnat att
latha förbyggia till sitt contentament och
com-moditet. A. Oxenstjerna, Bref 2:403. —
3. Förse med byggnader. Åbo Slott, så wäl
som alle andre wåre gårdher ... skole ähnnu
ytherligere bliffwe förbygde och widh macht
håldne. Fin. handl. 10:173 (1568).
Förbyta, tr. Tillbyta, thw medt wåre
egne warur, huder, skin och andre partzeler,
som ther faller och Hollenderne tienlige ware
kunne, wiltt och så handle medt the
Hollen-dere ... och förbyte oss terföre kläde, saltt
och annet. Fin. handl. 7:321 (1550).
Förbålverka, tr. Förskansa med
bålverk. [T. verbollwerken.] the förbolvärckade
alla gatur. Petrejus Beskr. 1:27. tvärgatur,
theruthinnan sigh öffuer 7000 Ryssar hadhe
förbolvärkat. Ders. the som i staden lågo
... låtit förebolvärcka portarna. Widekindi
154. Jfr Bål verka.
Förbättrelse, f. Förkofran, båtnad, j
hwad mötte wij kwnne vara ... edher
vndher-såther til ... gagn och forbettrelse vele wij
altijd lathe oss veluilioge finnes. Gust. 1
reg. 4: 45.
Förbättring, f. Till f., till råga på
saken, vij sände eder ... eth breff doctor
vincentius haffuer tilscriffuit capitelet i
vp-sala, vtåff huilkit i kunne förfara hans anslag
. .. han beskydder våra fijender och gör them
fortröstning, hielp och vndsetning medt
pä-ningar, folk och verior ... och til forbetring
scriffuer slig spoott. Gust. 1 reg. 5:35.
Förböja, Föreböja, tr. Afböja,
förekomma. [T. vorbeugen.] förböija alt
underslef. Stjernman Riksd. 2:1145 (1649).
fahr-lige där af flytande consequencer tijdeligen
förböija. 2:1380 (1660). sådane irringar ...
uthi framtijden at föreböya och afvända. 2:
1473 (1664).
Förbölgen, Förböljende, p. adj.
Uppblåst. [Mnt. vorbolgen.] Och (Gud) pläger
förbölgen högfärd moot stå. En liten Crön.
G 1 a. Förböliende högferd han slåår snart
neder. Ders. I 7 b.
Förbölsam, Förbördsam, adj. Försynt.
Lind Ord. Se Rietz Förbålsam.
Förböta, tr. Böta, laga. låt bryta
glas-fenstren synder ... och förbötte thet
somb-lige stadz med näffuer och sombliga stadz
med gambla humble seckjor. HSH 5:14.
Fördagtinga, tr. [Mnt. vordegedingen.]
1. Försvara, skydda, iach tager ... askaby
kloster och teess personer... i min och
riichissins henghn . . . besynnerlege ath
hengna freda försuara beskerma och
fördag-tinge tiil rette. Gust. 1 reg. 1:39. försuara
oc fördektinge för all orett oc öwerwold.
1:169. the huss i staden vore kommo oss
tiil handa (då Stockholm intogs),
besynnerliga ther the som hussen elles tiil hörde
them icke fordactingade (försvarade sin rätt
till dem). 1:217. wår nådigiste herre will
well wara så widh hånden, at han antingen
kan vndsetia honum med mact, eller
för-dactinga honum oskaddan thedan. 6: 247. han
moste haffua sin bodh til Rom ... och
förswara och fördagtinga sina saak för påwanom,
emoot them som hans åklagare woro. O.
Petri Kr. 281. — 2. Förebedja, föra någons
talan. Paulus vndfåår then fattigha
One-simum, och fördagtingar honom för hans
Herra. Försp. till Phil. thet är icke meer
än en Patron, hwilken alla syndare
fördagtingar ... för Gudh, nemliga Christus Jesus
wår Herre. _ L. Petri Kyrkord. 27 b.
Fördagtingare, m. Försvarare,
före-bedjare, förespråkare, medlare, sakförare.
[Mnt. vordegedinger.J Om the helghe mæn
ære wår förswarere, patronor, medlere eller
fördagtingare in för gwdh. Gust. 1 reg. 3:
332. Christus then sanne midlaren och
för-dachtingaren. P. J. Gothus Rel. art. 347.
Procurator (fördagtingare). Comenius Tung.
660. min taleman och fördagtingare Herren
Jesus Christus. Svedberg Dödst. 603. en
advocat, en fördagtingare, en som tager sig
thens elendas, svagas och förtrycktas sak om
hender. Sabb. ro 2:1505. Gudz Son är vår
fördagtingare hos Fadren med sitt krafftiga
manande til vårt bätsta. Ödn. 104.
Fördansare, m. Danslärare, een
För-danzare, hvilcken han (dr. Kristinas
dansmästare) sigh til assistence brukadhe.
Bergius Nytt förråd 56 (1661). Jfr Föredans.
Fördel, m. 1. Vinst, vinning, tu skalt
icke få honom tina penningar på ocker, och
icke vthfå tin spijs på fordeel. 3 Mos. 25: 37.
(Öfv. 1878: mot öfverbetalning). — 2.
Fördelaktig ställning, då togo de Svenske en
fördel in, sättiandes skyttet uppå et litet berg.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
