Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fördsla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fördsla
— 260 —
Förebära
straffadhe, och gaff them tijdh och rwm, at
the måtte bätra sigh. Vish. 12:20.
Fördsla, tr. Sköta, behandla? Bij kan
man fördzla effter theras lägenheet. Ty the
äre sunna eller osunna, tamma eller otamma
skogzbij. Colerus 2: 84.
Fördufva, tr. Undertrycka, han sådana
pino oc qwaal wel hadhe kunnet lijda och
haffua inne medh sigh j tystheet, så wel som
han alt annat slijkt hoos sigh medh tystom
mun fördwffuade. L. Petri Chr. pina m 8 b.
Se Dufva.
Förduk, m. Förkläde? [T. fiirtuch, se
Grimm Wört.] Stolts Karin tar på sig en
förduk så ny, Med guld och demanter han
var beprydd. Sv. forns. 1: 390.
Fördvälma, tr. Försoffa. iSe D v ä 1 m a.)
Vett och sinne gå bort, fördvälmas i dvaas
och i glömsko. Stjernhjelm Here. 520.
Fördyrka, tr. Uppdyrka, fördyra, warur,
som her thiæna j landit, bliffwa fordyrkade.
Gust. 1 reg. 4:6.
Fördyrkan, f. skall ingen otilbörlig
fördyrkan [af varorna) brukatt bliffua.
Stjernman Com. 1:89 (1546).
Fördädiga, tr. Skydda, beskärma,
försvara. [Mnt. vordedingen, verdedigen; T.
vertheidigen.] hans Kong:e werde är ... aff
thet höge förstand och mechtighett ath han
szine vndersåter sielff fördädige och forsuara
kan. Gust. 1 reg. 13:57. försuare, frelsse
och fördädige wår systers gode ryckte.
Adlersparre Hist. saml. 3:9 (1560).
förde-digett hans sack till thed beste. 3:27 (1560).
hann sin saack såledis skiule och fördedighe
wille. Hist. handl. 13. 1:152 (1564).
Fördäktig, adj. Misstänkt. [T. [-ver-dächtig.]-] {+ver-
dächtig.]+} Landstrykare, fördäktige personer
och annat löst pack. Stjernman Com. 6:185
(1714). göra sin högsta flijt, at hvarken
för-dächtigt folck eller misstanckfulle vahrur...
sig måtte insmyga (under pesttider).
Lindestolpe Pest. 45.
Fördämma, tr. Ruckla bort. (jfr
Dämma.) Vil nu en man spela medh hustrun
otroo, och spara vidh henne hvadh han
för-demmar, så bedragher han sigh meera sielff
än som hustrun thet gör. Leuchowius 432.
Fördämpa, tr. Dämpa, kufva,
underkufva, undertrycka, förqväfva, tillintetgöra.
[Mnt. vordempen, T. verdämpfen.] hielpe
att affstelle och fordempe sådana theris onde
företagne vpsått. Fin. handl. 6: 224. stijlle
och fordempe thet företagne vproor. RR
°l7 1542. står och både the Lybeskes och
Danskes största förhop ther uppå, at
för-tryckia och fördempa the Svenske. Tegel
Gust. 1 hist. 2: 305. den trängtan och
åstundan, som H. F. Nåde hafver haft til at
ödelägga eller fördämpa min slägt. Lönbom
Anek. I. 1:18 (1599). Hjelp ... at alla onda
lustar j migh uthslächte och fördämpadhe
varda. P. L. Gothus 2 Uti. 17 b. the medh
stolthet och offvermodh fördempa och
neder-tryckia them. L. Paul. Gothus Mon. pac.
336. Dårar them förolämpa Och theras
ähr-liga nampn fördämpa. Chronander Bel.
B 8 b. han fördämpade tankegrillren ibland
de studerande. Columbus Ordesk. 4. De
kunde blotta lijffuet Väl lätteligh fördempa,
Men hans oredda hierta Ändå ey öfvervinna.
U. Hjärne Vitt. 151.
Fördöd, adj. Afliden, någre gamble
för-dödhe Patriarcher. P. Erici 2:80 a.
Fördöda, tr. Döda. [Mnt. vordoden.]
athi fördödhen kötzens kynde medh andanom.
NT 1526 Rom. 8:13. och (Kristus) haffuer
fördödhat fienskapen j sigh sielffuom. Ders.
Eph. 2:16.
Fördöfva, tr. Smälta. [T. verdauen, D.
fordöve.] en skröplig måge, som icke duger
fördöfva maaten. A. Månsson Ört. 10. icke
kunna smelta eller fördöfva maaten i magan.
Ders. 45.
Fördöfvelig, se Fördovelig.
Fördöma, tr. Döma. Fördöm ingen förr
än tu aff sakenne weest. Syr. 10 (11:7).
j ena Israels dotter fördöme förr än j sakena
ranssaken. Sus. 48. Tå fördömde the honom
alle, at han war saker til dödz. Marc. 14:64.
Fore, n. Tillfälle, läglighet att komma
fram? [Isl. færi.] (Kain) hölt thet så före,
at hwar hans broder wore aff wägen för
honom, skulle han sedhan haffua radha före
(beqvämt, obehindradt tillfälle till
framgång), och wara vthan all bekymmer. L.
Petri 2 Post. 167 b.
Fore, prep. 1. För. Tå spente Joseph
före sin wagn. 1 Mos. 46:29. Israels barnas
roop är kommit före migh. 2 Mos. 3:9. Han
hålder henderna före och betecker liwset.
Job 36:32. hungren then j rädhens före.
Jer. 42:16. — 2. Vara före, vara i vägen
för, vara till hinder, medföra svårighet. [Isl.
vera fyrir.] är icke mykit före (det är icke
svårt) vpretta mong koparbelete igen, för thet
ena, som sönderslaghet är, Men thet är allom
menniskiom platt omögheligit giffua them
som dödhe äro . .. lijffuet igen. L. Petri
Mandr. C 2 b. Kunde iagh man först komma
barna Dopet aff wäghen, sedhan wore migh
icke mykit före så bestellat medh the gambla,
at the töffuadhe medh sitt Doop. Om nattv.
A 3 a.
Förebeläte, n. Förebild. Sara var
Abraham lydig och kallade honom herra, hvilkas
dötrar alle christelige quinnor äre, när the
göra väl och hålla sigh eenliga effter hennes
loffliga förebeläte. P. J. Gothus Hust. 203.
Förebildning, f. Föreställning, idé.
sättia ... våre osynlige förebildningar och
tanckar til papers. Stjernhjelm Sv. o. g.
måles fat. företal 3 a.
Förebära, tr. Frambära, framföra. Och
skalt tu intet bidhia för thetta folck, ey heller
någhon klaghan eller böön förebära. Jer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
