Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förelag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förelag
— 262 —
Förestå
och detta bref skall hinna i lagom tid att
förekomma herrskapet derom. Leopold
(Tidskriften Samlaren 9:28) 1797.
Förelag, n. Förelaga, f. Förevändning,
invändning. Uti höge och vichtige saker
pläga undertidhen the, som haffua them
under henderna, hafua mongahanda förelagh
och bruka falska updichtade tilsäijelser, fast
mehra ther medh at uppeholla negotianterna,
som haffua noghot til at fordra, än til at
bedraga them och berätta för them noghon
lögn. Schroderus Hoff. väck. 352. Desse
och andre slijke förelaagh .. . oansedde, så
hölle vij lickväl thet så före, at then nyya
Didactica eller lärekonsten kan medh stoor
nytto och fordeel införd varda. Ratich. A 6 b.
Föllo Frantzoserne medh en stoor macht in
uthi Flandern, och brukade til förelagor then
Brabandiske lagen. P. Brask Puf. 74.
Föreld, Foreld, Föril ? Hindertygh mett
huffuutt lad, tygell och föreldh, ... foreld.
Hist. handl. 2:27 (1548). vdi förelden sitia
3 wipper aff gull och swartt silke. 2: 28. Item
3 smale lederhindertüg mett förelder. Ders.
Två par hufvudställen och 2 förijller.
Lönbom Uppl. 2:21 (1563).
Föreliga, tr. Bortgifta. [T. verehlichen.]
then vnge Cassanske Tatteren ... han (Ryske
zaren) vnder sigh betwinget haffwer, och
honum föreliget medt hustru j Rydzlandh.
Fin. handl. 9:158 (1556).
Föreljuga, tr. Ljuga för någon. [T.
vorlügen.] Ästu sköön, hvij betäcker tu tigh
tå medh fergande (smink)? Men ästu stygg
och vaanskapeligh, hvij föreliugher tu oss
tå, som tu vore sköön, emedan tu tigh sielff
bedrager, och ingen nytta ther aff
förnimmer, at tu bedrager andra? Schroderus
Albert. 4:116.
Föreman, se Foroman.
Föremåla, tr. Förebilda, föreställa. [T.
vormalen.] vthi Christo är thet (Guds
behag till menniskan) som eghentligast och
klarast föremålat. L. Petri 3 Post. 72 a.
En part föremåla sigh en sådana mildan
Gudh, som ingen fördömer, han må leffua
huru han wil. P. Erici 2:65 a.
Föremålning, f. 1. Originalmålning.
Se ex. under E fte r m å 1 n i n g. —^ 2.
Förebild. Israelitiska’ folksens förlossning uthu
Egypten .. . haffuer varit ett figur eller
föremålning till then förlossning, som Jesus
Christus haffuer förverffuat oss. P. J.
Gothus Rel. art. 179.
Förena, tr. 1. Förlika. Jöns haall
tha-lede thiill Swen Dwll om en hest... Saa
bleffue thy saa forenthe at Swen schulle
giffue Jöns haal v marc. Gust. 1 reg. 3: 34.
— 2. Refl. Öfverenskomma. the . . .
för-eenadhe sigh, at the wille vndsettia sitt folck.
1 Macc. 3:43.
Föreniga sig, refl. [T. sich vereinigen.]
1. Förlika sig. föreenige och fördrage sig
medh ... (den ihjelslagne) Gudmundz
wen-ner och släctvngar. Thyselius Handl. 2:
275 (1545). — 2. Förena sig, öfverenskomma.
sigh emillan vm en orth förenighe, ther the
(skeppen) tilhope vthi en flotte kome kunde.
Fin. handl. 2:291 (1550).
Förenämnd, p. adj. Jagh wil giffua tigh
årligha tiyo silffpenningår, och någhor
före-nempd klädher. Dom. 17:10. {Öfv. 1878:
och en omgång kläder.) Han gaff honom
itt hws och förenemd spijs. 1 Kon. 11:18.
(Öfv. 1878: och anslog åt honom
underhåll.^
Föreråda, tr. Taga sig i akt för. vij
väl föreråda vele, att vij emoot denne
försäkringen något skulle handla. Stjernman
Riksd. 2:1431 (1664).
Föresaga, f. Förutsägelse, prognos, göra
sitt prognosticon eller föresaga, om then
siuke står til at rättas eller ey.
Lindestolpe Frans. 6j.
Föresigtig, adj. Förutseende. [T. [-für-sichtig.]-] {+für-
sichtig.]+} the om thet tilkommande alt
för-myckit föresichtighe vara ville. Schrode
rus Liv. 560.
Föresjunga, tr. En Psalm Dauidz, til
at föresiunga på (sjunga till, med
ackom-pagnement af) strengespel. Ps. 4: i.
Föreskrida, tr. Öfverträffa. [T. [-vor-schreiten.]-] {+vor-
schreiten.]+} the Romare medh loff och
beröm haffua nästan alle andre nationer
före-skrijdit. Schroderus Liv. tillegnan.
Föreskrifva, tr. Skrifva för. laghen,
som Mose Israels barnom förescriffuit hadhe.
Jos. 8:32.
Föreskufva, tr. Skjuta framför. (Se
Skufva.) Szå är thet oss ju wisseligenn
beswärligitt, att wij vdj så måtte, minne änn
medt fog och skääl, för en sådana skiöld
eller skiull allestedz föreschuffuede bliffua
schole. RR 1545 (Tegel Gust. 1 hist. 2:
254).
Föreslå, se Förslå 6.
Föresorg, f. 1. Sorg i förväg. Then
ängzlige fruchtan eller föresorgen värkar
mehra än sielfva mootgången. Schroderus
Kors. 271. — 2. Samma hoop (skölddragare
och ryttare), som var nästan hans största
macht, stälte Mago främst, men thet
krijgs-folket, som var lätt beväpnat, förordnade han
tilbaka uppå en föresorg (såsom en reserv,
in subsidiis posuit). Schroderus Liv. 337.
Scipio hadhe medh flijt fördolt sitt rytterij
... uppå en sådan föresorg, at ther något
fiendtlighit vorde emot honom företagit, så
skulle han hafva them vederreda och
förhanden. Ders. 338.
Förespåning, f. en prophetia eller
före-spååning. P. J. Gothus Psalt. Pl b.
Förestå, tr. Råda, herska öfver. Then
stoor liws giordt haffuer.... Solena til at
förestå daghenom ... Månan och stiernonar
til at förestå nattenne. Ps. 136: 8,9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
