Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Föreståndelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreståndelse
— 263 —
Förevända
Föreståndelse, f. Föreständerskap. blifva
... någen tijd under förmyndares
föreståndelse och skiötzel. Gust. Adolf Skr. 198.
Föreställa, tr. Föreskrifva, fastställa,
bestämma, han inthett effterkommedt hwadh
såssom honom befaledt och förestält ähr vdi
hans instructionn. Hist. handl. 13. 1:245
(1566). skal thet (liket) iordas effter thet sett
som j handbokenne föresteldt är. L. Petri
Kyrkord. 61 a. hwilken som icke bliffuer j
Gudz vppenbarade wilias förestelta grentzo.
P. Erici 6:13 b.
Föreställe, n. 1. Ställe, plats framför
en annan, jag kan ej dhe rationes och
skääl begrunda, som Konungen i England
förestället för min nådigste Konung gifva
skulle (i fråga om Engelske och Svenske
legatens plats vid den kungliga tajfeln i
Köpenhamn). Lönbom Sv. arch. 2: 78 (1625).
J fr F ö r s t ä 11 e. — 2. Företräde, jag uppå
någre dagar må gifva honom förestället hos
mig för eder. Österling 1: 237.
Förestämma, tr. 1. Förekalla, instämma.
Paulus war förestämder (inför
landshöfdingen). NT 1526 Ap. gern. 24: 2. — 2. Förut
bestämma, utsätta, påå en benemdan och
forestämdan tijdh. O. Petri Sakr. 3 a. kunde
dog ecke framkomma ... på förstämde tijdt.
Gust. 1 reg. 4: 379. och vardt them ett möte
förestämdt uthi stadhen Sicyon. Schroderus
Liv. 433. vardt en viss dagh och rum
före-stembdt, ther the tilsamman komma skulle.
Ders. 495.
Föresäga, tr. 1. Förutsäga. Och Sara
.. . födde Abraham en son ... widh then
tij-dhen som Gudh honom före sagdt hadhe.
1 Mos. 21:2. Gudh som genom alla sina
Propheters munn föresagdt haffuer, at
Chri-stus skulle lijdha. Ap. gern. 3:18. — 2.
Tillsäga, föreskrifva, bestämma, anvisa, the
effter thenna dagh icke skula rida med flere
karla æn som for:ne vår nadigista herre them
föreseger. Gust. 1 reg. 4: 229. iagh wil läta
leggia them (träden) j flottar på haffuet in
til thet rwm som tu migh föresäyandes
warder. 1 Kon. 5:9.
Föresätta, tr. 1. Sätta fram för. äter
och dricker hwadh idher föresets. Luc. 10:7.
Bildl. Jagh haffuer altijdh föresatt Herran
för mijn öghon. Ap. gern. 2:25. Christus
är oss föresatt til en eptersvn och exempel.
O. Petri 1 Post. 12 b. — 2. Gifva företräde,
gynna. Huru lenge wilien j döma orett, och
föresettia the ogudhachtighas person? Ps.
82:2. — B. Föreskrifva. the. (konungarne)
haffua ... låtit sigh föresettia, huru starcke
the skulle komma (in i Dalarne). Svart
Kr. 155.
Föresättning, f. Föreskrift. Then som
swagh är j troona annammer til idher, icke
medh någhra föresetningar ther hans tanckar
kunna aff bekymbradha warda. NT 1526
Rom. 14:1.
Företaga, tr. Föresätta sig. Hwarföre
haffuer tu sådant företaghit j titt hierta?
Ap. gern. 5: 4.
Foreträd, n. Försteg, han må altijdh
haffua itt företräd för andra til at gå in och
uth. Schroderus Hoff. väck. 120. Jfr
Förträd.
Företrädare, m. En som går förut, i
spetsen, tå the finge see huru ridderlighen
theras höfvidzman bevijste sigh, och at the
hade en sådan företrädhare, hölt hvar och
en för en stoor skam och neesa, om han
icke skulle fölia honom effter.
Schroderus Liv. 178.
Företägt, f. Företag, åhrstijdhen icke
heller tilleth någre vichtige förethechtter.
A. Oxenstjerna (HSH 35:52).
Förevar, adj. Förtänksam, försigtig, så
äro the förevare och achtsamme om sig, att
the hafva speyare ute på alla vägar.
Verelius Herr. 45. Jfr Var.
Förevara, intr. 1. Förekomma, undgå.
[Mnt. vorwaren.] wij wille oss nödigt
beclaga för någon annan, eder thill nogon
ouilia, huar wj elligis kwnne förewara. H.
Brask (HSH 17:149). — 2. Föregå,
vin-leggia sigh medh godha gerninga förewara.
NT 1526 Tit. 3: 8.
Föreveta, -vetta, intr. Förhålla sig.
rönt hafva huru sakerne föreveta uthi Italien.
Bureus Påv. stämpl. A 2 a. til prikka vetta
... huru alle saker föreviste j Påland. Ders.
A 2 b. besee visthuus, kornboder och
källare, huru ther wether före. Brahe Oecon.
115. dette bij fogade (bref)... jag därföre till
dig sender, at du må sij huru alt förevetter.
A. Oxenstjerna Bref 2:396. Medan nu
sakerne så förevette. Girs Joh. 3 kr. 8.
Förevett, n. Förevetande, vetskap. Gudz
försyn och förevet. P. J. Gothus Hub. 54.
E. K. M:tt gör oss sielf den nåden och ähran,
inge hielper, uthan allés vårt förevett och
underdåhnigste bevilningh, allernådigst att
ehrfordra. HSH 23:97 (1650).
Förevis, adj. Förutvøtande. han haffuer
icke giordt migh förewijs ther vppå, när och
huru han migh hädhan kalla wil. L. Petri
4 Post. 63 b.
Föreviska, intr. Förekomma, förefalla,
vara till hands. Dhe andre (söka) huru
dhe måge få någre embter, abteij, kloster,
herskap och hvadh som föreviskar. A.
Oxenstjerna (HSH 26:63. Felaktigt står der
förevijkar.). nappa ti (uti) hvad först
föreviskar. Columbus Ordesk. 7. hålla them
(barnen) til sådana sydzlor som i huset
föreviska. Svedberg Sabb. ro 1:624.
Förevända, tr. [T. fürwenden,
vorwen-den; verwenden.] 1. Förete, erbjuda. Hvad
verlden täckligt förevänder Af alt sitt sminka’
gods och kram. Columbus Poet. skr. Fia.
— 2. Använda, förevända högsta flijt, til
att sådhana heemliga practiker förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
