Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förgörning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förgörning
— 270 —
Förheta
fiende til, och ingen trolkona eller
förgö-rerska skal göra någhon skadha. A.
Månsson Ört. 130.
Förgörning, se Förgerning.
Förhafva, tr. 1. Förehafva, företaga.
wij wnne honum (mäster Knut) liffuith för
eder schuld, besynnerliga saa lenge {till dess)
wij see hureledis j wile forhaffuadt medt
her peder Canceler. Gust. 1 reg. 3:222. —
2. Refl. Förhålla sig, förete sig. vääl
be-radhe hurv om alle saker sig forhaffue viill.
Finl. 524 (1511). — B. Förtrycka,
undertrycka. Erchiebiskop Göstaff... syntes haffua
bortbytt sitt biskopzembete vthi en
blodh-girigh tyrans natur, Ty lijka såsom Konungen
förfölgde thet verldzlighe ståndet, altså
för-hade han (erkeb) och thet andelige.
Stjernman Riksd. 1:14 (1523). Jesu saak, som
här til aff the Öffuersta Presterna så swåra
hadhe warit förtryckt, förhaffd och
förmörck-rat, nu skulle waka vp igen, komma sigh
för?. L. Petri Chr. pina p 2 a. ther thenna
bekennelsen om Christo således förhaffd
och förfolgd warder. 3 Post. 87 b. Then som
förhaffuer sin fadher... han är itt skemda
barn. Sal. ord. 19: 26. (Bib. 1541: förlegger;
Öfv. 1878: plundrar.) — 4. Förkasta,
förakta, missakta. Bliffuer han en gång
förhaffd och förskutin, så må han aldrig tänckia
och förmoda at han kan komma till gunst
igen. Schroderus Hoff. väck. 22. honom,
aff hvilken tu är förhaffd (cui invisus es),
besöök icke. Comenius Tung. 929.
brunnen ... aldrig befinnes nyttig, och derföre
är förhaffd och obruklig. U. Hjärne Vatt. 13.
Förhala, tr. och intr. förhala migh icke
lenger, at tu icke slepper folkit. 2 Mos.
8:29. när han skal giffua thet (lånet) igen,
så förhalar han thet. Syr. 29: 6. Huru lenge
förhalar tu medh oss (håller du oss i
ovisshet)? Sägh oss frij om tu äst Christus. Joh.
ev. 10:2t. Tå Felix thetta hörde, förhaladhe
han them (uppsköt han deras sak). Ap.
gern. 24: 22. för:ne betalning met ytermera
fördrögningh haffde förhalat bliffwit. Gust.
1 reg. 3:338. han holler thet han haffwer
mich loffwat, ää huru lenge han fördröyer
och förhalar medh mich. O. Petri Men.
fall D 8 b. Bedröffua icke then hungroga,
och förhala ingen vthi hans armodh (dröj
icke att hjelpa honom). L. Petri Sir. bok 4: 2.
Förhala, tr. och intr. [Mnt. vorhalen..]
1. förhale (taga igen) sin schade hwar han
kwnde. Finl. 386 (1508). — 2. j forhale in
pa oss (förorätta oss) til land eller vatn.
Finl. 133 (1502). Jfr Kalkar 1, tillägg s. 63.
Förhals, m. Jugulus, framdelen på
halsen, forhals. Var. rer. voc. A 6 b.
Förhandla, tr. [T. verhandeln.] 1.
Försälja. the ryske varer, som vdi Vij borg
förhandlede varde. Stjernman Com. 1:113
(1550\ kunne upstädes boerne försörje sig
af Stockholms boerne medh det som be-
höfdes ... till att förhandle i marchneder och
eljest. 1: 437 (1595). när godzet är uthi
pack-huuset richtigt befunnet, skole våre
tulle-närer ... låta them ... passera och sitt godz
lagligen förhandla. 2:190 (1638). — 2.
Underhandla om. skulle... tollen widh Bahuus
förhandlas. O. Petri Kr. 223. — 3. Afhandla.
Gudz ord warder förhandlat j kyrkionne. L.
Petri 1 Post. U 6 b.
Förhandling, f. Handel. [Mnt. [-vorhan-delinge.]-] {+vorhan-
delinge.]+} falsk förhandling och oredelig
köpslagan. Gust. 1 reg. 3:820.
Förhasta, intr. [Mnt. vorhasten.] 1.
Hasta, skynda, medh toonen (vid psalmernas
sjungande) huarcken för mycket och
long-samt drages, eller förhastas (tages för
hastigt tempo). Laurelius Kyrkord. 222. —
2’. Refl. Förifra sig, förhetsa sig. the både
Koningen att han wille icke förhasta sig,
utan medh tolamodh höra theres swar. Svart
Kr. 126. aldenstund han (Nils Sture) förnam
hans herr fader och broder war i Hans
Maj:ts onåde, så fruktade han sig, at Hans
Maj:t skulle förhasta (förgripa?) sig på
honom, om han så allena kom up (på slottet).
Lönbom Uppl. 1:11.
Förhat, n. Hat. iagh lijdher förhaat.
Psalmb. 1572 (Någhra andel, wijsor B 7 a),
kom Camillus för thenna orsaak skul uthi
stort förhaat hoos the Romare.
Schroderus Liv. 151. Finner han förhat och
bedröfvelse, tå han fruchtar Gud, och söndrar
sig ifrå verlden. Svedberg Sabb. ro 2: 1191.
Skal mig förhat bestrida, Jag vil thet
undergå. Vitt. 67. skynda then kongelige
regeringen hoos menigheeten uthi förhaat.
P. Brask Puf. 29.
Förhata, tr. 1. Söka utrota. [Mnt. [-vor-haten.]-] {+vor-
haten.]+} iach öffuer motton förfölgde gudz
försambling och förhatadhe henne. NT 1526
Gal. 1:13. han predicar nw troona som han
fordom förhatat hadhe. 1:23. —2. Hata.
förhata och dräpa fadher, modher, syster,
bro-dher. Matth. 10:35 (glossa). tu haffuer warit
offuergiffuen och förhatat. Es. 60:15. j
skolen warda förhatadhe aff allom för mitt nampn
skul. Marc. 13:13. du förhater en sådan
odygd. Hermelin D3b.
rörhatare, m. Förföljare, försvar emoot
alle mine förhatare. Schroderus J. M. kr.
tillegnan.
Förheda sig, refl. Förhetsa sig? hur
hett prints Valdmar vid sig tog!...Jag
tillstår, at hans tal med någon ifver skedde,
Dock sig med hårdhet mot sin broder ej
förhedde. J. G. Hallman 38.
Förheta, Förhetta, tr. Upphetta.
Gammalt vijn .. . förheetar blodhet. Sparman
Sund. sp. 125. I thenne åhrsens tijdh (om
sommaren) blifva våra. ledemoter förhettade.
Ders. il. De kunne, om dem så behagar,
...gå til brunnen: doch så, at de intet
förhetta sig. U. Hjärne Under. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
