- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
274

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förklagan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förklagan

Förkomma

gar henne vthan återwendo. P. J. Gothus
Catech. B 7 b. Perseus förklaghade
Deme-trium på nytt hoosjsin fadher. Schroderus
Liv. 788. — 2. Öfverklaga. then twist oc
twedrekt ... som så optha oc tiit haffuer
warit för oss förklaghat emellom thesse twå
kirkeprester. Gust. 1 reg. 6: 52.

Förklagan, f. Första klagan, den
först-kommandes klagan. [T. vorklage.] Then
som förclaghanen får, han får ock retten,
men när hans näste kommer ther til medh,
så pröffuas retten. L. Petri Sal. ord. 18:17.

Förklara, tr. 1. Göra klar, klara, en
orm ... uthaff fenekåls stielck sugher must
och safft, ther medh han sijn mörcke öghon
upfrisker och förklarer. L. Laurentii
Nyårspred. 11 b. — 2. Gifva ett fagert sken
åt. The måga wel forclara theres wesende
så mykit the wilia, weet man doch wel at
the äre kööt och blodh. O. Petri Klöst.
F 4 b.

Förklena, tr. Förminska. [T. [-verklei-nern.]-] {+verklei-
nern.]+} så förklenade han ... thenna goda
mening, som fattades om hans värdigheet
och dygd, igenom sin ähregirigheet.
Schroderus J. M. kr. 445. Ingen ting är som mehra
förklenar ens modh och sinne ... än at en
moste vara hvar och en undergiffvin och låta
aldeles fara sin frijheet. Hoff. väck. 12. the
förkleenajesu Christi förtjenst och förskyllan.
LAurelius Rel. speg. 100.

Förklening, -klenring, f. [T. [-verklei-nerung.]-] {+verklei-
nerung.]+} 1. Förminskning, försvagande.
förekomme hvad som helst vårt käre fädernes
land haffver kunnet vare til obestondh, skade
och förklening. Stjernman Com. 1:228(1572).
— 2. Förklenande, en sådan sack, den
honom mehra till ähra, än som förkleenring
ländatt. Adlersparre Hist. saml. 1: 159
(1632).

Förklicka, tr. Sätta klick på, förklena.
All ting förachta the, och sökia at förklicka,
Med ... förtahl den sig oskyldig veet.
Rosen feldt Vitt. 126. Förklicka ens heder
och ähra. Lind Ord.

Förklickeri, n. För argt förklickerij så
moste man ju rädas. Rosenfeldt Vitt. 206.

Förklifva sig, refl. Klifva miste,
förstiga sig. kantu snart förkliffua tigh. Weestu
icke, at the som för högt kliffua, moste diupt
falla. Balck Krist. ridd. D 5 a.

Förknippa, tr. [T. verknüpfen.] 1. Binda,
fängsla, snärja. När elephanten ... Seer
sig af fienden förknippad i en snara.
Spegel Guds verk 223. — 2. Sammanbinda,
förbinda, förena, sammansatt någre stadgar
... till at förknippe och förbittre beggie
stånden, thet konglige och thet furstlige, emoot
hvart annat. Girs Joh. 3 kr. 159. Refl. sigh
hemlighen förknippa medh någhon (i fråga
om förlofning). Lælius Jung. sp. K 8 b.
hafve vij oss här med samsatt, förknippat
och förbundit, at hvar något fiendteligit...

blefve företagit, ... då vele vij hvarannan
uthi sådane lägenheter bijstå. Stjernman
Riksd. bih. 250 (1598). the sigh emoot honom
hade sammansvorit och förknippat.
Schroderus Pac. 103. — 3. Förbinda, förpligta.
så är ... af Gud gifvit thet fierde bodet i
hans Iagh, hvarmed han oss til sådan dygd
högeligen förknippar. Gust. Adolf Skr.
192. förknippa konnungen til at holla samma
stillestånd. Ders. 479.

Förknirfva, tr. ? Grefve Tott slog före
några conditioner, dermed vi lätteligen hade
kunnat mediationen förknirfva, så at
ingendera delen hade velat oss om något godt til—
tro. Ehrensten (Lönbom Anek. 1. 5:92).

Förknufva, tr. Kufva, förtrycka. (Se
Knufva.) kirkiones personer . . . twinge,
twnge och förknwffua fatigh simpel menlös
och enfollogh almoge med banlysningh.
Gust. 1 reg. 4:75.

Förknyta sig, refl. Knyta sig, trassla
sig. een fnurra sig på hennes tråd
förknyter. Spegel Guds verk 127.

Förkofra, tr. Föröka, befordra. Then
källan (regnet) ... Som så förkofra kan all
verldens säd och gröda. Spegel Guds verk
60. — Refl. 1. Föröka sig. förkoffwren idher
vppå iordenne, och warer fruchtsam. 1 Mos.
8:17. wor syster, förkoffwra tigh til tusende
tusend. 24:60. — 2. Förvärfva sig. han
förkoffradhe sigh en åker. NT 1526 Ap.
gern. 1:18.

Förkoka, tr. Hopkoka, ett fast luthsalt
med olja, smör, talg eller traan kan förkokas
til en vaskare tvål. Lindestolpe Surbr. 11.

Förkolna, intr. och tr. (Jfr Ko Ina.)
1. Kallna, kärleken skal forkolna. O. Petri
2 Post. 4 a. thå wordo theras hierta vptänd
och wordo brinnande, som til förenne woro
förkolnat. Ders. 81a. effter thet ondskan
fåår offuerhandena, warder kerleken j
mångom förkolnat. Matth. 24:12. många uti
nitälskan om religionen förkolna. Schroderus
Uss. L 3 a. — 2. Kyla, afkyla. Munkarne
hade hunnit at reta undersåtarne och hos
dem förkolna den brinnande kärlek de bora
för sin konung. Celsius Gust. 1 hist.
företal. Menniskiors ondska har förkolnat detta
tilläfventyrs för mycket för dem uppeldade
hjerta. Kexél 1:307. — 3. Förkyla, han
... begynte strax dricke ööll, ther opå seden
hade han lagtt sig på bencken til at soffwe,
och blef så förkolnet. Gjörwell Nya sv.
bibi. 2:12 (1590).

Förkomma, tr. och intr. 1. Förslösa,
förskingra, han hade forkommit hennes hus
och ægedelar. Gust. 1 reg. 3: 245. göra tuå
kerror med låås, som malmen kan med
hemföras, så ath then som malmen förer icke
haffuer tilfelle til at forkoma ther åff något
j wäghen. 7:394. theras (afgudarnes)
Prester förkomma theras offer, som them giffuit
warder. Bar. 6:27. hwadh Böker ther för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free