Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förmedels ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förmedels
— 282 —
Förmyndare
Förmedels, Förmidelst, prep.
Förmedelst, med. [T. vermittelst.] genom
honom (den hel. ande) och formedels hans
in-gifft skole j lära kenna mich. O. Petri 2
Post. 93 b. een sådana troo allenast genom
then heliga Anda, vthi the Christnas hierta
förmedels Euangelij predican vptend warder.
L. Petri 3 Post.Sbb. Mong dråpeligh ting
haffuer Herren werkat genom them,
förmedels sina stora macht. Sir. bok 44: 2.
Och haffuer hans K. May. ... förmidelst the
högwise Herrars Rikes Rådz bijfal vthkastat
en openbar mammeluk .. . ifrå Predico
stolen. A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
A 6 b. Moses hafver sedt förmedels Andans
lius. Spegel Öpp. par. 10.
Förmedla, Förmidla, tr. Förminska,
nedsätta, förmildra. [T. vermitteln.] upå
thet sådant dyrt köp, som nu en tijd long
varit hafver, måtte andeligen förmidlet ...
blifva. Stjernman Com. 1:87 (1546). sådana
oskickelighet och ovillie mötte förmidlat och
afskaffat blifue, som ibland undersåtherne
upkommen är. 1:103. vij icke uti någon
måtto vela träda ifrån den constitution som
blef uprättat i Arboga 1561 ...med mindre
så ske kan, at Kongl. Maj:t ... vil några
ar-ticlar derutinnan förandra och förmidla.
Riksd. bih. 199 (1568). vij vele ... them med
odrägelige utlagor icke betunga, utan them
efter som riksens lägenhet kan bäst
medgifva, lindra och förmedla. Ders. 275 (1612).
offta hendt är, at bådhe stora och små
plå-ghor, almenneligha eller synnerligha, warda
genom bättringena förmidladha. Falck 113 a.
Förmedlan, f. Bemedling. Gudz nådiga
förmedhlan. L. Petri Chr. pina r 2 a.
Förmen, n. Förmenande, hinder.
Fienden ... måtte hafva raam och läghenheet at
öfva alt fientlighit vesende uthan någhot
förmeen. Schroderus Liv. 598.
Förmena, tr. Förhindra. Een menniskia
haffuer icke macht offuer andan (lifvet), til
at förmena andan (hindra lifvet att
upphöra). Pred. 8: 8. han kan wel förmena
them theres anslag. L. Petri 2 Post. 81a.
Formera, tr. 1. Föröka. Herrans
fruch-tan förmeerar daghanar (förlänger lifvet).
Ord. 10:27. iagh kalladhe honom (Abraham),
tå han än nu eensam war, och welsignadhe
honom, och förmeradhe honom. Es. 51:2.
theras slächte icke formerat varder. Forsius
Esdr. 79. then förmeeradhe Catechismus (af
Luther). Ernhoffer 54 a. — 2. Förkofra.
Christus haller sina försambling widh macht
i.. och formerar henne görandes henne mera
och mera fulkombligha. O. Petri Svar till
P. Gallé D 4 b.
Förmere, se För me.
Förmerelse, f. Förkofran. Gudz ordz
förmerelse. Uti. på Dan. 8.
Förmering, f. 1. Förökning,
menniskio-slechtets förmering. Forsius Esdr. företal
A 2 b. — 2. Förkofran. Sveriges och thes
trogne inbyggieres longlige gagn, beste och
förmering. Stjernman Com. 1:228 (1572).
Förmessdag, m. Dag, då ottesång
hålles. [Isl. formessa.] förmesdagar. Falck
158 a.
Förmidelst, se Förmedels.
Förmidla, se Förmedla.
Förminskan, f. Förminskning. På thenna
gruffueliga lastenne ... måtte bliffua jw
någhot affslagh och förminskan. L. Petri
Mandr. A 2 b.
Förminskas, dep. Försvagas, aftaga.
Sauls hws gick tilbaka och förminskadhes.
2 Sam. 3: l. Honom bör wexa til, och migh
bör förminskas. Joh. ev. 3: 30.
Förminskelse, f. Förminskning, theras
förminskelse är Hedhninganars rijkedom,
Huru mykit meer theras fulheet? Rom. 11:32.
Förmirrad, p. adj. Uppblandad med
myrra. thet förmirrada wijnet, förmengdt
medh galla. P. J. Gothus Catech. Kk7b.
Förmoda, tr. Vänta, förvänta, the skulle
snart förmoda breff om then kostgärd. Svart
Kr. 16. — Refl. begærendis ath wettha hwru
mykit wij scole oss formode for then kyrke
tiendhe wtaff edhers stiickth eller nær wij
oss forne tiendhe schola formodhe. Gust.
1 reg. 2: 66. halla sich in til gudh, och
for-modha sich alt gott aff honom. O. Petri
2 Post. 205 b. han troodde honom om gott,
och förmodde sich hielp aff honom. Ders.
50 b. then rette Messias aff huilkom hon
sich formoodde syndernes forlatilse. Sal.
K 2 a. Han troor icke at han skal kunna
vndflyy olyckona, och förmodhar sigh altijdh
swerdet. Job 15:22. Så kommer thens
tjenarens Herre, på then daghen han thet sigh
icke förmodhar. Luc. 12:46. han ingestedz
i the landzendar kunde förmoda sigh någen
säkerheet. Svart kr. 54.
Förmolma, tr. Se M o 1 m a. Förmålma
siälasinnet, Uthslå de klokas syn.
Lind-schöld Vitt. 183.
Förmumma, tr. Maskera. [T. [-vermum-men.]-] {+vermum-
men.]+} the skulle förkläda sigh, förmumma
sine ansichter. Schroderus Albert. 2:133.
förmummede förrädere. Stjernman Com.
1:118 (1550). en förmummat vän. A.
Oxenstjerna (HSH 29:317). afvund, som
för-mummad Tidt följer dygder åt, som skuggan
följer kropp. Eldh Myrt. 181. Man hyser
så förklädd en falsk förmummad dygd.
Kolmodin Qv. sp. 1: 469. Den läraren, som
annorlunda lefver än han lärer, han är en
förmummad diäfvul. Frese 373. — Refl. the
haffua förmummat sigh, vandrat om kring på
kyrkegårdar och stäldt sigh lijka som vore
the siälar. P. J. Gothus Rel. art. 372. the
förkläda och förmuma sigh, man uthi
qvin-folcks, och qvinfolck i mans habijt. Lau-,
relius Opusc. 3:31.
Förmyndare, m. Hufvudman, styres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
