Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förmätlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fö rmätlig
— 284 —
Förnotling
wing 2:47. ingen sigh förmäter At göra
den andra emot. Lindschöld Gen. C 4 a.
the Religionens frijheet. .. igenom vapen at
sökia sigh förmätte. P. Brask Puf. 161.
c) Berömma sig af, skryta öfver, thet folcket
månde sig mycket förmäta uthaf thetta vapn.
Peringskiöld Jord. 117.
Förmätlig, adj. Oförsynt, oförskämd.
[T. vermesslich.] siunga en hoop
förmäte-lige och fåfenge älskogsvijsor.
Schroderus Albert. 1:205.
Förmöda, tr. Uttrötta, utmatta. [Mnt.
vormoden, T. vermüden.] fortröter wnder
korsith ok formöddher. Tideb. 101. — Refl.
Tröttna, ledsna, såsom ächta folck pläga
uthi the första åhrén sigh meer och meer
förlusta, altså pläga the sigh uthi the
efterföljande åhrén meer och meer besvära och
förmödha. Schroderus Albert. 2:186.
Förmögend, adj. Förmögen. [T. [-ver-mögend.]-] {+ver-
mögend.]+} Borgo ... med förmögende
bor-gere och rijke bönder besatt bliffue mötte.
Stjernman Com. 1:113 (1550).
Förmögenhet, f. 1. Förmåga, effter
thet förståndet ther til är hoos migh fast
ringa, . .. moste man tå görat effter
förmögenheten. L. Petri Krön. pred. A 2 b. Jagh
lienar edher, herre kär, Aff then
förmögen-heet hoos migh är. s. Brasck T. krig. A
4 b. — 2. Kraft, helsa, hon icke var ändå
til sin fullkommeliga förmögenhet kommen
efter sitt barnfänge. Tegel Er. 14 hist. 4.
Förmörda, Förmorda, tr. Mörda. [Mnt.
vormorden, T. vermorden.] Suerigis rikis
raad andelige oc verldzlige .. . han vthan
doom oc skææl förmörde loot. Gust. 1 reg.
3:28. wåre brödher j klyffterna förmörde
äro. 1 Macc. 2: 41. som han befann, at the
wille förmördt honom, lät han dräpa them.
16: 22. Döden mig förmordar jemmerlig.
Lucidor Ss 4 b.
Förmörkra, tr. Förmörkras, dep.
Förmörka, förmörkas, så skal iagh beteckia
himmelen och förmörkra hans stjernor. Hes.
32: 7. Sool och Måne skola förmörkras. Joel
3:15. nu är theras ansichte så förmörkrat
aff swartheet, at man icke kenner them på
gatomen. Jer. klag. 4: 8. Hedhningar ...
hwilkas förstånd förmörkrat är. Eph. 4:18.
thet gambla scrifftennes forstond som haffuer
med menniskios gloser warit förmörkrat,
haffuer han låtit komma j Huset jgen. O.
Petri Svar till P. Elice a 4 b.
Förn, f. Vissnadt gräs, grässtubb
qvarstående sedan förra året. [Jfr Isl. fyrnd,
fyrning. — Se Rietz Forna.] Gammal förn
måste enteligen afbrännas, eller skall man
finna, att den med tijden förvandlar sigh
uthijnåssa. Rålamb 13:24.
Förnalkas, dep. Nalkas, tå förnalkas
theras förlösning. P. L. Gothus / Uti.
P 4 b.
Förnedra, Förnidra, tr. 1. Göra lägre,
sänka, all bergh och backar skola
för-nedhras. Luc. 3: 5. — 2. Slå ned (ögonen),
the som sigh ödmiuka, skola warda herlighe,
och then sijn öghon förnedrar, han skal
warda frelst. L. Petri Jobs bok 22: 29. —
3. Nedsätta (i värde, pris), riigzens varur
haffue udi Lubeke altiid fast förnidrede och
ringe achtede varidt. Stjernman Com. 1:
11« (1550). — 4. Underkufva, undertrycka.
Altså wordo the Midianiter förnedhrade för
Israels barn, och hoffuo sitt hoffuudh icke
meer vp. Dom. 8: 23. Dauid slogh the
Phili-steer och förnedhradhe them. 2 Sam. 8:1.
cristendomen oc sitt rette fæderness riiche
förnidra. Gust. 1 reg. 1:52. ondha
stemp-lare ... mötte straffade och fornidrau warda.
2:37. onyttugt tall (tal) motthe warda
for-nidrath. 2:42. wij haffuom actat störkia oc
föröka then helgha cristna tro oc aldrig henne
förnidra. 6:55. all orettuijshet förnedra och
förtaga. Tegel Er. 14 hist. 327. — 5. Kränka,
vanära, skal haffua henne til hustru,
ther-före at han haffuer förnedhrat henne. 5 Mos.
22: 29. han ... förnedhradhe henne och lågh
när henne. 2 Sam. 13:14.
Förnedring, f. Nedsättning, hinder att
komma sig upp. olagligh handel oc
köp-slaghan . .. Nylösöö stadt til forffong, skada
oc fornidringh. Gust. 1 reg. 3:81.
Förnefra, tr. Förhindra. (Se Rietz
Nävvra. Jfr Söderwall for neva.) Gudh
lät honom thet (tempelbyggandet) förneffra.
A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
B 8a.
Förneming, f. Företag. [T. vornehmen.]
wåre forneminger och anslege vm thenne
same vproriske hoop. RR 29/7 1542.
Förnesa, tr. Tillfoga nesa, vanhedra.
änckior, som sigh medh bolerij skamligen
effter sina mäns dödh befleckia och förneesa.
Laurelius Kyrkord. 208. David begreet sina
synder och mötte lijkvel blifva
landzflych-tigh, hans huus och familie til blygd komma,
förneesas och plundras. Opusc. 8: G 2b.
Förnimma, tr. 1. Fatta, begripa, itt
folck hwilkes tungomåål tu intet förståår,
och intet förnimma kan hwadh the säya.
Jer. 5:15. — 2. Få kunskap om. när folcket
ther sammastädz förnummo honom, sende
the bodh vth ... och hadhe alla siwka til
honom. Matth. 14:35.
Förning, f. Hemgift. När han (Lappen)
vil gifta bort sin barn, tå må hans mågar Ej
vänta förning stoor; ty Lappen kan skee
vågar At gifva bort it paar af sine beste
rhenar, Och samma brudeskatt är dyrbar,
som han menar. Spegel Guds verk 284.
Evæ förning var en menlös däglighet. Öpp.
par. 64.
Förnotling, f. Skriftlig uppsats, akt,
protokoll. [Mnt. vornotelinge; Lat. notula.]
Wij haffwe ... E. K. en förnotlung vppå then
Reuersal eller genbreff till att ratificera til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
