Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förolaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förolaga
— 286 —
Förpartera
Förolaga, tr. Bringa i olag. främmande
herskap, som Svenska ordningar
omkull-slogho och thet gamla godha låghet
förola-ghade. Gust. Adolf Skr. 3.
Förolämpa, tr. 1. Göra olämplig,
obeqväm. berget ... (är) oiämpnt och aff
mån-ghe affsettninger förolempadt. HSH 35: 356
(1659). — 2. Bringa i oordning, göra omak,
skada, the hadhe alle ting, som uthi
krij-ghet vordo förolämpade, til skick och
ordning kommit. Schroderus Liv. 889. icke
inmängia sigh uthi fremmande saker, eller
förolämpa andras värck. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 712. then excess som skeer i
maat och drick ... kroppen förolämpa
plä-ghar. Sparman Sund. sp. 835. anrätta
batterier, til att förolempa flottan. HSH 35:385
(1664). — 8. Förvilla, han hadhe uthi sit
lägher en så lätfärdigh ... fiendzman til at
upreeta och förolämpa meenighe
krijgzfolc-ketz sinnen, Schroderus Liv. 907.
Föromaka sig, refl. Göra sig omak.
skal Præses, när inga syslor theras
(assessorernas) sammankompst eska, i tijdh . . .
gifva sådant tillkänna, at ingen sigh fåfengt
föromakar. HSH 33:293 (1650).
Förord, n. 1. Preposition. [T. vorwort.]
Tiällmann Gram. 227. — 2. Förbehåll.
[Mnt. vorwort.] Han ingelunde godzet
an-name ville medt the velkor och forördt som
vlj begärede. Gust. 1 reg. 4:333. (Vi skänkt
till hospitalet en gård) med så skiell och
forordh ath same gård skal kome the fatige
siuke ... til gode. StjerNMAn Com. 1:54
(1539).
Förorda, tr. Aftala. then tijd wij droge
vthåff Högnetorp forordedhe wij med eder
atj skulle effter thenna dag vara oss för en
tro man. Gust. 1 reg. 4:308.
Förordifiera, tr. Förordna, han schall
förordinere ther tiil nogre godhemen ... som
stämme tiendhe ... wpbere. Gust. 1 reg.
3:33. en hielpare. then Gud sielffuer ther
til förordinerat haffuer, at han skal göra oss
bijstånd emoot syndenne och dödhen. L.
Petri 1 Post. G 7 a. Han haffuer
förordinerat itt nytt Testament. 2 Post. 291 b.
Förordna, tr. Ordna, anordna.
Apo-stelen haffuer icke förordnat thenna Epistelen
effter Rhetoricam, eller skött om stoora
pry-deligheet i täalet. P. J. Gothus Rel. art. 38.
Förordning, f. Föreskrift, anvisning.
flågra synnerlige förordninger til et
rättesnöre uti titt leverne. Hermelin A 7 a.
dessa förordningar, som iag kommer at
fram-giva, äre härflutne af min kärlek och plicht.
Dens. A 7 b.
Förorlofva, tr. Gifva orlof, permittera.
Bönderne hade han förorlofvat på
heem-reesan. Girs Gust. 1 kr. 22. krijgzhären
... vardt heem til sit förorlåffvad.
Schroderus Liv. 764.
Föroroa, tr. Oroa. Kärleken sig altid
föroroar. Malmborg 770. verldslige tings
omsorger icke måge föroroa ens sinne. Dens.
856.
Föroroliga, tr. Oroa. svarade the sig
intet kunna tillstädia, att man till vapn emoot
the olydige ståtthållare grepo ...
föregifvandes att rijket therigenom förorooligades och
uthi borgeligit krijgh sattes. Gust. Adolf
Skr. 88.
Förorsaka, tr. Föranlåta, föranleda.
ther gud haffuer låtit noghon merkeligh och
skadelig plågo komma offuer werldena,
haffuer han ther til aff menniskionnes synder
och ogudactiga wesende swårliga förorsakat
wordet. O. Petri Ed. A 2 a. The Christne
j Thessalonica förorsakade S. Påwel til thenna
text. P. Erici 5:301a. — Refl. Förorsakas.
Daniels ära och herligheet... sigh förorsakar
och sitt vphooff haffuer aff Konung
Nebu-cad-Nezars dröm. Försp. till Dan. Så
förorsakade sig och i then tidhen een synnerlig
plåga af sjöröfvare. L. Petri Kr. 102.
Förorsaka, -ursaka, tr. Ursaka,
urskulda. (Se Orsaka.) Huar och eder then
nödtorftig tilförning icke giord blifver ... dhå
vele Vij oss hermed förordsaket och förbe*
tinget hafue, att Vij ther till platt ingen
ordsak gifuit hafue. Stjernman Com. 1:106
(1546). Præsterna hafue förursakat sig för
sina sochnabönder icke kunna ... vthskifta
Christi nattward, ner the icke win haffua.
Troil 3:191 (1564).
Förovilja sig, refl. Råka i missämja.
[T. sich verunwillen, verunwilligen.] han
haffuer föroviliat sig medh nogon.
Schroderus Hoff. väck. 251.
Förpalats, 11. Förgård, slottsgård. Thå
försambladhe sigh the öffuerste presterna och
the scrifftlärdhe och the åldersmen j folkit
vthi then öffuerstes prestens förpalass. NT
1526 Matth. 26:3. the gingo in til Konungen
j förpälatzet. Jer. 36:20.
Förpanketera, tr. Bortkalasa. så
för-distelera the sitt godha, och varder thet så
alt förpanketerat. Leuchowius 116. han
för-panqveterar alla medlen och setter sig i skuld.
Svedberg Casa 252.
Commissarierne(a/7afs-krämarné) medh skiändelige debaucher
för-pancketerade hvad the fattige bönderne, til
at kiöpa sigh ifrån sine synder löse, ifrån
munden spardt hade. P. Brask Puf. 418.
Förpartera, tr. Föryttra, afyttra. [T.
verpartieren.] Så skall han och hafve godh
inseende medh fiskietullen, så väll af färske
fisken som salt fisken ... icke tillstädiendes,
at nogon därmedh orichtigt umgåås, och dem
förparterer uthan H. K. M:tz tilstånd, eller
till sijn egen nytto. Landt. instr. 125 (1618).
när der någon fisk af fiskerijen faller, då
skall hafues grant opseende der medh, att
han icke blifuer förparteret och skingret.
Ders. 130 (1619). komme några varor ifrån
Holland på Götheborg, som icke ther opp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
