- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
293

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förskyla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förskyla

— 293 —

Förslockna

Förskyla, tr. Skyla. Jagh skal förskyla
mitt ansichte för them. 5 Mos. 32:20. intet
bliffuer för hennes (solens) heta förskyyldt.
Ps. 19:7. bekenner iagh mina synd, och
förskyler intet mina misgerning. 32:5.
förskyla theras vpsååt. Es. 29:15.

’Förskylla, tr. Bevisa återtjenst för,
vedergälla. täcke wij edher för edher
skenck, j oss sendhe, thet wij altiidh
for-schylla wile. Gust. 1 reg. 3:128. för ... alth
omack som j hafft haffue för oss och rikit
wij eder gunsteliga tacka oc vele thet
for-skylle j framtidhen. 4:143. rama worth bestå
i then landzænden ... Teth förskylle wij
al-tiidth mæth tegh. 1:112. Hwilkit wii medt
eder altid forskylla wele til thet bestå. 6:56.

Förskylling, f. Förskyllan. Gud fader
... frelsa och bescherma oss for aldra
hel-gasta jomfru maries oc alla helgonas bön
oc forschyllinger. Tideb. 5.

Förskynda, tr. Skyndsamt affärda,
försända. effter thet i fornimme att hans
(Dal-junkarens) saker ecke äre aldelis ärlige ...
vele j alt för ty forskynde honom til
tysk-landt. Gust. 1 reg. 5: 68. sende tig her med
breffuit tilhånde, weliandis attu forskynder
en aff them ... med same breff. 8: 346.
for-skynda oss någen wiiss swar på alle hånde
ärende. 8: 347. thet breff j haffue forskyndat
oss. 9: 312. i haffue forskyndat honom
(bojorten) ... vtoffuer åth Julland. 10:115.

Förskäl, n. Vilkor, bestämmelser. Jak
... loffuar oc tilsiger verdigom Fader i Gudi
Biscop Hans i Lincöp: thenne articlar. ..
med saa förskäll at han vill vara en god
Suensk Man. Gust. 1 reg. 1:3. ey heller
någon ny skatt allmogen uppå läggia, uthan
medh sådan förskälom som vår eedh
uth-vijsar. Stjernman Riksd. 1:633 (1607).

Förskämma, tr. Ohelga, han förskemt
helgedomarne och them beröfvat.
Laure-lius Påf. anat. 404.

Förskämta, tr. Förfuska förspilla. [T.
verscherzen.] jagh weet huadh mit
fäderness-land sådant (licentväsendet) importerar, och
huru lätteligen thet kan aff een, som saken
inthet känner, förskämptes. A. Oxenstjerna
(HSH 24: 271). Fäderneslandzsens interesse
ähr här lätteligen att förskempta. Dens. (25:
156). sin förstfödzlorätt.. . han för en ringa
grynvällingh förskämtat hade. J.
Rudbeckius Kon. reg. 333. Altså voro och vij
ove-tige dårar, om vij vele thet timmeliga
efter-fara, och ther öfver försumma och förskämta
thet eviga. Schroderus Kors. 516. Tå
fruchtade Hert. Birger, at til äfventyrs han
sielff så väl som sonen vorde then kongl,
högheten på thetta sätt förskämptandes.
Sylvius Er. 01.157. Igenom kötzens
syndafall Haar jagh min tröst förskämtat.
Amne-lius ill.

Förskänka, tr. Medelst iskänkning,
dryckeslag förslösa, öka skatt och pålagor...

till att förpanketera, förskiänkia, eller till
richta sigh och sine tienare med. J.
Rud-reckius Kon. reg. 60.

Förskära, tr. Tillskära, kwnne tiil
ewen-tyrs then gode Frowke (Sofia af Saxen)
icke heller mygit bruke eller nyttie same
cläder (som drottn. Katarina af Saxen
efterlemnat), mett minne the bliffue tiil eth
annet säät forskorne. Gust. 1 reg. 11:181.

Försköfla, tr. Sköfla. de skulle
alle-städs omkring belägga Hans Maj:t...och
så med et häftigt tillfall vårt folk aldeles
försköfla och underlägga. Lönbom Hist.
arch. 1:53 (1626). begifva the sig på
åtskilliga orter til at försköfla Thessalien.
Pering-skiöld Jord. 60.

Försköfling, f. Sköfling, idhra
äghode-lars Jörsköffling. Ebr. 10:3».

Förskörte, n. Förkläde, uthi
löncam-maren (i badstugan) afklädom vij kläderna
och omgjordas medh badstuguklädet
(förskörtet). Comenius Or b. piet. 153. Jfr Skörte.

Forsla, se För sel.

Förslag, n. Räkning, beräkning, vi icke
mötte göra vårt förslag på stadig lust och
glädie. Svedberg Sabb. ro 1:645.

Förslagen, p. adj. Genompiskad.
Söff-uerin norby ... tagher tiil siigh .alle the
forslagne skalkar som han wtöffuer komma
kan. Gust. 1 reg. 3: 50. Jfr Schlyter
For-sleghin.

Förslita, tr. 1. Slita ut. all hoffuudh
woro skallot, och alla axlar förslettna. Hes.
29:18. man kan minnetz kraft heelt
oför-merkt förslita. Spegel Guds verk 247. Refl.
Alle the som wilia borthäffua honom (stenen),
the skola förslijta sigh på honom. Sach.
12:3. — 2. Förnöta, tillbringa, wij j
för-lidhen tijdh haffue wårt leffuerne förslitet
effter Hedhninganars wilia, tå wij wandradhe
j lösachtigheet. 1 Pet. 4: 3. min ålderdom
... iagh förslijter uthi älendighet. Hund
Er. 14 kr. v. 491. förslijta många ledhesamme
tijmar. Phrygius Him. lif. 152. förslita
våra dagar i dryckenskap. Svedberg Sabb.
ro 1:655. I försliten edar tid i fråtzeri. 2:
876. — 3. Part. pret. Slutad, förfluten, saa
snarth thet herremöthe. szom her nw ær
berameedh, ... ær forslitthit. Gust. 1 reg.
2:222. När nu Herredagen försliten war.
Svart Kr. 46. — 4. Slita, afgöra. Stempne
wij ... baadhe aaclagare och swarare tiil
rettha in före, oss, som theres szaker paa
hæredtztingit icke kwnna forslitha. Gust.
1 reg. 3:44. kwnne thet ærendhe ther ey
med godhe men forslithes, skwlle thet
vp-sethias tiil nesthe herre möthe. 4:34.
forhöra, handla oc forslitha theris varff oc
ärende. 4:147.

Förslockna, intr. Slockna, utslockna.
theras manliga sinne icke vijkit ifrån them,
ey heller förnufft och rådh uthi them
för-slåknat. Schroderus Liv. 307.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free