Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Försmälig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försmälig
— 295 —
Förspeja
Försmälig, adj. Smädlig. [Mnt. [-vorsme-lik.]-] {+vorsme-
lik.]+} Christi swar ... skulle wara
försmäli-ghit emoot Gudh. L. Petri Chr. pina X 2 a.
Försmälta, intr. Upplösas, förfalla,
to-ghen på hans armar wordo såsom blåår, the
aff eeld förbrenda äro, så at bånden på hans
hender försmulto. Dorn. 15:14. ty är hennes
(Roms) stool försmolten. Psalmb. 1536 83.
Försmärta, tr. 1. Smärta, bedröfva.
[JFr Mnt. vorsmerten.] Skal thet och kunna
mögligt skee, Att itt rät moders hierta Skal
barnet sitt i nödh och vee Förlåta
(öfvergifva) och thet försmärta? Schroderus
Kors. 679. — 2. Öfvervinna smärtan öfver
något, fördraga. [T. verschmerzen.]
alden-stund j sielfve ären til thenna olägenheet
vållande, så är thet och billigt, at j thetta
sielff medh tolamodh försmerte.
Schroderus Albert. 2:51. När een ächta qvinna
hennes barn döör, skal hon thet medh
tolamodh uptaga och thet snart försmerta. 2: 214.
efter hon är kysk och ren i hierta, Så bör
och mannen med alt tålamod försmärta Des
fel. Palmfelt Qy. skol. 66.
Försnidare, m. Förskärare. [T. [-vor-schneider.]-] {+vor-
schneider.]+} Försnijdaren ... föreskär och
uth-skifftar the updragne rätter. Comenius Tung.
557. Föresniidaren han sönderdeelar rätterna
•och uthdeelar (lägger före). Orb. piet. 119.
Försnilla, -snella, snälla, tr. [Mnt.
vorsnellen.] 1. Öfverlista. then arglistige
Reynick igenom sin medhfödde hinderlist
försnillar och förfördelar Ulfven i kampen.
R. Foss 495. Reynick ... Varginnan bedrogh
och försnillade. Ders. 510. — 2. Bedraga,
tillfoga förlust. Och effter
klippingzmyn-tett war nu ... afflyst i Danmarck togo de
Danska köpmänn före, att skenneliga
för-snella Swerigis almoge, förandes her inn i
rikett många tunnor fulla med klippinger,
vpköpandes boskap, klädnatt, sölff, thenn,
koppar. Svart Kr. 76. schole innge
Schred-dere höghre vpsticke theris arbetes löhn,
änn ... effter som wärckett wärth är,
Hwil-kenn thet gör och ther medh the
oförstånn-dige som lathe arbethe, beswijker och
för-snäller, straffes ... Skråord. 130 (1571). then
som köpslaghar, at han sigh sielff icke
försnilla må, moste vetta värdet på the aff
myntaren ... myntade penningar. Comenius
Tung. 494. sin egen fbrdeel och profit thes
bättre i acht tagha, och bådhe sigh sielf så
väl som sine efterkommander uthi
fram-tijden i ingen motto försnilla. Schroderus
Uss. Alb.
Försniplig, adj. Spetsig, spefull? Var
lustig i ditt taal, dock ingeleds försniplig.
•Columbus Poet. skr. K 3 b.
Försoffad, p. adj. Bestört, häpen,
försagd, modfäld, the woro försoffadhe j theres
samwet, och förskräckte, och sågho sich
ecke annat före än ewinnerlighen dödh.
O. Petri Men. fall L5a. Tå Saul sågh the
Philisteers häär, fruchtadhe han sigh, och
hans hierta wardt mykit försoffat. 1 Sam.
28: 5. Aff samma swar bleff förbemelte Her
Anders Bille så slett försoffat, att han icke
yterligare hade eller wiste hwadh han wille
seia. Svart Kr. 94. The worde så
försof-fade att the wiste aldrigh hwadh the skulle
företaga. Ders. 147.
Försofva, tr. Genom sömn försumma,
förspilla, liigger oss all som störste makt
oppa at then landzendhen fynland blyffwer
forwareth, wii wille nest gudz hielp paa
thenne sydhen ekke forsooueth. Gust. 1 reg.
3:195. wij försee eller försoffua wår skantz.
P. Erici 5:250 b.
Försolda, tr. Besolda. [Mnt. vorsolden.]
drapelig szumma, tiil at forszolla krigxfolck
rytther och knecte med. Gust. 1 reg. 10:92.
försolle oss en fänicke Landzknekter. 11:
88. thet fotfolck wij. .. forsambla och
for-solla latha vdj wåre tieniste. RR 29h 1542.
Försomna, intr. Somna, af somna, vthi
dödhen försompna. P. J. Gothus Bön.
L 6 b.
Försona, tr. Afhjelpa, itt ofall skal falla
vppå tigh, thet tu icke skalt försona kunna.
Es. 47: 11.
Försoning, f. Ersättning, skadestånd.
giffue wår keriste nad:e herre för dagxuerken,
som the pleghe årlige vt göra, en skäligh
försoningh årlige antinge" i oxar eller smör.
Gust. 1 reg. 7:147. .the häreder ... förvissade
strax Konungh Gustaff i försoningh hvarie
fyre skattebönder een godh gill oxe och
nå-get sölff, medh then försoningh lät ock
Konungh Gustaff ställa sigh tilfredz. Tegel
Gust. 1 hist. 2:92.
Försorg -£), f. Förtänksamhet, omsorg,
omtanke. [T.vorsorge.] Ach! huru skal tijn
hiord tig, Herre, vedergälle Tijn försorg.
Stjernhjelm Jubelsång. Stoor försorg,
arbet, vakan ... Behöfvas til een fäldslacht.
Fredsafl 3 intr. Tacken hennes trogne
försorgs godheet. Ders. 11 intr.
Förspana, intr. Efterspana, utspana,
utforska, the medt listigheet goffwe sjg vtt
till almogen, och förspanede vm the sådane
vproriske sälle beslå och gripe kunde. Dipl.
Dal. 2:266 (1543). han togh månge til fånga,
förr än the kunde sambla sigh eller
förspana huru thet medh them tilstodh.
Schroderus Liv. 160,
Förspara, tr. Spara. [T. versparen.] Ah
Herre Jesu, til hvadh farligh tijdh tu oss
förspardt haar. Kemner tillegnan A 4 b.
Förspatsera, tr. [T. verspatzieren.] Dina
Jacobs dåtter förspatzerat sin jungfruliga
ehra-krandz. P. J. Gothus Fastapred. 176.
Förspea, tr. Göra spe af. Ey nogon
fänta må förspean elP belackan, Fast han i
tröijan een, och fem aln’ har i brackan.
Cup. o. Ven. kärlekskrig B l b.
Förspeja, intr. och tr. 1. Speja, the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
