Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Försällskapad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försällskapad
— 302 -
Försöka
Försällskapad, p. adj. Som är i
sällskap med, beledsagad af. [T. [-vergesell-schaftet.]-] {+vergesell-
schaftet.]+} vi äre förselskapade med
djefvulen. Svedberg Sabb. ro 1:160. kommer
Gudz Son med tvenne englar förselskapader.
2:1114.
Försämja sig, refl. Sämjas, komma
öfverens, kunne i icke försemia eder om
the men som repningen (jördrefningen) skola
göra. Gust. 1 reg. 6:263.
Försända, tr. Bortsända. Wår ålders
tröst (vår son) haffuer tu oss borttaghit och
försendt. Tob. 5:23.
Försätta, tr. [T. versetzen.] 1. Flytta
till annat ställe, omflytta. Han försetter
berghen förr än the thet förnimma. Job 9:5.
Menar tu at för tina skul skal ...
helle-berghet vthaff sitt rwm försatt warda? 18:4.
transferera och försättia störste delen af
be-m:te jerntoll til siöstäderne. Stjernman
Com. 2:204 (1639). — 2. Omsätta,
omplantera. Om j ... sadhen til thetta
Mulbär-trädh, Ryck tigh vp, och försett tigh j haffuet.
Luc. 17:6. — 3. Öfverflytta, öfversatta, iagh
thetta värcket skulle försättia uppå vårt
mo-dersmåål. Schroderus J. M. kr. (tillegnan).
försättia Tyska på Latijn. Ratich. A 5 a. —
4. Afsätta, försälja, skalt tu läta henne
fara huart hon wil, och icke sälia henne för
penningar, heller försettia henne. 5 Mos.
21:14. then som stiäl ena siäl (menniska)
... och försetter eller sälier henne. 24: 7.
— 5. Bortsätta, förspilla, förmengdt ööl,
wijn eller miödh, aff hwilko en kan sijn
helsa ther igenom försätia. P. P. Gothus
F 3 b. så fattade ... (vi) det råd, at söka oss
ur trängslen med den hopen vi hade, at ej
igenom hunger försättja både armee och
fästning. M. Stenbock (Lönbom Anek. 2:176).
— 6. Motsätta sig, icke hörsamma,
uraktlåta. wij them ... skole straffa som them
ther worth bwdth ok wilia försethia och
för-ssmaa wilia. Gust. 1 reg. 1: 108. När han
kallade them till sigh, dristade the icke hans
bodh försettia. Svart Kr. 150. the H. F.
N:des budh hafve ohörsambligen försättet.
Stjernman Riksd. 1:467 (1598).
Häradz-fougdarne ... hafva pålagt almogen
tredsko-penningar, när de försättia stämbning. Landt.
instr. 51 (1688). vethe wij icke hure j
kwn-nen vel begære ath forsetthie (underlåta att
besöka) for:ne möte. Gust. 1 reg. 4:184. (Jfr
Försitta.) — 7. Förhindra. Upstäderne,
som sin näring med fiske drifva, icke aldeles
måge i deras bärning försatte varda.
Stjernman Com. 1: 593 (1614). — 8. Sätta i
trångmål, strandsätta. Landzknecte, them wij
och storlige behoff haffue, szå frampt wij
icke bliffue sleet forszathe. Gust. 1 reg.
10:2. hwar som wij nu ingen ytterligere
wnsettning med sällt bekomme kunne, då
will stårlige ware till befructendis, thet wij
åtth året bliffue försatte ther medh. Fin.
handl. 8: 330 (1555). orettrådige handlare ...
som then fattiga Lazarum försettia, eller medh
falska warur, alijn och mått bedraga. P.
Erici 2:145 b. Rettferdigheten bewarar
honom, som wandrar vthan brist, men
ogudh-achtigheten försetter (störtar) syndaren. L.
Petri Sal. ord. 13:6. — 9. Afvärja, afböja,
parera, thett blötte folck, som sådane
skiol-der (sköldar) will brwke, skole haffue rådh
till att försettije ther medt the månge pijler
som Rydzerne pläge brwke. Fin. handl. 3:
255 (1555). läter oss här medh Herranom
Christo gå på fechte schola, och see til ...
huru tappert Herren Christus försatte honom
(djefvulen) och slogh honom på näffuan. P.
Erici 1:189 b. så lär nu j tijdh fechta .. .
iagh wil hugga på tigh lika som iagh wore
tin fiende, lät see, huru tu wilt wäria tigh
och försettia streken. 1:201 b. hon sådana
hugg försatte medh een stadigh troo. Ders.
Teleff försatte sine vedherparters streek och
slagh ganska ridderligen. Schroderus J.
M. kr. 39. Gudh hafver nu stält tigh uppå
then rätte fächteskolan, ther som gäller
brå-tas, strijdha, väria sigh och försättia. Kegel.
475. Var Grimmers folk ... så ijfrigt, at kong
Rolofs män intet kunde mer göra än
försettia och väria sig. Verelius Götr. 156.
infall, hvarmed man, såsom med fektstrek>
försetter sanningens dryga slengar.
Ryde-lius Förn. öfn. företal § 10. — 10.
Uppsätta, stegra, så förhöije och försätie the
sine uthlänske varer ... uthöfver theres rette
verde. Stjernman Com. 1: 161 (1559). —
11. Besätta. Clenodier och smycken, medh
edle steenar försatte. Stjernman Com. 1:
339 (1585).
Försättning, f. Felaktig sättning,
böök-stäffuernes försätning. P. J. Gothus ReL
art. 515.
Försofva, tr. 1. Sofva, stilla, de tilbödo
sin hielp at försofva det i Pohlen upblåste
krig. Ehrensten (Lönbom Sv. arch. 3:5).
— 2. Insöfva. the blifva i vahnan försöfde.
Rydelius Sed. 5.
Försöka, tr. [Mnt. vorsoken.] 1.
Hemsöka, angripa, rustendis eder thet ytherste
och beste i kunne, förty oss fruchter nog,
att wij bliffwe ene gange försökthe, för än
wij wethe ett ord vtaff. Fin. handl. 7:113
(1544). Daglige bleffue the iu försöckte aff
fienderne. Svart Kr. 39. — 2. Fresta. I
skolen icke försökia Herran idhar Gudh.
5 Mos. 6:16. försökias aff dieffuulen. Matth.
4: l. Thetta sadhe the til at försökia honom,
at the kunde beklagha (anklaga) honom.
Joh. ev. 8: 6. — 3. Pröfva, sätta på prof.
han skulle späkia och försökia tigh, at
kun-nogt skulle warda hwad j tino hierta war.
5 Mos. 8:2. kom hon til at försökia honom
medh gåtor. 1 Kon. 10:1. — 4. Undersökay
söka utröna, lät han ena duffwo vthflygha
| jfrå sigh, på thet han skulle försökia om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
