Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förtyel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förtye 1
— 307 —
Förtöfring
war en lustogh och beleefuat man, så att
alle vndte honom gott,... thet fortykte
ko-nungenom. Kr. 105.
Förtyel, se För tyg.
Förtyg, n. Förbygel, remtyg, som öfver
hästens bringa är spändt från sadeln för
att hindra denna att skrida bakåt.
An-tilena. förtygh. Var. rer. voc. L3a. Hos
Tegel förekommer, må hända i samma
bet., förtyel (förtygel): reedh han fram och
togh Svante (Sture) vidh hans förtyel, och
förde så honom medh sigh til Lybeck
(kanske menas dock dermed tygel). Gust. 1 hist.
2:7. — Jfr Hindertyg.
Förtynga, tr. 1. grässhoppan förtynges
(blifver tung, fet; Vulg. impinguabitur).
Pred. 12:5. (Öfv. 1878- besvärar). — 2.
Nedtynga. Gudh oss medh then omögeliga
Lagen trycker och förtynger. L. Petri 2 Post.
179 a. du finner nöden däm förtynga.
Hermelin e2a.
Förtynna, tr. Göra tunn; försvaga. [D.
fortynde. Isl. ßynna.] Genom samma
an-slagh bleff fiendeners macht icke litet
för-tynnadt och affbreckt. Svart Kr. 64.
Förtysna, intr. Tystna. (Se Tys na.)
Förtysne the falske munnar. L. Petri Dav.
ps. 31:19.
Förty sta, tr. Tysta, nedtysta. Man kan
intet foghelighare stilla och förtysta arghe
hundar, än at man kastar them ett fett
kötz-eller brödzstycke i munnen. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 308. när någre halssaaker
eller andre vichtige saaker för handen ähre,
tå låte the them ... för gåfvor, mutor och
theris egin fördeel skull uthan Iagh, dom
eller rätt öfvertalede, förlijkte och förtystadhe
blifva. Stjernman Riksd. 1:145 (1540). the
medh puckennde och trugh wille twinge ...
honom ther till, att theris saak förtystedtt
och vnderkuffwet bliffue skulle. Hist. handl.
13. 1:213 (1565). förlike och förtyste grofue
missgierninger. Landt. instr. 109 (1616).
Förtåga sig, refl. Lägga sig förtöjd.
[Mnt. vortoien.] de Svenske hade rundt om
belagt dem (Danskarnes skepp), där de hade
förtågat sig in under et kloster. Tegel Er.
14 hist. 165.
Förtäcka, tr. [Mnt. vordecken, T. [-ver-decken.]-] {+ver-
decken.]+} 1. Betäcka, öfvertäcka. Then som
förtecker himmelen med skyyn. Dav. ps.
1536 147: 8. hans ansichte var förteckt medh
en swettedwk. Joh. ev. 11: 44. solen ...
hafver varit förtäkt af molnfläckar. Spegel
Pass. and. 192. — 2. Skyla, dölja, iagh
förteckte mijn skalkheet. L. Petri Jobs bok
31:33. — Part. pret. Svekfull, bedräglig.
the bruka theris förtäckta stycker på tesse
riker. Gust. 1 reg. 9:107.
Förtäckelse, f. 1. Öfverskylande,
be-mantling. eders gereghetz förteckilse. Gust.
1 reg. 4:42. — 2. Förtäckt mening. Kunne
vj vel förmerke ath vj ther med (att biskop
Brask låtit utgå skrifter mot Luthers lära)
vnder en forteckilsze skole straffwade vare.
Gust. 1 ^ reg. 3: 313.
Förtälja, tr. förtelia gammul ärende, the
... wåra fädher oss förtaldt haffua. Ps. 78:
2,3. iagh förtaide för honom drömen. Dan.
4:5. Förtäl migh all the stora ting, som
Elisa giordt haffuer. 2 Kon. 8:4.
Förtänja, tr. Uttänja. [Isl. ]>enja, part.
]>andr.] tw (Jesus på korset) äst... Äller
fortander ok vthdragen. Tideb. 102.
Förtänka, intr. och tr. [Mnt. vordenken.]
1. Tänka (på). Förtencker på the
fram-ledhna daghar. NT 1526 Ebr. 10:32. — 2.
Refl. Förut tänka (på), bereda sig (på).
hwar någre gode mæn finnas, the ecke
aldelis siigh her oppå (på vapensyn)
för-tænct haffwa eller så tilskicket ære met
hesther röstning som tilbörligit är. Gust.
1 reg. 3:318. — Part. pret. wil iagh wara
förtenckt (betänkt på) hwadh iagh göra skal.
2 Kon. 16:15. hvar the icke annerledes vele
tage saken före än som hertill skedt är,
dhå mötte the vare förtenchte (beredde på),
att Vij vele them sådant ingelunde hölle til
gode. Stjernman Com. 1:145 (1556). — 3.
Komma ihåg, erinra sig. the erlige gode
herrer Danmarkis rigis råd wel fortenckia,
hurulunde the for någen tijd sedan
for-skickat hade ... sendningebud. Gust. 1 reg.
9:105. Impers. eder vel förtencker hwad
handel oc tall wij haffde med eder j fiordt.
4:122. Käre wenner, eder förtencker wäl
atuj titt och offta haffue scriffuit eder til,
förmanandis om wor jern skatt. 7:84. oss
förtäncker icke atwj honum någen tiendh
förlänt haffue. 6: 232. — 4. Misstänka, tänka
illa om. Nu haffuer iagh kortelighen låtet
förstå, Hvem samma skamskrifft är kommen
ifrå, Begärer j migh ey ville förtänckia, Ey
troo hvadh thenne Phantast kan ränckia.
Messenius Ret. A 2 b. lättfärdige, förtänckte
(misstänkta, misstänkliga) och berychtade
personer. R. Foss 238.
Förtänklig, adj. [Mnt. vordenklik.] 1.
Betänklig, en dogh samma hans förrederij
oss är nog förrethenkeligit,... haffuom wij
... giffuit honnom och alle hans medt
hen-giara wår willia och wenskap igen. Gust.
1 reg. 6:76. — 2. Misstänkt, misstänklig.
Ju rijkare the (köpmännen) äre, ju mera äre
theras varor förtänkelige. R. Foss 464.
Förtära, tr. 1. Förspilla, iagh haffuer
fåfengt och onytteligha förtärdt mina krafft
här vppå. Es. 49: 4. — 2. Tillintetgöra, iagh
förtärde them (afgudadyrkarena) j minne
wredhe. Hes. 43: 8.
Förtärlig, adj. förtärlige och slijtelige
vahrur. Stjernman Com. 1:902 (1624).
Förtöfring, f. Väntan. (Jfr
Förtög-ring.) longh fortöffringh effter swar oppaa
the saker iach eder förre tilscriffuit haffuer.
HSH 20:287 (1510).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
