Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förtöfva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förtöfva
— 308 —
Förvana
Förtöfva, intr. och tr. [Mnt. vortoven.]
1. Töfva, dröja, the wordo vthdreffne vthu
Egypten, och kunde icke förtöffua. 2 Mos.
12:39. Hwj förtöffuar hans wagn så lenge,
at han icke kommer? Dom. 5: 28.
förtöff-uadhe han, til tess han tijdh sågh til sitt
onda vpsååt. 2 Macc. 14:5. såå kommer
han doch hasteligha och förtöffwar jntit.
O. Petri 2 Post. 5 b. — 2. Fördröja,
uppehålla. Wij förtöffwe thette sendebudh aff
lubech her qwarth till tess ath i och the
gode herrer komme tilsammens. HSH 20:
196 (1507). betrösthe wi icke lengher
for-töffwa edhert bwd. Gust. 1 reg. 1:198. haffue
wij än nw fortoffuad honum, så att han icke
skall afferdige same skip. 9: 382. Refl. Paulus
hadhe satt sigh före at segla fram om
Ephe-sum, på thet at han icke skulle förtöffua
sigh j Asia. Ap. gern. 20:16. — 3. Invänta,
afbida. the sadhe honom hafva boordt
förtöfva borgmästaren, och at han hadhe väl
kunnat til hans ankomst förhala saken.
Schroderus Liv. 423. at mann härdar ut,
när Gud med korsset pröfvar, Och tålelig
med hopp och tro hans nåd och hielp
för-töfvar. Vultejus 179.
Förtöfvan, f. Dröjsmål. Mina daghar
... äro förledhne vthan all förtöffuan. Job
7:6. at the strax vthan all sådana fåfeng
och skadeligh förtöffuan lata barnen komma
fram til Döpelsen. L. Petri Kyrkord. 16 a.
Förtögra, tr. Fördröja. [Mnt.
vortoge-ren, T. verzögern.] alle saker ... blefve
för-tögrade och uphålne. Stjernman Riksd.
bih. 211 (1568). contraire vinden förtöghrede
skepsflottan, att hon icke. kunde komma så
hastigt til Elfsnabben. Lönbom Hist. arch.
2:18 (1621).
Förtögring, f. Uppskof, dröjsmål. [Mnt.
vortogeringe, T. verzögerung.) ther skal
begäras någhon fortogring, så ath thet
(bröllopet) vpsettias skulle til wårena. Gust. 1 reg.
7: 379. skotzmål och widhare förtögring. 7:
381. iagh in till thenne her tijdh haffuer
mosth her förtöffue, och kenne Gudh att
thet icke mijn skuld med denne långe
för-tögringh waredt haffuer. HSH 36:199 (1579).
Förtörna, tr. Uppreta, besputa
Elephan-terna med rödt wijn och mwlbärs most, til
at... förtörna them. 1 Macc. 6: 34.
Förtörnelse, f. Förtörnande,
förnär-melse. synd och Gudz förtörnelse. För sp.
till Rom. Eeder, banner, hoor, mord, svalg,
dryckenskap och anner Gudz förtörnilser.
Stjernman Com. 1:156 (1558).
Förtörnelsesten, m. Stötesten. Sij, iagh
legger j Zion en Förtörnelsesteen och ena
Förarghelseklippo. Rom. 9: 33. the stötte sigh
på Förtörnelsestenen. 9: 32.
Förunder, n. Förundran, hvilkas
manliga gärningar ... icke uthan stoort förunder
beskodas. Tempeus 18.
Förundra, intr. och tr. Undra, förun-
dra sig (öfver), han förskreckes j drömom,
såsom han såghe fiendar, Och när
han^vp-waknar, och seer at han säker är, så är
thet honom lijka som them ther vthu een
slachting vndkommen wore, och förundrar,
huru ther ingen fare haffuer på ferde warit.
Syr. 40:7. the förundradhe stoorligha på
hans lärdom. Marc. 1:22. monge som thet
hörde, förundradhe stoorligha. 6: 2. Förundra
icke at iagh sadhe tigh, at j mosten födhas
på nytt. Joh. ev. 3: 7. fienden stille lågh oc
förundrade the Romares hastige ankomst.
Schroderus Liv. 701. Vi förundra loars
och ormars skarpa ögon. Linné Tal 13. Refl.
iagh .. . förundradhe migh vppå (öfver)
sy-nena. Dan. 8:27. monge förundra sigh på
hans wijsheet. Syr. 39:12. förundradhe sigh
ganska swårligha, at hon så degheligh war.
Judith 10:14.
Förurdela, tr. Döma. [Mnt. vorordeln,
T. verurtheilen.] han ... bleff forwrdeledt och
dömpt i frå liiff och godz. Gust. 1 reg.
11: 209.
Förursaka, se Förorsaka.
Förursäkta, tr. Ursäkta, urskulda, lät
migh ingen ting tilbaka sättia, öfverhölia eller
förursechta, uthan altsammans bekenna.
Schroderus Kegel. 93.
Förutan, adv. Utom, undantagande,
fa-stadhe daghligha föruthan om Sabbathen.
Judith 8:6.
Förvakt, f. Förtrupp, förpost. [T. [-vor-wacht.]-] {+vor-
wacht.]+} en fana ryttare förordnades att gå
ett stycke framför krigshären, under namn
af Förvakt, Rännefana eller Kännefana, till
säkerhet för oförmodadt anfall af fienden.
Adlersparre Afh. 364. Hertig Berendt...
slog förvachten af fienden, vedh pas 50
he-star. A. Oxenstjerna (HSH 33:85). en
otalig här Af starcka änglarna på förvacht
stälter är. Spegel Tillsl. par. 107.
Förvakta, intr. och tr. 1. Vakta på,
gifva akt på. förwachte vm någre ryme
i frå theris fänicker. Hist. handl. 8. 2: 21
(1566). — Refl. Vakta sig, taga sig till
vara. man aldrig tiil fyllest kan foruagta sig
for sin fiende. Gust. 1 reg. 10:108. warna
... flere som vtt med siösiden sägle pläge,
att the sielffwe förwachte sig för theres skade.
RR l7/s 1543. — 2. Afvakta. [Mnt. [-vor-wachten.]-] {+vor-
wachten.]+} hans Kon:ge Ma:t forbide eller
forwackte schulle the lubskes ... swar. Gust.
1 reg. 13:67. iag min hädanfärd förvacktar.
Columbus Poet. skr. B i b. Säll then som
lifver så, at han sin dödh förvaktar Hvar
stund. Lucidor Tia. — 3. Förvänta, de
hade af de Svenska framdeles, där de få
magten, intet godt at förvakta. Lön bom
Sv. arch. 3:17 (1660).
Förvana, tr. Förderfva, förstöra. [Isl.
vana.] the Gallogreker ... uthaff anfödd art
och natur, som än nu icke var uthi them
förvaanat, hadhe sine förfädhers the Galliers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
