Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gant
— 318 —
Gasam
liken.] ther hans Nåde ock så ganskeligen
förseer sigh til. Tegel Gust. 1 hist. 2:13.
Szå forsee wii osz ganseligenn till teg.
Gust. 1 reg. 6: 61. försee wij oss gansliga
til högboren första konung Frederik 6:221.
iak antuardet oc gansliga vplatet haffuer
ver-dogom fader ... eth götz. HSH 13: 68 (1524).
Gant, n. Narrspel, gyckel. [Isl. gant,
B. Hald.] min herre lilla. Sitt och var nu
vackert stilla Och lät bli onödigt gant.
Ry-delius Vitt. 12.
Gant, Gante, m. Narr. [Isl. ganti, B.
Hald.] Biscop Brask ... giorde sigh sielff
til fastelagen och gant. Svart Kr. 134. then
som giör sig til en gante. Spegel Guds
verk (1745) 86.
Ganta, intr. Gantas, dep. Galnas, gyckla,
rasa, skämta. [Isl. ganta, B. Hald.] 1 gillet
man fortfor att ganta och skalkas. Ling
1:714. Konungen sade, han (Göran
domprost) mötte wehll narras och gantas. Svart
Kr. 140. En vettvilling .. . tokas, gantas.
Co-menius Tung. 838. Jag känner väl
Göthar-nas glens ord ... att i gantas ofta, när i ären
lustige, och är doch föga mening thär med.
Verelius Götr. 106.
Ganteri, n. Gyckel, skämt. När
Lärjungarna tå hörde Tijdenden som quinnorna
förde (om Jesu uppståndelse), Trodde the
thet intet, för ty Thet syntes them wara
ganterij. O. Petri Jesu pina G 4 a. alt thet
wår Herre Christus predicat och så
kraffte-liga werckat hade, war nw hoos honom reent
förgätet, lijka wist som thet intet annat hade
waret, än itt löst snack och ganterij. L. Petri
3 Post. 11 b. Hwilkens (Guds) bodh the ...
så skendeliga förachtat och vnder fötterna
trampat haffua, lijkawist som Gudh wore
en gieck och hans bodh ganterij. Dryck.
A 6 a. skempt och gantherij. 2 Sänd. 204.
Ganthus, n. Afträdeshus. Preffuet eller
ganthuus. Fortun. 43. affsijdes (sättas)
gant-huus, them rackaren fäyar. Comenius Tung.
624. Somliga bygga äfven deras ganthus öfver
stalldyngshögen. Carleson 101.
Gap, n. 1. Remna, iagh muranar bygdt
hadhe, och intet gap war meer ther vppå.
Neh. 6:1. — 2. Öppning, ladhe stora stenar
för gapet aff kulonne. Jos. 10:27. Tå Salomo
bygde Miliö, slutte han igen itt gaap på sins
fadhers Dauidz stadh. 1 Kon. 11:27. gapet
på gropenne icke igen täppes offuer migh.
Ps. 69:16. NebucadNezar gick fram för
gapet åt then brinnande vgnen. Dan. 3: 26.
Gapa, intr. 1. Prata, skräfla. Hwadh
är thet j stå och gapa om? Sku vij antaga
een ny lärdom (lära)? S. Brasck Ap. gern.
F1 b. — 2. Glo. Likwel gapadhe wår öghon
effter fåfengeligh hielp. Jer. klag. 4:17. Gapa
icke om kring hijt och tijt j stadhenom. Syr.
9:7. hon står och gapar j speglen. Lælius
Res. 1:249.
Gardekne, m. Gardian. Mattis gardekne
oc hans conuentes brödre i Jöneköpinge ...
Gråbrödre closter. Gust. 1 reg. 6: 289. epther
thee nw ære gardekne löse, må han med
edhart rådh skicka ther en til som closteret
står före. 4: 71.
Gardin, n. 1. Sängförhänge. Gerdinet
(jag) tilbaka drager. Messenius Signill 35.
Ja at man säkert må god natt i fampnen
taga, Skal luften sit gardin för alla sänger
draga. Spegel Guds verk 149. — 2. Förlåt,
ridå. Gardinet ryckes upp. . . . Gardinet
ryckes igen. Kolmodinus D6a, 7 b.
Garley, m. Ett slags öl. [T. garlei. Se
Grimm Wört.] Stjernhjelm Here. 217.
Garnalia ? Saa min herres nåde scal
honom (myntmästaren) giffua för hwaria
marc lödogh vdj fint sillfuer en gyllen, dogh
saa ath min herres naade scal staa scaden
i förste aff gängen aff silffweret tiil garnalia.
Gust. 1 reg. 1:142. v fath garnalia 3:284.
Och om så hende atuj antwardade honum
nogott sölff eller garnalia effter proban, thå
skal han thet anname int fine och mynte
thet effter samma ordinancian. 6:15.
garnalia-sölf, sådant som af silfverarbeten var
nedsmält. Murberg Mynt 125.
Garnaliera, tr. Kiöpsvenner och borgere
i Stocholm . . . uthföre vårtt och rijkzens
myntt aff rijkett och sällie thet andre
frem-mende kiöpmän i händer, som thet
garna-liere eller nidersmältte lathe. Stjernman
Com. 1:1014 (1545).
Garnvinda, f. Nystfot. [T. garnwinde.]
Comenius Tung. index. Lind Ord.
Garp, m. Utländing (i s. Tysk), så hafve
vi väl 10 apothekare geseller, infödda
Sveriges barn, som mycket denna garpen och
uthlendingen öfvergå. U. Hjärne (Hist.
tid-skr. 2:269). der en Svensk mästare är i et
skrå, så äro 10 eller 12 Tyskar deremot,
som i alt tilfelie sökia at draga fram sina
garpar, och förqväfva de Svenske. Ders.
2: 357.
Gas, n. Ystert prat och skämt, gyckel,
upptåg. (Rietz, Lind.) skratt och gas och
flas. Kolmodin Qy. sp. 1:150. Er ej
ovärdig giör Med flycktigt flas och gas!
Palmfelt Qy. skol. 41. med lust och löje, gas
och gäckeri, flärd och flas förnöta sin tid.
Spegel Sal. pred. 26.
Gasa, intr. Rasa i lek, rusta, stoja, gyckla,
skämta. (Jfr Rydqvist SSL 1:157. Lind
Ord) Siömän tusendtals på skeppen gå och
gasa. Spegel Guds verk (1745) 71. en
Herrans nitelskande tienare, som intet ville gasa
med henne (verlden) och hennes barn, utan
them straffa. Svedberg Försvar 21.
Gasa, intr. Gapa, glo. (Se Rietz.) Han
böriade gasa om sigh. R. Foss 193.
Gasaktig, adj. = G as i g. een gasachtigh,
otuchtig, drucken och full qvinna achtar
ingen tucht. T. Johannis Fästn. Cc2a.
Gasam, adj. (Aktgivande, intresserad),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
